– Jag kom hem med ett enormt sug att måla naglarna tillsammans med mina barn, säger tvåbarnspappan Mikael Boija, 35, produktionsingenjör på Elmhart Glass, på telefon från Sundsvall.

Att gå kursen Män i utveckling, en ledarskapskurs med genusperspektiv, gjorde att han fick upp ögonen för hur han präglar sina barn.

– Jag brukar säga till dem att man får vara som man vill, men jag visar det inte i handling. Min grabb är snart sex år och fram till för något år sedan tyckte han att det var schysst att måla naglarna, men sen blev det tvärstopp. Jag kom på att jag själv aldrig har målat mina naglar tillsammans med honom för att visa att det är okej, säger Mikael Boija som även köpt en rosa tröja till sig själv till sin sons stora förvåning.

Några dagar efter kursen hade han utvecklingssamtal på dotterns förskola.

– De beskrev henne som en snäll och inte så krävande tjej, urtypen för hur en flicka ska vara. Men så är hon inte hemma. Då kunde vi föra ett resonemang om det.

Kursen har påverkat honom både i det privata och i det professionella, tycker Mikael Boija. Han, liksom många andra män med små barn, jobbar mycket.

– Men vad vill jag egentligen? Den enda som förlorar på att inte tillbringa tid med mina barn är ju jag.

Men vad vinner ditt företag på att skicka dig på en kurs om du kommer hem därifrån och säger att du vill jobba mindre?

– Företaget vinner på att vi bryter mönster. Jobbar jag mindre ger jag plats åt fantastiska kvinnor. Och företaget får lyckligare män som har balans i livet.

Många äldre män säger att det nog hade gått lika bra i karriären även om de hade jobbat mindre, med den skillnaden att de då hade haft bättre kontakt med sina barn och färre brutna äktenskap bakom sig.