Mindre teknik - mer händer

Cayenne Ekjordh är en av Sveriges mest erfarna hembarnmorskor. Hon har assisterat vid över 300 planerade förlossningar i hemmets vrå.
- Jag har alltid varit mer intresserad av den födande kvinnans psyke än av de tekniska hjälpmedlen. Hos oss i i-länderna borde förlossningsvården ändras så att det blir mindre teknik och mer barnmorskehänder, mindre intellekt och mer hjärta, mindre vetenskap och mer Gud. Jag menar inte att vi ska säga nej till teknik, men det måste bli en bättre balans.
Cayenne Ekjordh har arbetat som barnmorska i drygt 25 år. Under den tiden har det skett en attitydförändring när det gäller hemförlossningar, menar hon. Även om det fortfarande är en ytterst liten grupp föräldrar som faktiskt föder hemma, så är intresset större i dag än tidigare.
- Sade man "hemförlossning" på 70- och 80-talet så blev människor väldigt arga eftersom det uppfattades som så farligt. I dag är många nyfikna och vill veta mer när de får höra att jag hjälper kvinnor att föda hemma.
- Inom den vanliga förlossningsvården har man ju också tagit till sig många av de här tankarna. För att få miljön mer hemlik har man exempelvis satt upp gardiner och hängt upp konst på väggarna. Sådant fanns inte alls när jag började jobba.

Vid sidan av hemförlossningarna arbetar Cayenne Ekjordh på Skanstulls mödravård och på nyöppnade BB Stockholm vid Danderyds sjukhus. Med tanke på hur förlossningsvården ser ut på många håll - särskilt i storstäderna - tycker hon inte alls att det är konstigt att fler blivande föräldrar intresserar sig för hemförlossningar.
- Många av omföderskorna som jag träffar är livrädda. Man skyller på att kvinnor har blivit sjåpigare, men jag tror att deras rädsla beror på att förlossningsvården har varit så dålig sedan mitten av 90-talet.
- Måttet på en kultur är hur bra eller dåligt man tar hand om individen vid födseln och döden. Som jag ser det borde politikerna vräka in pengar i förlossningsvården. Barnmorskorna vet vad de födande kvinnorna behöver när det gäller själavård och omvårdnad, men
de går i spinn på grund av den omänskliga arbetssituationen. När personalen är stressad blir även de födande kvinnorna stressade, vilket gör att förlossningarna ibland blir hemska.

Förutom att det vanligtvis är mer lugn och ro hemma, lockas många kvinnor av den personliga kontakten med hemförlossningsbarnmorskan. Ofta träffar hon de blivande föräldrarna flera gånger under graviditeten och när det väl är dags att föda har de redan byggt upp en relation.
- Vi pratar om livet, döden, rädslor, drömmar och religion. För mig är personkemin oerhört viktig. Jag måste känna att vi både kan gråta och skratta ihop. Det händer faktiskt att jag tackar nej till hemförlossningar om jag känner att kommunikationen inte fungerar.
En nära och förtrolig kontakt med barnmorskan skulle väl knappast någon blivande förälder tacka nej till, men intimiteten och lugnet måste ju samtidigt ställas mot nackdelarna. Socialstyrelsen och en stor del av läkarkåren är motståndare till hemförlossningar eftersom de anser att de är farligare både för mamman och barnet. Hur förhåller du dig som barnmorska till det?
- De femton första hemförlossningarna darrade jag som ett asplöv, men för varje gång som allt gick bra blev jag tryggare och tryggare. Sedan inträffade det förstås komplikationer då och då. Genom åren har jag varit med om blödningar, missbildade barn, barn med syrebrist och dödfödda barn. De här sakerna går tyvärr inte helt att utplåna, men jag har inte haft högre procent dödfödda barn vid hemförlossningar än på sjukhus.

Och visst, barn dör på sjukhus också, men är det svårare för dig som barnmorska att bära en sådan händelse om kvinnan har fött hemma i sin egen säng, långt borta från läkarexpertis och avancerad medicinsk teknik?
- Ja, på ett sätt. Eftersom det inte finns något kulturellt stöd för hemförlossningar riskerar jag och föräldrarna att bli mer ifrågasatta. Samtidigt har vi en gemensam grund att stå på. Före förlossningen har vi pratat både om döden och livet och vi har därför lättare att bearbeta de hemska sakerna tillsammans.
- Jag vill dock inte ens tänka på hur det skulle kännas om något skulle gå snett och jag och mamman inte hade haft en bra relation under förlossningen. Det vore fruktansvärt. Det är tillräckligt hemskt när relationen inte fungerar, trots att barnet är friskt och förlossningen okomplicerad.

På många håll i landet måste blivande föräldrar själva betala för barnmorskan om de väljer att föda hemma. Men för någon månad sedan tog landstinget i Stockholm ett beslut om att bevilja bidrag till hembarnmorskor om de födande kvinnorna uppfyller en rad ganska stränga medicinska kriterier. Vilken roll spelar ekonomin vid hemförlossningar?
- Å ena sidan tycker jag att det är bra om landstinget ger bidrag eftersom även de som inte har de ekonomiska förutsättningarna då kan välja var de vill föda. Å andra sidan finns det en risk att "anden dör" när samhället lägger sig i.
- De blivande föräldrarna kunde kanske betala en del av förlossningen själva och så kunde landstinget stå för resten. På så vis kan pengarna även fortsättningsvis fungera som en symbol för deras vilja att föda hemma, säger Cayenne Ekjordh.


Anna Lagerblad