Jag hade ingen aning om att det fanns hjälp att få för snarkning. Problemen kom smygande och accelererar. Jag var trött, oändligt trött. Som försäljningschef på ett större företag hade jag ofta kunder i konferensrummet. Varje gång en kund eller medarbetare drog igång en powerpoint-presentation somnade jag. Det var oerhört pinsamt inför kunder.

Jag bor cirka sju mil från kontoret och pendlade med bil varje dag. Nästan dagligen höll jag på att somna på motorvägen och flera gånger i veckan var jag tvungen att åka in på en bensinstation och lägga mig över ratten för att omedelbart somna. Jag kunde också somna under väntan vid ett rödljus – för att snart bli väckt av ilsket tutande medtrafikanter.

Hur många gånger min datorskärm varit fylld med obegripliga meningar kan inte räknas. Huvudet bara trillade ner på tangentbordet. Allra mest pinsamt kunde det vara att somna mitt under ett telefonsamtal.

På det privata planet hände mycket underligt. Under natten vaknade jag med ett ryck flera gånger i timmen och behövde också gå på toaletten ett tiotal gånger natten igenom. Många gånger var jag så trött att när jag svängt benen över sängkanten somnade jag sittande. Jag kunde somna i stolen mitt under middagsbjudningar – framförallt om det förekom alkohol. Att titta på tv var inte att tänka på – jag somnade och vaknade i tiominutersperioder. Att somna under kärleksakten skedde nästan varje gång.

Humöret var inte på topp – jag var aggressiv och retlig och förmodligen var en genomgången skilsmässa resultatet av att jag redan som ung hade apnéer.

En dag när jag skulle till jobbet – dagen efter att jag hade behövt bryta ett Friskis och Svettispass efter bara några minuter eftersom jag var helt slut – märkte jag att jag hade hög puls.

Jag gick in på Citykliniken utan att ha bokat tid och sa att ”jag tror att jag svimmar inom fem minuter”. En läkare kom och konstaterade att jag hade en puls på cirka 300 slag i minuten och strax därefter låg jag i en ambulans på väg mot till lasarettet. Där konstaterade de att jag hade hjärtflimmer och behandlade för detta.

Av en slump berättade jag för läkaren att jag hade prostata­besvär eftersom jag behövde gå på toaletten många gånger per natt och att jag dessutom sov oregelbundet samt att hustrun klagade över mina snarkningar. Jag fick en tid nästan omedelbart på sömnlabbet och med apparaturens hjälp konstaterades att man aldrig hade haft en patient med så låga nattliga syrevärden i blodet som jag och att jag hade oerhört många och långa andningsuppehåll. Jag fick därför samma dag en CPAP-­apparat. Tillsammans med läkemedelsbehandling, bettskena och CPAP är jag nu så pass frisk att jag fungerar någorlunda normalt. Jag sover i stort sett hela nätter och behöver oftast inte besöka toaletten.

Jag har en CPAP som dessutom kan gå på 12 volt – vilket gör att jag åter kan ge mig ut på sjön utan att behöva göra enbart dagsturer. Att köra bil är heller inga problem längre – jag blir inte tröttare än normalbilisten – men jag är i dag mycket noggrannare med att ta pauser. Jag har sovit med min CPAP varje natt sedan sex år tillbaka och min hustru tackar ”snark­sugen” som hon kallar den – för sin egen numera goda sömn.
Hjälpt – men kanske försent

Äntligen en artikel om den som drabbas av någons snarkning. Det är ju inte bara snarkaren som sover dåligt. Min man snarkar högljutt och har varit hos läkare, på sömnutredning och så vidare. Resultatet: Han får sömntabletter! Det är ju jag som inte kan sova.

Vi har provat många metoder, bland annat har jag sytt in en tennisboll i tröjan. Men min man snarkar både på mage och på sidan och kan dessutom ligga på rygg över tennisbollen och sova. Jag skulle ha satt tennisbollen i munnen på honom i stället. Nu har vi provat en postorderbettskena. Det funkar väl sådär, kanske lite bättre med än utan, men ändå inte bra. Så jag fortsätter att sparka och slåss på nätterna. Jag använder ofta öronproppar vilket resulterar i att jag får vaxpropp och måste spola öronen.
Trött

Jag förstår att det för unga nyförälskade människor inte är lätt med snarkning. Men för äldre människor begriper jag inte problemet. Skaffa egna rum så är problemet löst. Det kanske inte är bara snarkning som är ett problem utan det är olika nattvanor som gör att den ena parten inte kan sova bra. Så det bästa måste väl ändå vara att se till att skaffa en annan lägenhet, så att man får ett eget rum. Det måste väl i alla fall vara bättre än en skilsmässa som det pratats om. Jag har varit gift i 20 år med eget rum hela tiden, utom det första året.
Snarkare

Jag snarkar själv och har ett tips. Ett mycket bra recept är att ta bred kirurgtejp, den ska vara 1 dm. Sätt den över munnen och du sover lugnt hela natten och din rumskamrat också.
Birgit

Min älskade man, vi kan kalla honom Timmerstocken, snarkar mest hela nätterna, ibland högljutt och ibland med bara små ”tick”. Båda ljuden är lika störande, speciellt för mig som sover väldigt lätt. Man kan lätt påstå att vi inte är den bästa kombinationen vad gäller sova i samma säng. Fast det vill vi ju.

Vissa nätter får jag väcka Timmerstocken mer än tio gånger och be honom att lägga sig på sidan för då snarkar han mindre. Andra nätter slutar med att han lägger sig på soffan och jag ligger kvar i vår gemensamma säng, vaken och med dåligt samvete. Tyvärr påverkar snarkningarna även humöret, speciellt mitt.

Bra att ni skriver om detta – kanske kan det få Timmerstocken och hans kompisar att fatta hur knepigt det är att ligga bredvid.
Trötter