FRÅGA: Jag är en man på knappt 50 år. Jag har hamnat i en livskris. Jag har två vuxna barn och har varit gift med mamman till dessa underbara barn i 25 år. För cirka tio månader sedan blev jag kär i en annan kvinna, en kvinna som jag känt sedan flera år men plötsligt såg i ett annat ljus. Denna kvinna känns som min själsfrände och har egenskaper och väcker känslor jag inte kan finna hos min fru.
Problemet är att kärleken inte verkar besvarad. Trots detta kan jag inte släppa tankarna på henne och kärleken till min fru (om den någonsin funnits?) är som bortblåst. Vårt hem känns inte längre som mitt, och jag har allvarliga funderingar på att skiljas från min fru, även om det inte blir något med den nya kvinnan, eftersom jag tycker att jag svikit min fru och att hon förtjänar något bättre och mer stabilt än jag kan ge henne. Det är inte bara mitt äktenskap som är i kris. Mitt eget självförtroende har fått sig en riktig smäll och jag vet inte hur jag skall kunna känna någon mera glädje i livet efter detta. Ett känslolöst administrerat äktenskap, alternativt singelliv ter sig som de enda alternativen. Snälla, ge mig råd! /Varför hände detta mej
SVAR: Varför hände detta dig undrar du. Förmodligen för att du hade en längtan inom dig efter kärlek, närhet och något mer kanske. Hur såg din äktenskapliga relation ut? Vad upplevde du för brister i den? Något har väckts inom dig och du behöver ta hand om det.
Om du inte behöver fatta beslut omgående kan det vara bra att ge dig lite tid för reflektion och eftertanke. Du låter sträng och krävande mot dig själv när du dömer ut dig som svekfull och ovärdig som har känt starka känslor för en annan kvinna. Kanske kan du se på dig själv med mildare ögon och försöka förstå den del av dig som längtar efter kärlek och närhet? Det har alla rätt till och det är naturligt att vi söker vägar för att finna det.
Livet ska levas i kärlek, värme och glädje – i den mån vi kan och vi bör göra vårt bästa! Om vi söker det och samtidigt är respektfull och hänsynsfull gentemot andra människor då är vi på rätt spår. Kanske bör du skilja dig och söka lyckan med dig själv och kanske så småningom finna en livspartner som känns rätt för dig. Alternativet att leva i ett känslolöst administrerat (dina ord) äktenskap ter sig för mig som ovärdigt och olevande för er båda. Det är du som måste avgöra vad du värdesätter i livet och hur din framtid ska se ut.
Vi lever på jorden här och nu och vi har till uppgift att försöka leva våra liv fullt ut i det som är berikande och glädjefyllt för oss. Du har heller inga hemmavarande barn att ta hänsyn till och det kanske underlättar ditt beslut. /Madeleine Gauffin Rahme
