Mästare på att ljuga - utan skuldkänslor

De allra flesta har någon gång i livet mött en mytoman. Säkert har det första intrycket varit positivt. Kanske har man till och med blivit imponerad av denna människas alla fantastiska historier. Vare sig de har handlat om utmaningar inom yrkeslivet, genomlevda svårigheter eller märkliga familjehistorier, har man fascinerat suttit med öppna sinnen och lyssnat. Och lyssnat. Allt för att sedan själv kanske dela med sig av någon självupplevd upplevelse, anekdot eller historia.
Men vad vi än har att komma med så har mytomanen alltid varit med om något farligare, något roligare eller något häftigare. Till en början reagerar vi inte. Vår medfödda tillit till att "ingen sitter och ljuger oss rakt upp i ansiktet" gör att vi i det längsta försöker släta över. Men så börjar historierna falla isär och hur gärna vi än vill så går det inte längre att hålla ihop väven av lögner.

Insikten kommer obönhörligt. Man är grundlurad.
- Mytomaner vill alltid sätta sig själva i centrum, göra sig betydelsefulla. Och för det
behöver de en publik, men den ska helst vara tyst, säger Johan Schubert, psykoanalytiker och chef för Psykoterapiinstitutet.
Mytomani är ett tämligen outforskat område. Inte mycket är skrivet i ämnet. Och få psykologer eller psykoterapeuter säger sig ha någon direkt erfarenhet av fenomenet, som ändå är vanligt, menar Johan Schubert.
Det är inte så konstigt. Mytomanen själv saknar så gott som alltid sjukdomsinsikt, och därmed även vilja att bli behandlad och botad. Men skulle mytomanen ändå gå i terapi är det inte alltid lätt för terapeuten att komma dem in på livet. Deras duperingsförmåga, samt deras förmåga att ge sin omgivning precis det den förväntar sig - skapa den människa som terapeuten räknar med - gör dem oerhört svårbehandlade.
Problematiken med mytomani återfinns inom alla sociala skikt och hos människor som vid en första anblick kan verka psykiskt helt friska. Vissa åtnjuter allmän respekt, är yrkesmässigt framgångsrika, har familj och ett utåt sett fungerande socialt liv, medan andra lever
isolerade och har stora sociala eller kanske drogrelaterade problem. Gemensamt för dem alla är de tvångsmässiga lögnerna.

Mytomanens motiv är som sagt behovet av bekräftelse, av att stå i centrum eller desperata försök att dölja den egna livslögnen.
- Men på en djupare nivå handlar det om att undvika smärta, den smärta som uppstår när en mytoman tvingas ta in verkligheten, säger organisationskonsult och gestaltterapeut Lars Lagerstedt.
Att bära på alla de lögner som en mytoman gör verkar outhärdligt för de flesta friska människor. Men mytomanen uppfattar inte lögnen på samma sätt som andra. Många gånger är de inte ens medvetna om att de ljuger. Sten Levander, rättspsykiater vid Malmö Allmänna sjukhus, talar om mytomanens "dubbla bokföring", och Lars Lagerstedt menar att även om mytomanen vore medveten om sitt ständiga ljugande, så uppfattar han eller hon inte lögnen på samma sätt som andra.
- De har inget skuldbegrepp förknippat med att de ljuger, snarare känner de en lustupplevelse när de lyckas. Deras
perspektiv är helt annorlunda. Lögnen är något vardagligt och uppfattas som något kreativt av dem, säger Lars Lagerstedt. Många är de som vittnar om karismatiska mytomaner som kan trollbinda sin publik och som skickligt manövrerar sin omgivning dit de vill. De framstår ofta som ovanligt begåvade, charmerande och socialt kompetenta personer.
- För att klara sig som mytoman krävs att man kan imponera på eller på något annat sätt dupera sin omgivning. En viss sorts personlighet måste till - särskilt om de ska få medaktörer, resonerar Johan Schubert.

Sten Levander tillägger att många gånger kanske det inte krävs en fullt så skicklig mytoman för att vi ska låta oss luras.
- Men vi tror på dem eftersom de saknar alla tecken på att de skulle ljuga. De går inte att avkodas så som vi avkodar andra människor. Framför oss ser vi en fullkomligt övertygad person som drar den mest märkliga historia, men när kroppsspråket är helgjutet har vi svårt att avslöja dem.
En annan intressant aspekt när det handlar om
mytomani är de mekanismer som gör att en maka eller make väljer att stanna hos den människa som ständigt skarvar, serverar lögner och drar den ena historien efter den andra inför en garvad bekantskapskrets.
Även om en gift mytoman ändå måste hålla sig inom vissa ramar för att relationen ska vara hållbar - de kan exempelvis inte föra partnern alltför mycket bakom ljuset rent känslomässigt eller ekonomiskt - är en sådan relation givetvis långt ifrån oproblematisk. Att vara gift med en mytoman utan att bli indragen själv, utan att bli medaktör, är inte möjligt. Många gånger är det oerhört obehagligt att konfrontera mytomanen med en osanning.
- När du väl har märkt att du har med en mytoman att göra är du ofta redan medaktör, eftersom du obönhörligt blir en del av lögnerna i samma stund som du förstår att någon ljuger och du ändå väljer att tiga. Därför känner människorna kring en mytoman ofta en stor skuld för att de inte har tagit ansvar för situationen i ett tidigare skede. Samtidigt är man rädd för att
göra vederbörandes liv värre än vad det redan är. Intuitivt känner du att du sitter inför ett korthus som riskerar att rasa i vilken stund som helst. Att i det läget våga ifrågasätta den stora livslögn som ofta ligger i botten är inte lätt, säger Johan Schubert.


