Jag tog avstånd från alla under ett par månader, men sedan gled jag långsamt tillbaka.

FRÅGA: Ett nytt år under uppsegling och jag får nästan panik över hur tiden bara går och livet på något hemskt vis bara försvinner bland alla dagar som man inte ens minns. Jag har så mycket jag vill förbättra i mitt liv men ingenstans börjar jag. Mitt äktenskap är inte det bästa även om nog många skulle nöja sig med det jag har, min ekonomi är hyfsad men borde ses över, barnen är ok. Tränar gör jag inte men skulle vilja och så där kan jag hålla på. Halvnöjd med det mesta. Jag skulle vilja ha ett bättre förhållande till min fru, äta bättre och må bättre, träna och må ännu lite bättre, ha bättre kontakt med mina barn som nu är i övre tonåren och ägna mig åtminstone ibland åt några intressen som jag egentligen brinner för. Tacksam för lite tips hur man ska komma igång med sitt liv. Ett nytt år innebär på något sätt alltid nya möjligheter.

”Gift man”

– – –

SVAR: Det känns ofta som att vi inför ett nytt år har den där riktiga chansen att skapa oss det där vi vill ha, det där vi säger att vi verkligen tänker göra, bli och vara. Men ack så få dagar den godaste föresatsen håller i sig. Förändringar är svåra att genomföra. Vi är hårt styrda av våra rutiner, vår bekvämlighet och ren lättja. Att mobilisera den kraft som behövs för att genomföra de där förändringarna som verkligen gör skillnad kan te sig alltför svårt. Risken finns att man ger upp innan man ens börjat. Det är alltid svårare att ta ut ny kurs än att bara segla i den gamla vanliga. Även om vi är missnöjda har vi en trist tendens att fortsätta med det där vi säger oss inte vilja.

Du vill leva ditt liv mer närvarande, låter det som. Du vill att dina dagar inte ska passera obemärkt förbi utan känna att du faktiskt lever medvetet och på det sätt du verkligen väljer. Därför bör du tänka igenom vad du är beredd att offra. Vad kan du tänka dig att avstå från och vad får det kosta dig att genomföra det du vill? Tänk noga igenom vad du faktiskt vill. Välj ut tre områden att arbeta med det första halvåret. Kanske blir det äktenskapet, träning och mat. Eller dina intressen, barnen och äktenskapet. Eller en annan variant. Jag tror det är svårt att verka på fler fronter än två, tre i taget. När du väl har bestämt dig för vilka tre områden du vill förändra så behöver du göra en konkret plan för hur det ska gå till. Exempelvis kan du skriva upp ett träningsprogram vecka för vecka, kosthållningsschema och kanske samtala med din fru om hur ni ska kunna komma vidare med relationen. Du kanske inte ens vet vad hon tycker om hur ni har det. De första dagarna och kanske första veckan brukar gå lekande lätt. Man blir som berusad av den förväntade förändringen. Därefter sätter sig motståndet i vägen; den där delen av oss som inte vill annat än det bekväma invanda. Du får då fatta beslutet igen; att du vill förändringen så mycket att du orkar igenom motståndet. Det är bra att vara förberedd på att denna fas kommer.

Det är fullt möjligt att åstadkomma förändring i sitt liv men man bör vara beredd på sitt inres motstånd och ha en plan för hur man ska gå till väga. Man bör ta reda på om man verkligen, verkligen vill ändra på det man säger sig vilja förändra. Blir svaret ja kan det vara värt att prova men om man är halvhjärtad i sin intention kan man inte räkna med något resultat. En inre avgjordhet är alltså en förutsättning. När man väl lyckats med ett område i sitt liv är det en god uppmuntran att gå vidare och arbeta framåt mot ett mer fullödigt liv utifrån sina egna värderingar, längtan och önskan.

Madeleine Gauffin Rahme