Suverän artikel! David, du måste lära dig att säga ifrån, att säga nej tack, jag är inte intresserad, nu får det vara nog! (David intervjuades 8/6). Våga ta upp detta med dina arbetskamrater och din chef, för så här får det inte gå till. Positivt: damerna läser SvD, så nu kan de skämmas!
Kajsa

Jag har jobbat med människor i kris. Vill utfärda en fjantvarning till trakasserade killar: mjäka inte med, le inte när det händer, och klaga inte hos andra först! Tala tydligt om hur du upplever problemet och kräv att de genast slutar! Underrätta arbetskamrater, chef och personalavdelning om vad du gjort och sagt, rikta krav mot dem om garantier för stöd. Säg att du annars måste söka det hos Jämo! Stå upp för vad du tycker - som en vuxen man!
DC

Jag har också blivit tafsad på av en klart äldre kvinna, en kollega. Jag sa ifrån. Hon försökte skämta bort det och tafsade på nytt dan därpå. Då sa jag ifrån på skarpen. Vår yrkesrelation pajade totalt, men jag fick åtminstone vara ifred.
Säg ifrån

Att få en utsatt person att känna skuld är ett mycket verkningsfullt vapen tyvärr. Detta måste du bryta. Du har all rätt att värja dig. Men gör inget som kan vändas mot dig, för i början blir det nog värre ett tag, men sen blir det förhoppningsvis bättre. Att se den andra i ögonen utan fientlighet och svara ”hur sa?” är ett sätt att få folk att se sina egna ord ”i spegeln”.
Maja

Ett par förslag om du i praktiken inte kan anmäla dem som trakasserar dig: Led in varje samtal på jobbiga, avtändande samtalsämnen. Tänk ut fem obehagliga frågor i förväg så du är förberedd när kvinnorna försöker ”vara trevliga” nästa gång. Efter några såna samtal kommer kvinnorna tröttna på dig.
Been there

Visst är det lika illa med ”trakasserier” oavsett kön. Dock tycker jag nog att det finns en överdriven känslighet för ovälkomna ragg. Folk känner sig ”kränkta” till höger och vänster och till viss del är Idags artikel om kvinnliga krograggare ytterligare en del i ”kränkningssjukan”. För det mesta är det bara synd om personer som är så fulla att de förlorar lyhördheten och gör bort sig. Pinsamt för dem, men vanligtvis ingenting att riva upp himmel och jord för.
Sunesson