Han har ingen respekt för mig längre.

FRÅGA: Hej. Det är så att jag har gått och tänkt på detta sen 2010. Mår jättedåligt, har svårt att sova och tänker hela tiden på om marken skulle sjunka. Jag får panik när det händer någon naturkatastrof.

Har haft panikångest tidigare och den har kommit tillbaka med full kraft. Fick barn 2011 och det är snart dags för henne att börja dagis. Men jag klarar inte av att lämna bort henne på grund av min panik - har knappt ens lämnat henne hos en barnvakt en liten stund på grund av detta.

Men nu har det gått så långt att jag får panik när klockan slår tolv på natten och jag börjar även få sömnsvårigheter. Jag klarar inte av att läsa tidningar längre och kan inte ha facebook eftersom kompisarna där skriver att: ”nu är det 2012, bara ett år kvar till att världen går under”.

Jag gråter varje kväll och vet inte var jag ska ta vägen längre.

Anonym

– – –

SVAR: Det låter som att du har det mycket svårt med din panik som kommer när tankarna går åt vissa håll. Du oroar dig så mycket att det påverkar din vardag på ett genomgripande sätt. Din oro handlar inte bara om dig och om att jorden ska gå under utan du känner också stark rädsla att något ska hända ditt barn. Visst kan man känna oro för mycket och det finns mycket hemskt i världen men jag får en känsla av att din oro är sådan att den hindrar dig i så mycket. Du kan inte hitta någon distans till rädslan utan den intar dig helt emellanåt.

Jag tycker att det låter som att du behöver någon professionell att prata med för att få hjälp att komma ur den låsning som finns inom dig. Det kan finnas många orsaker till att känna som du gör. Du kan tänka lite själv kring hur det var i ditt liv när dessa tankar började. Du skriver att det började 2010; vad hände då som väckte denna starka oro inom dig? Hur har ditt liv sett ut innan i olika avseenden? Finns det andra i din närhet som oroar sig mycket och som påverkat dig? Har du sedan du fick barn känt dig mer sårbar och ängslig?

Vissa profetior säger emellanåt och med jämna mellanrum att världen ska gå under. Eftersom ingen faktiskt vet hur det är med detta behöver vi välja hur vi vill förhålla oss till detta. Tror man att det ska bli så - då finns desto större anledning att leva medvetet och närvarande och ta vara på livet med de närmaste och käraste. Tror man inte på dessa profetior finns ingen anledning till oro bortom det som vi lever med varje dag och som innebär att vi inte har garantier för morgondagen utan måste leva med att livet är skört och oförutsägbart men ändå möjligt att leva och planera.

Jag tycker att du ska gå till din husläkare och be om en remiss till psykolog. I en del landsting finns numera fritt psykoterapival som innebär att man får gå till privat psykolog/psykoterapeut till vanlig läkarbesökstaxa. Får du god hjälp kommer du att må bra och slippa denna förlamande oro, panik och ängslighet du bär på. Sök hjälp så snart du kan. Lycka till!

Madeleine Gauffin Rahme