Det ser ut att bli en hård sommar för parrelationer i år. Fotbolls-EM kör på med två direktsända matcher varje kväll fram till torsdag nästa vecka och därefter med kvarts- och semifinaler innan det är final den 29 juni. Sommar-OS i Peking invigs den 8 augusti och pågår i drygt två veckor med massivt utbud i tv. Som gjort för konflikter om den ena parten i en relation är mycket sportintresserad men inte den andra. Skulle dessutom julisemestern, en känd prövosten för många förhållanden, bli regnig och allmänt eländig väntar kanske en kärv höst.

En inte alltför djärv slutsats är att andelen män som parkerar framför tv:n i sommar är högre än andelen kvinnor. Det styrks delvis av statistik från Statistiska centralbyrån i undersökningen Tid för vardagsliv från 2003.

Män ägnar i genomsnitt sex timmar per dag åt fritidsaktiviteter, kvinnor en halvtimme mindre. Tv är den vanligaste fritidsaktiviten för båda könen. Män ser på tv drygt två timmar per dag, kvinnor knappt två timmar.

Likaså visar siffror i Mediebarometern från Göteborgs universitet att intresset för tv-sport är nästan tre gånger större bland män än bland kvinnor.

Så vad gör ett par där mannen häckar framför tv:n mest varenda kväll, medan kvinnan vill göra annat?

Fredrik Hölcke är legitimerad familjeterapeut i Stockholm. Hans bestämda råd vid sådana dragkamper är att paret sätter sig ned med planeringskalendern och förhandlar fram en lämplig ranson fotboll. Som alltid vid förhandlingar blir resultatet en kompromiss.

– De flesta som får det rådet brukar tycka att det låter över­ambitiöst. Men de följer det trots allt eftersom de föredrar klarhet och vill minska konflikterna, ­säger Fredrik Hölcke.

Han räknar upp tre huvudsakliga anledningar till att par söker familjeterapi:

1. Kommunikationen fungerar inte, om exempelvis städning, barnen och tv-tittande.

2. Missnöje med sexlivet. Det är oftast män som inte är nöjda.

3. Otrohet.

Ojämnt fördelat intresse för tv-sport faller under punkt 1, kommunikationsbrist. Och eftersom fotbolls-EM nu pågår är risken stor att det blir konflikt om hur mycket man rimligen bör se.

En annan parterapeut, Ove Johansson i Stockholm, instämmer i behovet av planering. Det kan låta lite formellt att förhandla över kalendern i ett förhållande som i bästa fall bygger på ömsesidighet och kärlek, men det är ändå bättre än en oplanerad vardag, anser han. De par han möter i terapirummet har förvånande ofta mycket dålig planering.

– Allt bara flyter på och då är det förstås svårare att göra aktiva och positiva val. Det är viktigt att var och en har sina egna intressen, men det är inte rimligt att sitta och se på tv en hel månad, säger han.

Basen i en parrelation är den känslomässiga kontakten, slår han fast. Kontakten behöver ständig näring i form av kommunikation, som stundtals kan vara ansträngande om det gnisslar i förhållandet.

– Det är jobbigt att tala om relationer och vi har i allmänhet för dålig kunskap om hur relationer fungerar.

Ett sätt att slippa undan besvärliga diskussioner är att låta sig uppslukas av olika intressen, stänga av kontakten och fly till tv:n elle r något annat som erbjuder mental avskärmning.

Det finns en tydlig genus­aspekt i den här frågan, anser Ove Johansson. Trots att jämställdheten har förbättrats de ­senaste decennierna är det fortfarande kvinnor som tar det största ansvaret i hemmet. Under hemmafruepoken, som kulminerade på 50-talet, var rollerna i ett äktenskap tämligen givna: hon skötte hemmet och han drog in pengarna. Den känslomässiga kontakten var nödvändigtvis inte bättre än i dag, men konventionen höll nere skilsmässofrekvensen.

