FRÅGA: Hej. Jag har ett förhållande med en äldre gift man sedan tio år tillbaka. När vi träffades på en krog var jag 39 år och han 70, men väldigt vital och ung i sinnet.

Vi började träffas under tennisträningar, Vi befann oss båda i kriser, men fick tröst hos varandra, vilket senare ledde till stor förälskelse. Vi kan inte sluta ses trots att vi har försökt. Nu på senare år har jag mer och mer sorg i mitt hjärta när jag tänker på om han skulle dö eller bli sjuk.

Klart att jag försöker se verkligheten och samtidigt försöker träffa en ny man, men det känns som att jag aldrig kommer att kunna släppa mina tankar om honom. Jag har ett jätteintressant jobb och barn som jag älskar men jag har bestämt mig för att flytta till ett annat land och leva långt ifrån min ångest och sorg som skakar om hela min tillvaro. Är det rätt bslut? Kommer jag att förlåta mig själv om han dör eller blir svårt sjuk? Tacksam för tips och råd.

JS

– – –

SVAR: Hej! Det finns inget som är rätt eller fel att göra i din belägenhet. Du älskar denne man och er kärlek tar inte hänsyn till ålder. I tio år har ni träffats och hållit era känslor hemliga för andra. Naturligtvis kan ni fortsätta träffas som ni gör nu - om det är tillräckligt för dig.

Du väljer att bryta med honom och göra det radikalt genom att flytta till ett annat land. Om denne man verkligen är en stor kärlek för dig varför flyr du då? Vad är du rädd för? Varför måste du flytta till annat land istället för att avbryta relationen men ändå vara kvar här om ni båda skulle känna att ni verkligen hör ihop? Du skriver om ångest och smärta - känner du det tillsammans med mannen eller är det när du tänker på att han kan dö eller bli allvarligt sjuk?

Har ni pratat om att leva ihop och vara öppna med vad ni känner för varandra? Det är inte så ofta vi möter en kärlek som berör oss mycket djupt. Det är lyckosamt om vi träffar en partner som vi känner oss själsligt nära och som verkligen matchar oss. Om det då också finns ömsesidighet i viktiga avseenden kan vi skatta oss lyckliga. Om detta för dig är uppfyllt i relationen till den man du berättar om då kanske det är olyckligt att lämna.

Det kanske vore en bra idé att ni verkligen utifrån era hjärtan pratar om hur ni båda skulle vilja ha det framöver. Var du då öppen med hur du känner och vad du skulle vilja framöver med er relation. Kan ni hitta en gemensam väg att gå som innebär att nu båda får det ni längtar efter och önskar? Man får försöka tänka bortom traditionella scenarion och hitta en möjlighet som ni trivs med. Lycka till!

Madeleine Gauffin Rahme