FRÅGA: Min sambo och jag lever tillsammans i det mest kärleksfyllda förhållande som jag någonsin kunnat önska mig sedan fyra år tillbaks. Vi älskar varandra innerligt och planerar att leva tillsammans resten av livet. Dock har vi problem när det gäller sexlivet. Min sambo har inte mycket sexlust och tar väldigt sällan initiativ till sex vilket jag tycker är jobbigt eftersom jag gärna vill ha mycket sex. Han har alltid varit så, säger att det är ett karaktärsdrag hos honom och att det inte har något med mig att göra eller med olika situationer, som stress etcetera. Jag är säker på att det är sant.
Men för mig känns det jobbigt att alltid vara den som tar initiativ och flera gånger bli avvisad för att han hellre bara vill kela. Vi har alltså ett väldigt fysiskt förhållande, även om det inte alltid involverar samlag. Vi har pratat om detta problem flera gånger och varje gång säger han att han ska försöka ta mer initiativ och jag ska försöka att vara mindre ivrig, men oftast varar detta bara ett par veckor innan vi faller tillbaka till det gamla på grund av att han väntar sa länge med att ta initiativ.
Till saken hör också att han bara vill ha sex i sängen, och aldrig vill prova något nytt, vilket jag tycker är lite tråkigt och vilket gör att tom jag tappar lusten. Jag tappar också lusten av att alltid ta initiativet och aldrig bli överraskad eller förförd. Det kan man ju tycka är bra för då vill ju ingen av oss ha sex ofta, men jag tycker det är trist att känna sa här när man bara är i 30-årsåldern och när bada två njuter så enormt mycket av sex när vi väl har det. Kan också tillägga att han känner sig osäker och är ofta rädd att inte få stånd när vi har sex, trots att jag försökt att ge honom trygghet och försäkrar honom om att det är jättebra när vi har sex. Vi har pratat om att gå till en sexolog för detta, men jag vet inte om det är något som verkligen kan tränas fram, eller om detta är faktum?
SVAR: Det är svårt när man är i otakt med den sexuella lusten - du vill ofta och din sambo mer sällan. Det blir hans behov som styr er sexuella relation och det är klart att det i längden är frustrerande för dig. Möjligen kan hans sparlåge-lust bero på att han är tillbakahållen i sin lust och har svårt att komma loss och ur sin eventuella hämning.
Jag tror inte du ska räkna med att det fungerar med att du håller dig tillbaka för att låta honom ta initiativet. Så länge han eller ni inte gör något aktivt för att komma tillrätta med obalansen så kvarstår bekymren. Att du själv tappar lust och sexuell aptit låter helt normalt i ljuset av det du beskriver – det är tråkigt när man märker att man drar sig tillbaka alltmer och relationen mer och mer laddas ur sexuellt om än inte fysiskt.
Jag tycker att det låter som en mycket bra idé att söka hjälp hos en terapeut som kan arbeta med den sexuella relationen. Det finns ingen anledning att resignera och acceptera ett sexliv som inte tillfredsställer en – man bör definitivt försöka komma tillrätta med det som inte känns bra. /Madeleine Gauffin Rahme