Idag ställer kvinnor nya krav på sin partner, bland annat att ge utrymme även för hennes intressen, som kanske inte är fotboll på tv.

– Jag vill inte påstå att det har blivit svårare att leva i en parrelation, men annorlunda. Att arbeta för en jämställd parrelation kräver vilja och engagemang från båda parter, säger Ove Johansson.

Ytterligare en skillnad mot 50-talet är att massmedieutbudet har exploderat, lockelserna bortom hemmets väggar blir allt fler och allt mer pockande. 1958 kunde bara en begränsad del svenskar se fotbolls-VM på tv. Visserligen vittnar många om att de satt uppe vid radion en juninatt 1959 för att höra hur Ingemar Johansson blev världsmästare i boxning. Ändå hade potentiella sportnördar betydligt svårare än idag att följa direktsänd idrott därför att utbudet var mycket begränsat.

– Idag finns det betydligt mer att droga sig med, säger han.

Droga? Jo, överkonsumtion av tv-sport kan utvecklas till ett missbruk, på samma sätt som folk kan bli alkohol-, spel- eller shoppingberoende, hävdar han.

Anna Karlstedt är psykolog med inriktning på kognitiv beteendeterapi och tar emot par med relationsproblem.

Brist på tid är ett mycket vanligt problem hon möter och när jobb och fritidsintressen yrkar på uppmärksamhet ställs gärna konflikten om tiden på sin spets, inte minst i småbarnsfamiljer.

– Men man ska komma ihåg att par som i övrigt har en bra relation och kan tala med varandra ofta löser sådana tvister.

Värre är det med dem som har kommunikationsproblem, där båda har låst sig i sina respektive roller och där skillnaderna dessutom har växt. Ett exempel: I det nyförälskade stadiet tyckte kanske kvinnan att han var charmig när han fick spontana infall för att glädja henne. Och han attraherades av hennes mer jordnära personlighet. Ibland kan dessa personlighetsdrag växa med åren, inte minst genom ett växelspel där de två bekräftar och ger näring åt varandras roller. Hans spontanitet kan komma att uppfattas som ansvarslöshet och hennes ansvarstagande som tråkighet.

–Många par blir lättade när man visar på det mönstret. Ofta uppstår problemen när barnen kommer. Par som tidigare varit mycket jämställda kan falla in i traditionella könsroller, säger Anna Karlstedt.

Hon föreslår ofta kommunikationsövningar där paren får lära sig att uttrycka hur man känner eller tycker utan att anklaga den andra, att använda ”jag-budskap” samt att lära sig lyssna på den ­andra och vara bekräftande, istället för att avbryta och direkt vara försvarsinställd.

Anna Karlstedts erfarenhet är att det ofta, men inte alltid, är kvinnan i en relation som söker hjälp hos en parterapeut och att kvinnor har något lättare att uttrycka sina känslor när de väl sitter i terapistolen. Men hon tror inte att det har så mycket med biologi att göra. Som kognitiv beteendeterapeut är hon övertygad om betydelsen av inlärning. Många män har sedan barnsben blivit tränade till en traditionell mansroll. En omprövning av den rollen har pågått ett antal decennier och hon tycker sig se en förändring till det bättre.

Men fortfarande dominerar männen fotbollspubliken, vare sig den sitter på läktaren, i tv-soffan eller på sportbaren. Och när de väl sitter där är det ingen större idé att försöka tala om relationen eller om ansvaret i hemmet, anser Anna Karlstedt. Hon uppmanar sina klienter att inte försöka lösa sådana problem när de är upprörda. Istället ska de ta itu med dessa när stämningen är lugnare.

Återigen är planering nyckeln till en dräglig hemtillvaro. Paret måste på tidigt stadium göra upp om vem som ansvarar för vad och att fördelningen är rättvis.

– Sedan kan den fotbollsintresserade göra sina sysslor mitt i natten om så behövs.