FRÅGA: Min sambo och pappan till våra två små barn är inte jätteofta ute på krogen eller festar hos kompisar, kanske 6–7 gånger om året, men de gånger det sker kommer han oftast hem klockan 5–6 på morgonen. Hans blick är som på en redlös tonåring, försöker man säga något får man inget normalt svar, och upprepar jag frågan eller framstår som det minsta tjatig eller kritisk får jag en otrevlig hätsk kommentar. Han sover bort hela dagen efter och har ofta missat saker han tänkt göra den dagen.

Att försöka väcka honom är näst intill omöjligt och om det lyckas får man samma reaktion som när han kommer hem. Han sluddrar och säger idiotiska kommentarer. Ett par gånger under våra tio år tillsammans har det varit grova formuleringar med svordomar och könsord som han aldrig skulle kalla mig när han var nykter men oftast är det vresigheter av aningen mildare slag än ovanstående exempel.

Vår fyraåriga dotter vaknade en gång och hörde och såg när han betedde sig sådär redlöst och jag är orolig över vad hon och tvååringen ska tänka om de ser honom så igen. I morse stod hon och drog i honom (när han för övrigt stank alkohol) men han vaknade inte.

Under själva festkvällen är han alltid glad och pratig så länge han får fortsätta prata, umgås och dricka; det är först vid hemgång det ofta slår över. Finner han någon som likt honom aldrig vill gå hem från en fest kan han hålla på i princip hur länge som helst. Han fortsätter dricka utan att tänka sig för tror jag. Inte för att han ínte kan motstå utan mer för att han tycker det är så himla trevligt att han inte kommer på tanken att sluta. Då har han glömt vad det brukar få för konsekvenser. (Kanske låter osannolikt men han är ovanligt glömsk även i andra situationer). Om han och jag däremot går ut och äter eller är på någon enkel parmiddag kan han hålla sig till ett eller ett par glas utan att det går överstyr.

Han går sällan till systembolaget, han kommer liksom inte på tanken, men finns det alkohol hemma dricker han gärna upp det. Dock dricker han aldrig tidigt på dagen och tar aldrig en återställare.

Däremot köper han ofta ett sexpack 3,5-procentig öl på Konsum (ca en gång i veckan, ibland mer) och i kombination med sömnbrist (han sitter nämligen alltid uppe och tittar på tv halva natten) kan han även då bli otrevlig och svårväckt dagen efter. Därför är jag jätteorolig de gånger jag måste gå upp tidigt vissa helger för att jobba. Han är själv övertygad om att han tar hand om barnen på ett bra sätt men hur kan han veta om de måste stå och dra i honom och han inte ens märker det? Eller om det händer dem någonting och han inte vaknar förrän senare? Han tror inte heller på att ett sexpack folköl kan orsaka det när jag bett honom att inte dricka alls när jag ska jobba morgonpass.

Jag har flera gånger tagit upp att det inte är ok att dricka sig full när man har småbarn. Inte heller att bli så ”borta” så att man inte vaknar eller att komma hem så sent så att hela dagen efter går till spillo. Och självklart har jag också reagerat på när han sagt dumheter till mig på fyllan. Han håller med om att det inte är ok men menar samtidigt att det inte hänt så ofta. Han är uppenbart störd över samtalsämnet som endast jag för på tal, men han kan visa sig ångerfull`. Ändå sker det igen vid nästa trevliga festtillfälle. Efteråt minns han bara den roliga festen, inte hur han var när han kom hem. Han tycker att jag är lite väl orolig och präktig. Ska jag acceptera det här? Och kan det kallas alkoholproblem det jag beskriver? Vi har för övrigt gått i parterapi även om vi inte pratade om just alkohol, men de andra dåliga mönster som ändrades till det bättre under en tid efter samtalen, återvände efter ett tag.

/Fröken präktig

SVAR: Jag tycker det låter som att din man har problem med alkohol. Hans drickande påverkar dig och det påverkar hans dagar efter drickandet. Det påverkar möjligen hans förmåga att ta hand om barnen när han är ensam med dem. De flesta som dricker okontrollerat eller för mycket vill inte tillstå det. Att dricka fyller en funktion för alla dem som dricker alkohol. En del vill koppla av, koppla bort sig och uppleva sig på ett annat sätt än de kan i nyktert (och trevligare) tillstånd. Alkohol är dock ett bedövningsmedel och det är inte lämpligt att dricka sig berusad när man har småbarn att ta hand om.

Barn ska inte behöva se sina föräldrar berusade och personlighetsförändrade – det är skrämmande och obehagligt för dem. Barn behöver se samma mamma och pappa hela tiden – inte en berusad variant som te sig konstig på en mängd olika sätt.

Glöm inte alla de barn vars oro och obehag stiger i takt med att glasen fylls på. De ickedrickande vuxna som finns kring barnen i dessa lägen har ett stort ansvar att se till att dra ner på konsumtionen och skydda barn mot fulla vuxna. I berusningens kölvatten kommer omdömeslöshet, gränslösheter och aggressivitet. Därmed övergrepp, misshandel och laddade stämningar i stort. Barn har rätt till beskydd och.

Men tillbaka till ditt problem: jag tycker du måste konfrontera din man med dina observationer. Var tuff, stå på dig och låt dig inte viftas undan med att du skulle vara tråkig och en glädjedödare. Det är du definitivt inte, utan du värnar om barnen och det är oerhört friskt av dig. Kräv att han ska bete sig på ett sätt som du definierar som tryggt och lämpligt för dig, barnen och familjen. Det kan knappast kosta honom något att hålla sig hyfsat nykter. Skulle så ändå vara fallet – ja då har han definitivt problem att ta tag i.

Vill han inte prata med dig kan du beställa tid hos familjerådgiving igen. Vägrar han att ändra sig/lyssna kan du säga till honom att nästa gång han ska ut och festa; ja då åker du till en kompis (eller var det passar dig bäst) och sover över där med barnen. Gör då också det. Det visar då att du menar allvar med det du säger och kanske vaknar han till då. Det är din uppgift att skydda barnen från en berusad pappa och att se till att han är i ok skick att ta hand om dem när du ska jobba. Något annat vore direkt fel.

Allt stöd och mycket kraft till dig!

/Madeleine Gauffin Rahme