– Maten är tröst och trygghet som dämpar känslor. Den bästa hjälpen för överviktiga är att få verktyg att hantera sina känslor genom terapeutisk behandling – om man är beredd att rota i sitt känsloliv. Alternativet är läkemedel, säger psykologen Kristina Elfhag, som har undersökt kopplingen mellan överätande och personlighetsdrag.
Foto: Gunnar Lundmark

Varje matbutik man går in i dignar av recept, kokböcker går åt som smör i solsken, matprogrammen i tv lockar miljoner tittare och köken blir allt exklusivare. Maten har fått en upphöjd roll i dagens samhälle.
- Vart är vi på väg när maten kan få så stor betydelse i våra liv, säger Kristina Elfhag och slår ut med armarna. Vad beror det på? En vilsenhet i tillvaron? Vi måste fråga oss vad vi vill ha våra liv till. Maten fyller en tomhet, men blir bara ett substitut för en massa annat.
Så hamnar vi i en olycklig spiral där trygghetsätandet, det sociala ätandet, trötthetsätandet, uppåttjackätandet ofelbart leder till en högre vikt. Och konsekvensen blir då att vi fastnar i matfixering för att vi måste äta mindre och sundare för att kontrollera vikten. Och så spinner spiralen vidare

Kristina Elfhag är psykolog och medicine doktor sedan hon disputerade i november vid Karolinska Institutet på avhandlingen ”Rorschach personality characteristics in obesity, eating behaviour and treatment outcome”. Hon jobbar
med vuxna patienter på överviktsenheten vid Huddinge sjukhus sedan 1999.
Hennes avhandling fokuserar på de psykologiska orsakerna bakom överätande och om det finns personlighetsdrag som har betydelse för beteendet. Kristina Elfhag intervjuade 120 patienter som kom till överviktsenheten samt lät dem göra ett så kallat Rorschachtest.
- Rorschach är en indirekt metod. Patienterna får titta på bläckplumpstavlor, sen får de formulera svar på vad formerna föreställer.

I svaren spåras känslorna, hur man tänker. Inre aspekter avspeglas i hur man beskriver färger, skuggor, rörelse.
- En anledning till att man behöver en sån här metod för att analysera överviktsproblematiken är att de intervjuformulär som ofta används inte säger så mycket om roten till det onda. Rorschachmetoden visar bakomliggande orsaker till de problem man har.
Metoden anses kontroversiell av vissa forskare. Psykologiprofessorn Lennart Sjöberg gick till angrepp mot hur Rorschachmetoden används (SvD 18/9 2003) i juridiska sammanhang, medan
psykologen Sonja Levander försvarade den i en senare artikel (SvD 28/10) genom att framhålla den som ett värdefullt komplement till andra metoder att bedöma personlighet.
Kristina Elfhag använder Rorschachmetoden för att ringa in typiska överätarmönster i våra personligheter.
- Många kan inte förklara varför de äter som de gör. För att komma åt de komplexa psykologiska orsakerna bakom ätandet ger den här metoden värdefulla svar.

Den största gruppen enligt Kristina Elfhags avhandling är de som har svårigheter med att hantera sina känslorna, det vill säga är nedstämda eller har ångest, är starkt självkritiska eller har inåtvända känslor och tendenser till depression. Ofta hetsäter de.
- Den här gruppen beskrev oftare att deras identitet är att vara överviktig. Vem blir man annars? Kroppshyddan kan fungera som ett skydd. En anledning att få dra sig undan. Kvinnor kan vara rädda att uttrycka sin kvinnlighet, att vara tilldragande. De kan vara rädda för att gå ned i vikt, rädda för att mista det
trygghetsskapande ätandet.
För dem kan ätandet fungera som självmedicinering.
- Maten är tröst och trygghet som dämpar känslor. Den bästa hjälpen för dem är att få verktyg att hantera sina känslor genom terapeutisk behandling - om man är beredd att rota i sitt känsloliv. Alternativet är läkemedel. Mättnadsskapande preparat kan ge en skjuts som gör att man kommer vidare och blir fri att tänka på annat.

