FRÅGA: Jag har två underbara pojkar och en underbar man och jag är gravid med vårt tredje barn.

Min äldste son, som är fyra och ett halvt, verkar vara trygg och glad, och är oerhört kärleksfull och mjuk för det mesta, men det finns en sak som gör mig lite undrande och jag hoppas att du kan hjälpa mig att strukturera mina tankar.

Min son nämner regelbundet att han skulle vilja vara en flicka. Han skulle vilja ha en snippa istället för en snopp säger han ibland, och han tycker att flickor är finare än pojkar för att de kan ha kjolar och klänningar. Han leker också nästan uteslutande med flickor på dagis.

Är detta ett normalt beteende bland små barn, eller kan det vara så att min son tvivlar på sin könstillhörighet redan nu? Hur kan jag i så fall som förälder bemöta detta, stödja honom, eller hjälpa honom i hans funderingar? Han verkar som sagt var må väldigt bra (såvitt jag kan avgöra) så jag vill inte problematisera detta, och diskutera det med honom, om det inte behövs.

Min man är ganska frånvarande sen ungefär ett år tillbaka, eftersom han har fullt upp med renoveringen av vårt hus, utöver sitt vanliga arbete. Eftersom jag är gravid och har vissa graviditetskomplikationer som gör att jag måste undvika allt kroppsarbete, så har vi bestämt att jag är huvudansvarig för barnen medan min man är ansvarig för renoveringen under den här perioden. Kan det faktum att min son inte har så många manliga förebilder just nu påverka hans trygghet i att vara en pojke själv? Borde jag och min man hitta lösningar på vår nuvarande situation, eller har min mans ganska stora frånvaro ingenting att göra med hur min pojke känner sig?

Jag har alltid försökt att låta båda mina söner vara som de är, utan att försöka föra in dem i ett pojk- eller flickfack. De har fått leka med det de är intresserade av och de har fått ha kläder i neutrala färger.

Jag önskar så att mina pojkar ska vara trygga och harmoniska barn. /Undrande mamma

SVAR: Så underbart för dina barn att du låter dem vara ifred med det de är och inte ändrar deras inre kurs. Om du tycker att de mår bra och verkar harmoniska så är det alldeles säkert så.

Låt din lille pojke njuta av det han vill njuta av. Det stör knappast någon att han leker med kjolar och att han tycker att flickor är finast! Skulle någon ha synpunkt på detta bör du avvisa dessa.

Man bör absolut inte dra i några orosväxlar och problematisera din pojke. Din mans upptagenhet med husrenovering kan knappast ha styrt din pojkes intresse

åt kjolar och flickor. Du beskriver att han är mjuk och kärleskfull – härligt. Låt honom vara allt det han är, låt honom klä ut sig och beundra klänningar och kjolar, leka med flickor och önska att han var flicka. Bejaka det han är och känner. Gå inte emot.

Du kan säga: Visst är det fint med kjol! Ja, det är roligt att vara flicka - det är jag och det är nog roligt att vara pojke också- det är ju pappa.” Släpp det sedan. Insistera inte så att det blir problem och märkligt.

Skulle det falla sig naturligt kan du ju småprata med honom om vad han tycker det är så fint med flickor (det är det ju!) och hur han på sitt 4-årings sätt tänker. Gläds åt att ni alla mår bra och har det fint ihop! /Madeleine Gauffin Rahme