Kollektivhus, servicehus, gruppboende eller sjukhem - boendealternativen kan verka många för den som på ålderns höst söker en ny bostad. Men sanningen är nog att alternativen inte är så skiftande, eftersom platsbrist, behovsprövning och höga kostnader stänger ute många från de olika boendealternativen.

Äldreboende:
Den som känner sig i behov av omvårdnad och önskar flytta till något av Stockholms stads äldreboenden kan inte själv ställa sig i kö. I stället får den sökande lämna in en ansökan i den stadsdelsförvaltning där hon eller han bor. En biståndshandläggare bedömer behovet av ett nytt boende och fattar beslut. Avslag kan överklagas i länsrätten.
För den som får ett positivt besked ska bostad erbjudas inom "skälig tid", mellan en och tre månader beroende på boendeform. Kommunen har avtal med ett trettiotal privata vårdgivare och samma regler gäller för att få bo i dem som i kommunens egna. I princip gäller samma regler i alla Sveriges kommuner, men bostadsbristen ser olika ut på olika håll i landet.
Kommunen erbjuder äldreboende för olika behov, men alla former medför tillgång till vårdpersonal dygnet runt. Att bo i servicehus innebär att man har sin egen lägenhet med tillgång till viss gemensam service i huset. Ålderdomshem är till för dem som behöver mer omsorg, gruppboende för demenssjuka personer och sjukhem för de äldre som behöver omvård dygnet runt.
- Den generella regeln vid behovsprövningen är att alla övriga lägre vårdformer ska vara prövade först, säger Ulla Hirsch, äldreomsorgsinspektör i Stockholms stad.
Från politiskt håll talas det mycket om valfrihet inom äldreomsorgen, men i praktiken kan det vara svårt att få flytta till det boende som man själv önskar. Många läsare har exempelvis hört av sig och frågat om möjligheten att i framtiden få en plats på Villa Cederschiölds gruppboende för demenshandikappade, som vi skrev om här på Idagsidan 14/4. Kön dit är väldigt lång och nyinflyttningen väldigt låg. Och eftersom man inte kan ställa sig i kö innan ett biståndsbeslut är fattat och eftersom detta sedan ska verkställas inom en till tre månader, är chansen att få någon av de tretton platserna väldigt liten.
Det händer också att anhöriga har önskemål om att äldre släktingar ska bo i närheten av dem. Om barnen exempelvis bor i Hässelby Villastad, så vill de kanske att deras sjuka mamma ska bo på ett äldreboende i den stadsdelen, trots att hon de senaste 20 åren har bott på Södermalm.
I de här fallen är det ofta ekonomin som sätter käppar i hjulet. Biståndshandläggaren i den stadsdel som beviljar ansökan om ett särskilt boende - i detta fall Södermalm - måste nämligen betala för vårdplatsen oavsett var äldreboendet ligger. Visar det sig då att äldreboendet i Hässelby Villastad kostar 200 kronor mer per dygn, så kan biståndshandläggaren - som måste hålla sig inom den egna stadsdelens ekonomiska ramar - oftast endast erbjuda plats på ett billigare
boende på Södermalm.
Den som har de ekonomiska resurserna kan också köpa sig en vårdplats på något äldreboende som tar emot privatbetalande personer. På exempelvis Borgarhemmet eller Borgerskapets Enkehus i Stockholm kostar en plats med dygnet-runt-tillsyn omkring
45 000 kronor i månaden.

Seniorboende:
För olika typer av seniorboende får man vända sig direkt till bostadsbolagen eller till vanliga mäklare. JM har ett dotterbolag, Seniorgården, som har specialiserat sig på att bygga bostadsrätter för människor över 55 år. Till dessa kan man ställa sig i kö genom att spara i Seniorbofonden. De 3 600 sparande är huvudsakligen mellan 56 och 75 år och får sparpoäng och förhandsinformation om kommande projekt. Hittills har Seniorgården byggt 1 700 bostäder och bolaget har mark för att bygga 1 100 till.
HSB har ingen speciell kö för dem som söker seniorbostad. De har bara ett seniorboende med hyresrätter, annars gäller det att hålla sig framme när någon säljer sin seniorbostadsrätt. Den som vill veta var bostadsrättsföreningarna ligger kan få en förteckning av HSB.
Ett av de mer eftertraktade seniorboendena i Stockholmsområdet är Pauvres Honteuxs tre pensionärshem: Fredhällshemmet, Nockebyhus och Nockebyhem. Kravet för att få flytta in i någon av deras hyresrätter är att man är högst 75 år gammal och inte har några stora hjälpbehov. Lägenheterna varierar mellan 38 och 65 kvadratmeter och hyran ligger på mellan 8 000 och 13 000 kronor per månad. I det ingår mat och städning.
Den som är intresserad av att bo på något av pensionärshemmen kan ställa sig i kö från 62 års ålder. Och det gäller att vara ute i god tid. Kön är lång, för tillfället 1 800 personer, och nyinflyttningen ligger bara på mellan 35 till 50 personer per år.

Kollektivboende:
Åttio personer står i kö till kollektivhuset Färdknäppen, som vi skrev på här på Idagsidan 24/4. De flesta är kvinnor över 60, men när en lägenhet blir ledig premieras yngre män. Allt för att ålders- och könsblandningen i huset ska blir så stor som möjligt.
För att lösa den svåra ekvationen har föreningen Framtiden bildats. Den arbetar för att få till stånd ett nytt hus som liknar Färdknäppen.
- Vi arbetar på två fronter. Dels uppvaktar vi byggbolagen för att få tag på ett hus. Dels vill vi få igång samarbetet i föreningen, eftersom vår idé bygger på samarbete, säger Gunilla Brolin, som är ordförande i Framtiden.
De kommunala bolagen har varit väldigt positiva till förslaget och tror i första hand att ett servicehus som läggs ned kan komma ifråga.

Övrigt:
Förlaget Hälso- och sjukvårdsinformation ger varje år ut en förteckning över
äldreomsorgsinstitutioner i Sverige. Katalogen "Äldreomsorg" innehåller enbart de boendeformer som inkluderar en vårdinsats. Den kan beställas på förlagets hemsida: www.hsiinfo.se