En del patienter som kommer till Kristina Elfhag på Huddinge sjukhus berättar om hur suget sätter in när de passerar sjukhuscaféet på bottenvåningen när de är på väg till överviktsenheten.
- Mmm jag såg bullarna där nere, berättar de. De är så styrda, precis som vid annat missbruk. Större delen av deras tillvaro kretsar kring tankar på mat och ätande, säger Kristina Elfhag.
Maten blir en osäker tillvaros enda trygghet, som alltid måste finnas där.
- Kanske behöver vi mer av det som är beständigt när samhället kräver mer av oss, säger psykologen Kristina Elfhag. Därför blir maten så viktig. Den står
för trygghet, en återhämtning i ett stressigt liv.
- Många äter snarare för att dämpa jobbiga känslor än för att man behöver mat. Så går man upp i vikt och det i sig tar energi för att man blir missnöjd och ska försöka banta. En mycket stor del av tiden går åt att tänka mat, vikt, kropp. Att äta är avstressande, men om man förlorar greppet så blir det ju ett problem. Ventilen blir en propp.
- Mycken kvinnokraft spills på ett ständigt vakande över hullet. Och männen är på god väg att slukas upp av samma energitjuvar. Säg det personalrum där det inte pratas vikt, mat, kropp, bantning så gott som dagligen. Prova att bannlysa kropp- och viktsnacket en vecka så kanske fikastunden blir till en tyst retreat.

Nästa grupp som Kristina Elfhag urskiljer i sin avhandling är de som har ovanligt svårt att klara vardagslivets alla krav. De har ofta lägre utbildning, men är inte depressiva.
- De har ett oregelbundet, lite kaotiskt måltidsmönster, och svårt att få struktur på tillvaron. De äter till exempel för att det
finns tillgång till mat.
För dem krävs en ökad inre förmåga till reglering. Att de klarar att skapa en fungerande struktur kring sitt ätande.
- För den här gruppen handlar det inte om att fundera över bakomliggande orsaker. De blir snarare hjälpta av att lära sig göra bra livsmedelsval och att få bättre ordning på sin vardag.
Sen finns det de som under en längre tid överätit i representation i jobbet.
- Måltiderna har blivit mycket oregelbundna, mättnadssignalerna har satts ur spel. Man äter för att det är gott och bryr sig inte särskilt mycket om sitt utseende.
En del av de här patienterna säger sig inte lida av sin övervikt även om den kan vara rejäl. De tycker i grund och botten att de kan få vara stora, men har blivit remitterade till överviktsenheten av sin husläkare.

Kristina Elfhag understryker att alla överviktiga inte har ”spöken i garderoben”. Det gäller att inte förenkla bilden. De 120 patienterna i hennes avhandling är mycket olika sinsemellan. Bland alla andra överviktiga finns ännu ett otal personligheter och livsstilar som gett oönskad viktökning.
Vilka konkreta råd vill psykologen ge oss alla som släpar runt på extrakilon? - Det är väl en tankeställare om det bara är mat som kan ge avkoppling, återhämtning och mening. Fundera över vad du vill ha ditt liv till. Vad är viktigt? Vad ska jag lägga min energi på? Man måste ha sin aptit i behåll och kunna njuta av att äta gott. Det är livsnödvändigt. Men sen kan man ju fundera över vad som berikar livet i övrigt. Hitta andra källor att finna trygghet och återhämtning i.
Och så lägger Kristina Elfhag till några exempel:
- Försök öva upp förmågan att berikas från många olika sorters intryck av livet: Lyssna på musik. Motionera. Njut av något kulturellt. Träffa folk. Läs. Hitta en hobby. Måla om köket. Och vila ordentligt!