–Ungdomar väljer inte alltid att lyssna på musik för musikens skull. Ibland kan det vara för att stänga ute andra störande ljud. Det är ett sätt att skapa sin egen ljudbubbla, sin egen värld, för att kunna tänka och komma ifrån.

Det säger Soly Erlandsson som är professor i psykologi vid Högskolan Väst. Där har hon tillsammans med några kollegor byggt upp ett forskningsprogram kring ungdomar och deras attityder till ljud. Man har bland annat undersökt vilken kunskap ungdomarna har, hur de beter sig och vilka risker de tar. Ungdomarna får till exempel svara på frågor om hur de uppfattar olika slags ljud, som trafikbuller eller musik på konserter, och ifall de använder hörselskydd.

–I en av studierna visade det sig att flickor uttrycker mer oro och bedömer riskerna med höga ljud som farligare än vad pojkarna gör. Men flickorna tar ändå lika mycket risker som pojkarna. Jag tycker att det speglar vår syn på ljud och buller i stort i samhället. Störande ljud ses oftast inte som ett allvarligt problem. Det beror på att det är en manlig norm som styr, menar jag. Trots att fler kvinnor än män uppger att de känner obehag inför exponering för höga ljudnivåer – vilket bekräftas gång på gång i våra studier – så verkar det inte leda till en ökad medvetenhet i samhället om att buller, förutom hörselproblem, kan ­bidra till stress och sämre psykisk ­hälsa för kvinnor, säger Soly Erlandsson.

Och ändå visar undersökningar att det är pojkar och män som är mer drabbade av hörselnedsättningar och tinnitus än kvinnor. Man har också kommit fram till att ungdomar vars föräldrar har lägre utbildning är mer positiva till ljud.

–I en pilotstudie har vi funnit samband mellan positiva attityder till ljud och nedsatt hörsel, men det måste följas upp med större studier innan vi kan säga något säkert. Men det vi vet är att ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto bättre hälsa har deras barn. Det är inget nytt fenomen. Det visar sig i de flesta ­undersökningarna kring hälsa.

Enligt Socialstyrelsens miljö­hälsorapport, 2005, lyssnar i ­genomsnitt vart femte barn upp till 14 år ibland på hög musik i hörlurar och ett av hundra gör det dagligen. Bland äldre skolung­domar tycker knappt hälften att ljudet är för högt på diskotek och konserter men de flesta använder inte hörselskydd. 15 procent – fler än var sjunde – har dagligen öronsusningar (tinnitus).

Efter att ha lyssnat på stark musik besväras var femte tolvåring av att det ringer, piper, tjuter eller susar i öronen. Var tionde säger att de ibland även hör sämre efteråt. Tre till fyra procent säger att de ofta eller alltid har tinnitus. Mer än hälften av alla ungdomar som söker hjälp för tinnitus säger att de har fått sina besvär av att de har lyssnat på musik. Ofta pågår en negativ ljudspiral – bakgrundsljuden blir fler och ökar i styrka och ungdomarna måste öka ljudnivån på musiken för att höra den och kunna skärma av.

–Vi vet inte riktigt hur högt ungdomar lyssnar på musik, det behöver vi ta reda på. I vår nästa studie ska vi titta på sambanden mellan attityder till ljud och vilka ljudnivåer som ungdomar utsätter sig för. Vi ska även undersöka deras hörsel.

I studien jämförs ungdomar i Sverige och i USA.

–Svenska ungdomar är mycket mer medvetna än de i USA. Där har de precis börjat uppmärksamma problemet. Vi blev förvånade när vi såg hur liten vikt man lade vid hörsel – de amerikanska ungdomarna använde inte ens hörselskydd när de tränade skytte.