Att bevara och rädda liv. Det ser barnmorskan Tone Ahlborg som sina viktigaste uppgifter i samband med förlossningen. Hon är därför bekymrad över att intresset för hemfödslar nu ökar. Genom åren har hon hjälpt hundratals kvinnor att föda. De allra flesta förlossningarna har varit komplikationsfria, men det har också uppstått allvarliga situationer som krävt blixtsnabba insatser.
- Jag hade kunnat ha en helt frisk förstföderskas liv på mitt samvete om hon hade fått föda hemma som hon ville på 70-talet. Hemmet hade blivit ett blodbad och utan tillgång till syrgas hade hon inte överlevt sin pulserande blödning från livmoderhalsen.
- Personligen vill jag inte se en mamma förblöda inför mina ögon med långt till närmsta sjukhus. Det stämmer inte med min etik. Jag är fostrad till att försöka rädda liv och då kan jag inte bara strunta i de resurser som finns på sjukhuset, säger hon.

Förespråkarna för hemförlossningar menar ofta att det med hjälp av noggrann mödravård går att identifiera en grupp kvinnor för
vilka det är relativt riskfritt att föda hemma. De har inga kända sjukdomar och graviditeten har varit problemfri.
Men enligt Tone Ahlborg är sådana riskbedömningar inte tillräckligt säkra. Även om det är ovanligt så kan det vid till synes helt normala graviditeter hos helt friska kvinnor uppstå allvarliga akuta komplikationer under förlossningen.
- Kvinnan som drabbades av blödningen hade exempelvis varit helt frisk innan. Livmoderhalsen sprack på grund av att övergången från öppningsskedet till krystningsskedet gick för fort. Det var inget som gick att förutse.
- När det väl händer något så är tidsmarginalerna ofta små. Även om det är ovanligt så lägger vi ju då och då katastrofsnitt. Då ska barnet vara ute inom fem till sju minuter. På den tiden hinner man inte ens ta sig till sjukhuset.

En annan fördel med att föda på sjukhus är enligt Tone Ahlborg att det finns fler barnmorskor och läkare som kan rycka in om en akutsituation skulle uppstå. Vid hemförlossningar är det ofta bara en ensam barnmorska på plats.
- Hur duktig man än är så har man ju bara två händer. När den där kvinnan började störtblöda från livmoderhalsen fick jag genast hjälp av en narkossköterska som tog hand om modern och hennes sjunkande blodtryck, medan jag koncentrerade mig på att hitta sprickan och försöka sy ihop den.
- Det underlättar ju också om man har tillgång till bra utrustning. Situationen var så dramatisk att vi inte ens hann flytta över den blödande kvinnan till operationssalen. Som tur var kunde vi ordna gynläge med bra belysning. Hade hon istället varit hemma i badrummet så hade det ju varit mycket svårare för mig att se och komma åt att sy.
Utifrån de här erfarenheterna tycker inte Tone Ahlborg att landstingen ska ge ekonomiskt bidrag vid hemförlossningar. De pengarna borde istället användas för att förbättra den ordinarie förlossningsvården. Man borde satsa på hemförlossningsmiljöer, fast på sjukhus där den medicinska säkerheten finns, menar hon.
- Samtidigt tycker jag inte att man ska överdriva själva
förlossningsplatsens betydelse. Det viktigaste är trots allt barnmorskornas attityd, att de räcker till och kan ge föräldrarna den tid de behöver. Vi kan därför inte spara ner på antalet barnmorsketjänster.

I Stockholm är landstinget i princip emot hemförlossningar (även om man nyligen tagit fram gemensamma riktlinjer för att bevilja bidrag till hembarnmorskor, se måndagens Idagsida). Men enligt chefsläkaren Kaj Lindvall på hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm kan det vara motiverat om den födande kvinnan har en stark förlossningsskräck som är kopplad till sjukhusmiljön. Är det en rimlig kompromiss?
- Nej, det tycker jag faktiskt inte. Förlossningsrädda kvinnor ska inte dessutom behöva riskera sina barns säkerhet. Istället borde man satsa på ett bra omhändertagande på sjukhus. Man kan exempelvis bestämma i förväg vilket förlossningsrum de ska ha och sedan avdela en barnmorska som bara jobbar med dem.

Tone Ahlborg utexaminerades som barnmorska på 70-talet. De senaste åren har hon forskat på Nordiska
Hälsovårdshögskolan under terminerna, men jobbat på förlossningsavdelning i Göteborg under somrarna. Utifrån de erfarenheterna tycker hon att bilden som förespråkarna av hemfödsel målar upp av den vanliga förlossningsvården är överdrivet negativ.
- Det går att ordna så att paret får ett eget revir på sjukhuset. 70-talets ronder där läkaren talade på latin över huvudet på de blivande föräldrarna är historia. Pappan får helt enkelt vara lite ambassadör och se till att mamman får det lugn hon behöver. Man kan också skriva önskelistor inför förlossningen och sätta upp en skylt på dörren med meddelandet: Stör ej! Föräldrarnas integritet kan bevaras även på sjukhus. De behöver inte föda hemma och riskera barnets säkerhet för att uppnå det.


Anna Lagerblad