Lars Lagerstedt tror att det även finns de som stannar kvar just för att fortsätta få del av mytomanens ofta karismatiska personlighet, egenskaper som gör att även partnern känner sig sedd.
Men hur definieras egentligen en mytoman? Alla tänjer vi ibland lite på sanningen genom att krydda en bra historia eller genom att ta till en nödlögn som skäl till en sen ankomst eller ett återbud till en fest. Men var gränsen går till ren och skär mytomani är inte helt självklart.
Sten Levander menar att så länge en mytoman inte själv lider eller fungerar dåligt socialt kan personen inte betecknas som psykiskt störd. Frisk, alltså, tills motsatsen bevisats genom eget lidande eller social oförmåga.
Johan Schubert menar däremot att vi alla har en ganska väl utvecklad fingertoppskänsla för när en person går över gränsen.
- Det räcker med att se hur vi reagerar på personen för att få en bra distinktion, säger han och talar om en glidande skala från fabulerande över mytomani till rena vanföreställningar.


Vi skruvar på oss inför mytomanen, och till de uppdiktade historier som han eller hon serverar förhåller vi oss passiva. Med den gode historieberättaren skrattar vi däremot gott, även om vi vet att det skarvats en hel del även i de historierna.
- Det är väldigt fascinerande för oss alla att tänja på sanningen. Och det är inget dåligt i det. Vi har ett behov av att vidga gränserna för vår egen verklighetsuppfattning. Vi vill bli förförda, men att tvingas lyssna till mytomaner är något helt annat, säger Johan Schubert.

Men vart ska man då vända sig om man har en mytoman i sin närhet? Var kan man få hjälp?

- För en terapeut är det ju svårt att arbeta med en mytoman som själv inte vill arbeta med sina problem, därför är det tyvärr nog så att omgivningen har det största ansvaret för att skapa medvetenhet hos de här personerna. Men eftersom mytomani handlar om en djup otrygghet och det kanske ligger någon typ av kränkning i botten är det viktigt att inte fördöma personen och hans lögner, säger Lars Lagerstedt.
I stället ska man respektera personens friska sida genom att tydligt visa att man inte accepterar lögnerna. Samtidigt bör man uppmuntra personen att visa mer av sig själv - i stället för alla lögner. På sikt leder det förhoppningsvis till en viss sjukdomsinsikt som i sin tur kan göra personen behandlingsbar, menar Lars Lagerstedt.

Sofia Wadensjö Karén
frilansjournalist
Idag


  • Kopiera sidans adress

Fakta: MytomaniLäs mer: Noterat

Mytomani återfinns inte som egen diagnos, snarare rör det sig om en symtombild där en personlighetsstörning ofta ingår.
Fenomenet är vanligare än man tror, enligt psykoanalytikern Johan Schubert. Mytomaner återfinns inom alla sociala skikt i samhället.
Enligt Nationalencyklopedin definieras mytomani som "sjuklig lögnaktighet". Vidare står att "mytomanin förekommer i samband med psykiska störningar och hos uttalat histrioniska (hysteriska) personer.
Hos barn förekommer fabuleringstendenser som kan likna mytomani".

Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Stefan Löfven i regeringsplanet under besöket i Baltikum. Analys | Misstänkta kränkningarna

”Konflikt om försvaret att vänta för Löfven”

SvD:s Göran Eriksson: Nya spänningar för regeringen.

”Kan inte önsketänka om ryssar”

10 frågor

Försvarsforskare svarar om Östersjöstrategin.

Släppt ur Nordkorea – tack vare Sverige

Amerikanska UD tackar svenska regeringen.

Wallström grattas – av Nordkorea

Hoppas på bättre vänskap och samarbete.

Mitsubishi rullar ut
första större planet

Har kostat omkring 12 miljarder att utveckla.

”Vi följer riktlinjer för flyktingkostnad”

REPLIK

Lövin (MP) om biståndspengarna.

”Urholkat bistånd ett svek”

Bo Forsberg mfl:

Unikt stora avräkningar.

Bar upp ett piano på Himalaya

”Alla tvivlade”

Svensk pianostämmare ny världsrekordhållare.

”Tåg med mindre än en minuts försening”

Ola Wong: Asien vågar satsar på framtiden.

Svenskar positiva till
att dela pensionen

Förslag om delad pension vid skilsmässa.

Japanskt mansideal pressar unga

Identitetskris

"Vägen allt krokigare."

”Livet var riktigt jävla piss”

Hemmasittare

Joel vägrade gå till skolan.

”Är du vältränad – eller övertränad?”

Träning

Allt fler anammar elittänkandet.

4 dagar kvar: Vad betyder rationell?

Högskoleprovet

Träna på vårens orddel.

”Inget man bara snyter ur näsan”

Löpning

Så gick det för gänget.