– Det går att skjuta upp sömnen med energidrycker och annat men trötthetstecknen kommer ändå. Man blir trög, mindre intelligent och får en hämmad tillväxt på testosteron, säger Torbjörn Åkerstedt.

När kroppen får sova ut återgår funktionerna och ungdomar återhämtar sig snabbare än vuxna. Deras kroppar är fulla av tillväxthormoner som gör att sömnen blir djupare. Sett ur det perspektivet kan det vara tidsekonomiskt att skjuta upp sin sömn.

– När man är mycket trött sover man fortare och djupare, och kan därmed ta igen förlorad sömn på färre timmar än tiden vakan har varat, säger Torbjörn Åkerstedt.

Men hjärnans behov av ljus är en annan anledning att vara vaken på dagen och sova på natten. Vår biologiska klocka behöver dagsljuset och när man börjar glida in i nattvak störs systemet snart i sin helhet. När vi är vakna i tjugofyra timmar kör vi slut på bränslet i hjärnan och kroppen drar ned på ämnesomsättningen för att klara krisen. Nightgib då och då fungerar för de flesta men den som ställer om dygnet varje helg kan komma i obalans till kropp och psyke, enligt Torbjörn Åkerstedt.

– Risken att råka ut för sömnstörningar och sjukdom senare ökar. Tröttheten efteråt leder till irritation och försämrad koncentrationsförmåga och risken för olyckor blir större.

Ljusbrist kan öka risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdom, enligt studier genomförde på skiftarbetande vuxna. Men hur nattgibbande ungdomar påverkas är hittills okänt.

Maria Carlqvist