– Det finns många olika inkörsportar till en ätstörning. Väl genom porten tycks stigen utstakad – då känner alla lika, gör lika. Beteendet handlar om en upptagenhet av vikt, utseende och en förvriden självbild.

Några särskilda faktorer som spelar mer roll?

–Nej, skälen är biologiska och psykologiska såväl som styrda av skönhestidealen runt omkring oss. Samtidigt har de som går in i en ätstörning ofta varit vackra, proportionerliga, kontrollerade och duktiga – medan det är litet si och så med självkänslan. Kombinationen duglighet och låg självkänsla verkar vara livsfarlig.

Vad har hänt med behandlingsmetoderna?

–Vi har differentierat behandlingen mellan anorexi och bulimi, där vi vetenskapligt kommit fram till att KBT ofta fungerar för den som lider av bulimi. För anorexi finns inte samma genombrott. Numera ger vi i Uppsala betydligt färre tvångsbehandlingar än förr och vården har mycket bättre kontakt med patienten. Kunskapen har ökat enormt och vi ser betydligt fler variationer i symtombilden.

Finns det något tidstypiskt?

–Vi lever i ett överflöd, ekonomiskt och socialt, med gott om mat och fritid. Då finns tid för problem. Ätstörningar sprider sig i världen i takt med att människor får det bättre. Man kan säga att det även för samhällskroppen är en strid på liv och död mot övervikt, överflöd, passivitet och orörlighet –som ju faktiskt är ett hot mot folkhälsan.

Hur påverkar det oss enskilda, menar du?

–Det är som om kampen intuitivt och omedvetet sker på ett individuellt plan. När vi hanterar överflödet på egen hand kan det haverera åt två håll - i svält eller övervikt. Sedan ska man komma ihåg att de flesta klarar det hyggligt.

Fotnot: KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi.