I början var det en bra relation. Anders höjde Johan till skyarna och gav honom dyra presenter. De reste till franska Rivieran och flyttade ihop i Anders lägenhet. Johan kan inte minnas exakt när det började gå fel.
– Jag märkte tidigt att han var svartsjuk. Men det är ju rätt vanligt och kan vara lite smickrande. Som ett bevis på att man betyder något.
Det har gått ett och ett halvt år sedan Johan bröt upp från relationen. Som ett evigt minne har han ett tumstort ärr på bröstkorgen, fullt synligt i t-shirtens v-ringning. Johan har ingenting emot att tala öppet om relationen med Anders – och väljer ett stimmigt kafé som träffpunkt för intervjun.
– Vardagen var inget problem. Det var på helgerna som det blev jobbigt. När vi var ute och andra killar flörtade med mig blev han otroligt svartsjuk.

Anders humör gick upp och ned. Den ena stunden gav han Johan dyra presenter, den andra försökte han hindra honom från att gå ut. Svartsjukan växte och tog allt större plats. Snart ville han inte att Johan skulle gå ut på egen hand.
– Men jag stod på mig. Han kunde ta mina jeans, låsa dörren till duschrummet och försöka hålla fast mig för att jag inte skulle gå ut. Men jag gick ändå.
Johan hade flyttat till Stockholm från en mellanstor svensk stad ett par år innan han träffade Anders. Trots att han bara var drygt 20 år hade han det ordnat för sig med jobb och många kompisar. Anders, som är nästan tio år äldre, arbetade på ett telebolag. Tidigare hade han rest mycket i jobbet, men när han träffade Johan avstyrde han det mesta för att kunna vara hemma.
Minnena går in i varandra. Som i förbifarten säger Johan att Anders läste hans sms och kontrollerade var han var genom mobiltelefonens signaler. Jobbet på telebolaget gav Anders möjlighet att följa mobiltelefontrafik och han kollade även upp telefoner som tillhörde flera av Johans kompisar.
– Sedan konfronterade han mig med det som stod i sms:en.

Så här i efterhand säger Johan att hans partner hade väldigt dåligt självförtroende – att hans egen envishet att inte låta sig kuvas ökade svartsjukan och utlöste våldet. För Johan blev arg över kontrollen och försökte slita sig när Anders ville hålla honom hemma.
– Vi var två killar som var jämbördigt starka. När jag försvarade mig tog jag i mycket fysiskt och det gjorde att han polisanmälde mig också. Så vi har båda polisanmält varandra.
Bråkiga kvällar sov Johan över hos kompisar. De såg bitmärkena och blåmärkena. Och han berättade vad som hänt. När han efter ett halvår fick en egen lägenhet tvekade han inte att flytta, trots Anders protester. Flytten gjorde det svårare för Anders att hålla uppe den hårda kontrollen och hans utbrott blev allt våldsammare. Efter ett år tillsammans gjorde Johan slut.

Trots tre sjukhusbesök har Johan tagit tillbaka sin polisanmälan mot Anders. Båda kunde dokumentera skador efter bråken och Johan vill hellre gå vidare än ge sig in i en trasslig rättsprocess. De enskilda händelserna minns Johan som brottstycken.
– Sista gången något hände hade vi varit ute på varsitt håll. Det var egentligen redan slut, men vi skulle träffas hos mig för att prata ut. Han ville kolla mina sms och jag nekade. Men han tjatade och bråkade så till sist fick han göra det. Då ville han kolla i min utkorg också. Jag försökte hindra honom, och då började han slåss och bitas.
Johan blev rädd och tog fram en kökskniv. I villervallan slängde han den på sängen och när Anders brottade ned honom fick han ett djupt jack i bröstet. Blodet rann och båda blev chockade. Anders försvann därifrån.
Den gången kom polisen till lägenheten.
– Efter att Anders hade gått ringde jag ett gammalt ex, som kom över och pratade. Det var han som ringde polisen, eftersom han var rädd att Anders skulle stå kvar utanför dörren.
De dokumenterade vad som hänt, men Johan avböjde att göra en anmälan den gången. Både polisen och sjukvården har tagit honom på allvar. Liksom hans kompisar. Den misstro som många homosexuella möter när de berättar om partnermisshandel har Johan inte märkt något av.
– När jag var på polisförhör såg de jätteallvarligt på det han gjort. Ända tills de frågade när jag träffade honom senast och jag svarade ‘i morse‘.
Johan kände att det inte var lönt att driva en rättsprocess, eftersom han fortsatte träffa Anders efter att relationen var slut.
– Den enda följden för honom var att han blev av med sitt jobb. En kompis som också hade blivit avlyssnad kontaktade företaget. De kunde gå in och se vem han hade kollat upp, när och hur ofta. Då blev han avskedad direkt.

Vad var det du såg i honom när ni träffades?

– Han är snäll. Och väldigt manipulerande. Försöker bryta ned en med kontroll. Man får ju mycket uppmärksamhet i och med kontrollen. Många säger att lite svartsjuka förhöjer relationen. Jag vet inte om jag håller med, men det får en att känna sig prioriterad.

Nu har Johan en ny relation – utan våld, kontroll och svartsjuka. Även om han i någon mån misstolkade svartsjuka som kärlek, så vet han att det snarare är ett uttryck för dålig självkänsla.
– Visst, jag går miste om dramatiken och presenterna från Gucci. Nu är det mer lagom, som en jämn kurva. Men jag märker att en relation kan bli mycket bättre så.