FRÅGA: Hoppas verkligen att du kan hjälpa mig. Jag är gift sedan tre år tillbaka. Vi har en son på 2,5 år. Jag är 23 år, min man är 25. Första gången han höjde handen och slog mig var i februari. (Detta gjorde han framför sin bror som var på besök då.)

Jag hade lovat mig själv, innan allt hade skett, att jag aldrig skulle tillåta mig att bli slagen eller kränkt. Men så hände det, och dagen efter skrev jag ut skilsmässohandlingarna och bad honom att skriva på. Det gjorde han inte, utan skrattade lite och “dumförklarade” mig.

Han bad senare om ursäkt, men jag kände mig tom och kunde inte lita på honom. Brodern uppmanade mig att inte ta ut skilsmässa, och att jag och mannen skulle prata om saken istället.

Någon dag senare fick jag blommor och ett brev, där min man skrev att han verkligen bad om ursäkt, samt en chokladask.

Det var nio månader sedan och jag trodde att det inte skulle hända igen. Men så igår...

Jag “provocerade” honom, som han säger, och det hela slutade med att han kastade mig ur sängen (vi låg båda i sängen och han hade laptopen i famnen och jag ville sova, bad honom gå ut om han ville fortsätta. Han sa nej, men jag fortsatte be honom).

Han ställde sig upp, rasande, tog tag i mina fötter och kastade ned mig från sängen, satte sig på mig och tog tag hårt om halsen på mig, två gånger. Vi skrek båda två åt varandra. Jag höll för ansiktet när jag fick ett knytnävsslag i huvudet (han är bodybuilder, så slagen känns!). Jag skrek och grät, men märkte senare att han hade lämnat rummet och gått ut.

Sedan kom han in, medan jag satt där och panikgrät, skakade och masserade mitt huvud. Då kramade han om mig, men jag puttade undan honom och sa att han skulle lämna mig ifred.

Jag märkte att han inte alls mådde bra när han förstod att han hade gjort illa mig i huvudet. Han ville prata “förstånd” med mig:

“Varför provocerar du? Du vet att när jag ber dig lägga av så gör du inte det. Utan du fortsätter. Du måste prata med lugn röst för att få din vilja fram. Du måste ”gullgulla” med mig, med din röst så att jag inte blir arg.”

Efter det första slaget i februari pratade min man och jag mycket med varandra, jag sa att om detta sker igen tar jag ut skilsmässa. Han lovade mig att detta aldrig skulle hända igen! Men så gjorde det det ändå...

Familjen, vännerna – ingen vet. Skäms så, är rädd för att sära på familjen, vet inte vad jag ska göra. Innerst inne vill jag att vi ska vara en familj, men jag måste tänka på min och sonens säkerhet. Ska jag hålla mitt ord – ta ut skilsmässa? Jag är så kluven... Min man säger att han har problem.

Tacksam för ditt svar.

SVAR: Ja. Du ska lämna honom. Du ska ta ut skilsmässa. Du ska söka hjälp på närmaste kvinnojour. Be om hjälp för hur du ska gå tlllväga så att inte säkerhet och liv för dig och ditt barn hotas. Nu har du blivit utsatt för misshandel två gånger och den senaste gången mycket illa med strupgreppet. Du hade kunnat dö. Du ska lämna mannen NU. Misshandeln, som just börjat, kommer inte att upphöra utan snarast trappas upp. Så ser mönstret ut för dem som lever med män som misshandlar. Kvinnor dör av män som misshandlar dem och varje gång det händer finns det en förhistoria av misshandel. Den förhistorian kan vara kort historia eller lång.

Gå in på www.roks.se och läs om kvinnomisshandel. Försök inte förhandla eller diskutera med din man. Gå din väg.

Vad tvekar du inför? Du ska rädda dig och du ska rädda ditt barn från att uppleva mer våld. Barn far mycket illa av att uppleva våldsamheter. Det är din skyldighet som förälder att se till att skydda ditt barn.

Du har ingenting att skämmas för. Du har blivit slagen, som så många andra kvinnor också har blivit. Det är inte dig det är fel på utan din man.

Du kanske invänder att du älskar honom, att ni är en familj eller att han har fina sidor. Allt detta kanske också är en del av sanningen. Men ditt fokus nu ska vara att du lever med en man som just börjat misshandla dig grovt. Detta är det viktiga att ta in och det som måste få vägleda dig.

Det är ytterst sällan som män som, börjat misshandla, faktiskt slutar med det. Det vanliga är, som sagt, att det hela trappas upp snabbt. Du ska inte vänta på att din man skaffar hjälp utan du och ditt barn ska få hjälp att komma ifrån denne man som skadar er.

Prata med några vänner om det som hänt, med din familj och polisanmäl. Kvinnojourens telefonnummer hittar du i telefonkatalogen på rosa sidorna. Polisen har också numret dit.

Tag dig samman nu och skydda dig och ditt barn.

Madeleine Gauffin Rahme