- Att plantera om basilikaplantor kan tyckas banalt. Men när man sedan gör sitt te eller kryddar mat med den där basilikan - då har det blivit något bra av det jag gjort fast jag var så trött och orkade så lite. Känslan av att se något växa och veta att det växer tack vare mig är fantastisk, säger Kajsa Hylmö, deltidssjukskriven sedan flera år med stressrelaterade diagnoser.
I sommar har hon tillbringat två veckor av sin semester i den rehabiliteringsträdgård som Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp utanför Malmö håller på att anlägga. Miljöerna i den två tunnland stora parken formas för att stödja och stimulera människor som drabbats av utmattningsdepression eller smärta i nacke och rygg.
Kajsa Hylmö, som själv är landskapsarkitekt vid lantbruksuniversitetet, ingick i en provgrupp på tolv personer som planterat och utfört annat trädgårdsarbete under ledning av trädgårdens personal. Trots att hon har en egen trädgård och nära till naturen där hon bor har det varit stor skillnad mellan att rensa ogräs hemma och i rehabiliteringsträdgården.

- Personalens omsorg om mig finns inte hemma.
Ett tag undrade hon om det inte var de mänskliga mötena som gjorde henne piggare snarare än miljön.
- Jag funderade på om det hade varit lika lyckat om vi till exempel hade varit i en lada. Men nej, naturen med sitt regn och solglitter har varit nödvändig för att ge mig energin tillbaka.
Landskapsarkitekter och terapeuter arbetar nu i trädgården med de första deltagarna som i dagarna inlett en åtta veckor lång rehabiliteringskurs. Trädgårdsarbete varvas med hantverk eller matlagning där skörden kommer till användning. Under de närmaste fem åren kommer forskare vid institutionen för landskapsplanering att analysera vad som händer i förhållandet mellan människorna och miljön i trädgården. Bland annat kommer de att mäta blodtryck och stressnivå hos deltagarna som också får göra upprepade självskattningstest.
Rehabilitering i natur och trädgård antas vara särskilt väl lämpad för personer med utmattningsdepression och liknande diagnoser eftersom naturmiljön lockar fram en annan sorts uppmärksamhet än den vi använder oss av till vardags. När vi arbetar och löser problem fokuserar vi på uppgiften, är koncentrerade och sorterar bort sådant som är ovidkommande. Denna koncentration tröttas ut under relativt kort tid. Den andra sortens uppmärksamhet är fascinationen, som är omedveten.
- Med fascinationen noterar vi ett plötsligt prassel i en buske eller en särskild blomma. Men det är inte arbetsamt, man kan gå och grubbla och hålla hjärnan intresserad under en lång tid. I det tillståndet kan man glömma tiden. Det är en vakenvila som är mycket hälsosam, säger Patrik Grahn, docent i landskapsarkitektur och ansvarig för den forskning som planeras i anslutning till försöksanläggningen i Alnarp.

I kris kan mänskliga relationer vara betungande eller omöjliga att hantera. Det är en annan av utgångspunkterna för de landskapsarkitekter och forskare vid lantbruksuniversitetet som utvecklar rehabiliteringsträdgården. Deras arbete grundar sig delvis på en tes som den amerikanske forskaren Harold Searls formulerade för första gången för över 40 år sedan. Han hävdade att människor i djup kris behöver återvända till naturen och mindre krävande omgivningar. En psykiskt utmattad person kanske bara orkar med relationer till ting, som stenar. Först som ett andra steg kan mer komplicerade relationer utvecklas igen.
- Sten och vatten är uråldriga. En sten är en sten och den är som den är även om man är ledsen, arg eller glad. I skogen och naturen kan du vara dig själv. En vanlig trädgård däremot ställer högre krav, fast de är tydliga. Växer ogräs tar du bort det och det blir fint, är det torrt vattnar du och det blir bra. Nästa steg är husdjur som kan vara otacksamma och till exempel rymma. Mest krävande är relationer till andra människor, de kan ju skuldbelägga och ställa oerhörda krav, säger Patrik Grahn.

Parken, som enligt Lantbruksuniversitet blir världens största rehabiliteringsträdgård, är ännu inte färdig. Bara välkomstträdgården prunkar av rosenskära, paradisblomster och andra sommarblommor som valts för sina milda färger. Växthusen har vare sig väggar eller tak. Mycket av anläggningsarbetet är det tänkt att deltagarna i rehabiliteringskurserna ska utföra. I växthus och odlingsbänkar kommer sedan plantor och annat material att användas som redskap för fysisk träning.
Längs den östra kanten av anläggningen ska en "forest garden" växa. Ingen av forskarna har lyckats översätta begreppet till svenska, sannolikt för att den är en relativt ovanlig odlingstyp, inspirerad av det vilda. Frukt, nötter, bär, sallad och annat ätbart tillåts att växa och föröka sig fritt utan stora ingrepp av mänsklig hand. Det tar mellan tio och femton år innan en sådan trädgård mognat och känns så ombonad som den är tänkt att göra.
- Det enda arbete som sedan krävs är i skördetid. Idén är att den ska locka fram våra nedärvda jägar- och samlarinstinkter, förklarar trädgårdsterapeut John Pearson som rekryterats till SLU från Storbritannien där trädgårdsterapi är en mer etablerad form av rehabilitering inom vård och omsorg än i Sverige.

Längst bort i det nordöstra hörnet av parken, intill Alnarps genbank med 16 hektar gamla fruktträd, planeras ett haglandskap som påminner om en savann. Halvöppna landskap med kort gräs, buskage, enstaka träd och vatten antas locka fram en nedärvd känsla av lugn eftersom ormar och andra farliga djur inte kan gömma sig i gräset och man hinner klättra upp i ett träd om det kommer en tiger. I dag finns där ofriserad äng och en övervuxen före detta örtagård.
Sara Lundström, en av de landskapsarkitekter som ritat parken, är entusiastisk och kräver reflektion när hon visar runt:
- Vi ser att många söker sig hit. Här ute på ängen får man en känsla av att höra till naturen och att komma utanför det kontrollerade. Man kan se rovfåglar jaga sork här. Ser du fjärilarna? Känner du att det är annorlunda att gå här ute? Känner du gräset mot benen?
Tidigare studier vid lantbruksuniversitet har kommit fram till att koncentrationsförmågan (eller man ska kanske säga fascinationsförmågan) höjs och att puls och blodtryck sjunker hos den som vistas i naturen. Amerikansk forskning har kommit till liknande resultat. Landskapsarkitekterna i Alnarp vill nu visa att såväl vistelsen som det fysiska arbetet i trädgård och natur är betydelsefulla för välbefinnandet. Att förena dessa idéer tycks forskarna i Alnarp vara först med, därför har rehabiliteringsträdgården rönt stor internationell uppmärksamt, enligt Patrik Grahn.
- I dag famlar vi mellan konkurrerande teorier. Jag hoppas att vår forskning ger besked om hur vi ska kunna designa bättre miljöer.

För många fungerar inte trädgården där hemma som den borde utan stressar och orsakar dåligt samvete. Att Alnarps trädgårdsarbete ändå kan bli rekreerande, beror bland annat på att den som kommer för rehabilitering slipper ansvar för helheten, enligt landskapsarkitekterna. Det den ena sår får någon annan skörda.
- De som kommer hit får njuta av sådant som andra förberett. Det är det som är essensen i vårt trädgårdsarbete, säger Sara Lundström: Generositet.
Katarina Berg
Idag