FRÅGA: Hej Madeleine! Jag har en klassisk fråga som du antagligen svarat på många gånger. Hur kommer man över en otrohet?
Min sambo och jag har varit tillsammans sedan sommaren -06, vi började träffas snart efter att han gjorde avslutade relationen med sin dåvarande sambo. Hon antog att det var jag som hade ”stulit” honom från henne, men så var inte fallet. Han klargjorde för mig att han borde gjort slut långt tidigare. Jag ville gärna ha ett så neutralt förhållande till exsambon som möjligt, för jag tror att man kan vara vänner trots att man tidigare varit tillsammans och varför ska den tid man haft tillsammans med någon falla i glömska för att relationen inte existerar längre? Men hon hängav sig åt att sprida elaka rykten, att försöka övertala min kille hur vidrig jag var som människa. Vi valde då att flytta ifrån Sverige och bosatte oss i ett grannland ett tag. Här insåg jag hur kontrollerande min sambo var. Jag har för min del varit med om en våldsam relation, vilket har format mig och påverkar mitt beteende hela tiden.
För tre månader sedan fick jag tillgång till hans mail då han hade glömt att stänga ned ett fönster på datorn. Jag gick helt sonika in och sökte på exets namn och fick upp en massa mail och chatkonversationer. De hade haft chatsex, telefonsex, haft sex när jag var bortrest då vi fortfarande bodde hemma i Sverige. Min sambo hade berättat för henne om vår abort som ägt rum ett par månader tidigare.
Efter detta var det tårar och skrik i ett par veckor innan vi bestämde oss för att fortsätta. Jag vill verkligen helhjärtat fortsätta, jag älskar min pojkvän och kan inte föreställa mig ett liv utan honom. Men det här är så svårt att komma över, jag känner mig så utelämnad och ledsen. Ibland känns det som om det är så många sidor av min sambo som jag inte känner till, och jag har blivit kontrollerande (tjuvkollar sms, jag har fått alla hans internet-lösen så jag kollar hans mail med jämna mellanrum) precis en sån människa som jag inte vill vara. Jag känner att jag håller på att förvandlas till hans ex-sambo. Hur kan jag byta tankegångar och gå vidare? /Karin
SVAR: Hejsan Karin! Din sambo har under ert korta förhållande och vid flera tillfällen visat dig att han inte är att lita på. Ni har båda hamnat i en dans av ömsesidigt kontrollerande och det känns alltid osäkert, obehagligt och ensamt. Man upplever att man inte kan lita på den andra, blir rädd och försöker försvara sig och garderar med kontroll. Du kanske legitimerar din kontroll av sms, samtal och mail med att han faktiskt varit otrogen på alla möjliga sätt och vid flera tillfällen. Hans beteende har så att säga blivit din anledning till kontroll. Du kan till och med uppleva att du har rätt till kontrollen och att du måste göra det för att inte bli överrumplad igen.
Eftersom relationen inte har en lång och trygg historia finns inte något skönt och tillitsfull sedan tidigare att falla tillbaka på. Relationen är skör och har inget eget mönster. Det finns nästan bara otroheten och aborten - två stora och svåra upplevelser.
Min erfarenhet är att det rent allmänt är svårt för ett par att återhämta sig efter en otrohet. Det finns bedragaren och det finns den bedragna/e. Det är lätt att det kristalliseras roller: skurken och offret. Skurken måste sona sitt brott och offret kan använda sig av brottet vid en rad tillfällen och situationer. Detta kan ofta bli varaktigt och ett nytt mönster med skuld som aldrig går att tvätta ur. För att det ska lyckas måste båda verkligen vara beredda att gå vidare och lägga det skedda bakom sig. Inga anklagelser och inget kontrollerande. Den otrogne måste visa att han är att lita på. Det kan vara väldigt jobbigt för båda och kräver mycket vuxenhet och mognad.
Om er relation ska ha en chans bör du alltså prata med din sambo om hur du vill att ni fortsätter. Beskriv vad du kan bidra med för att relationen ska bli sådan du vill och fråga honom motsvarande. Sedan gäller det att disciplinera sig och inte återfalla i kontroll och liknande. Det är svårt och kan kännas obehagligt. Dock är det nog nödvändigt för en relation med så mycket kontroll och otrygghet som du beskriver är nog dessvärre inte alls något att försöka bygga vidare på. /Madeleine Gauffin Rahme








