Intresset och toleransen för komplementärmedicin har ökat påtagligt de senaste åren inom sjukvården. En av dem som märker av skillnaden är Anders Warenmark, distriktsläkare i Bagarmossen i södra Stockholm.
– Intresset från allmänheten har ökat, vilket även påverkar läkarna. Framförallt den yngre generationen läkare visar öppenhet för kunskaper som finns utanför skolmedicinen.
Han tror att en anledning är att forskning på området, till exempel på akupunktur, massage och kiropraktik, visat på metodernas effekt. En annan är patienternas ökande användande av komplementärmedicin, KAM.
– De flesta allmänläkare vet att patienterna går till KAM-terapeuter och använder sig av naturläkemedel, så det finns ett behov att veta mer.
Själv står Anders Warenmark med en fot i båda lägren eftersom han utbildade sig i kinesiologi, akupunktur och massage på
80-talet – innan han blev läkare. Han tycker att oförståelsen funnits från båda håll. Det är inte bara läkare som kan vara nedlåtande mot komplementärmedicin, utan även tvärtom.
– Man är inte tolerant bara för att man arbetar med komplementärmedicin. Det finns många som är kritiska till skolmedicinens syn där. Men jag tycker att kritiken har mildrats från båda sidor.

För att öka öppenheten anser han det viktigt med mer samarbete över gränserna och att större resurser ges till forskning på KAM-området. Om man har kunskap om olika metoder kan man erbjuda patienterna en optimal behandling.
– Jag tror komplementärmedicin kan hjälpa till att ringa in en patients problematik där inte skolmedicinen lyckas, till exempel vid olika smärttillstånd och kroniska problem. Inom komplementärmedicinen ser man ofta till hela livssituationen.
Till hösten kommer Anders Warenmark att delta i en pilotstudie som ska göras på två vårdcentraler i Stockholm i samarbete med Karolinska Institutet. Man kommer då att titta på samarbetsmöjligheter mellan skolmedicin och komplementärmedicin i primärhälsovården. Vissa patienter kommer att erbjudas komplementärmedicinsk behandling under överinseende av läkare.
– Det är första gången den här typen av studie görs i Sverige och vi hoppas att det blir en språngbräda till fortsatta studier i större omfattning.

Reaktionen från läkarkollegorna har bara varit positiv, vilket han ser som ett tecken i tiden.
Ett bra samarbete mellan skolmedicin och komplementärmedicin tror han kan löna sig för samhället. Både rent ekonomiskt genom minskade sjukskrivningar men också i ökat välbefinnande för medborgarna.
– Idag söker många yngre för stressrelaterade sjukdomar.
I skolmedicinen har man inte alltid kunskap om hur man ska hantera detta även om det pågår forskning. Vid stress, utbrändhet, fibromyalgi och så vidare kan det vara bra att erbjuda behandlingsalternativ som exempelvis qigong, akupunktur och yoga.

Anette Richardson på Vårdförbudet märker också av ett öppnare förhållningssätt inom skolmedicinen.
– Samhället förändras och då måste även vården göra det. Vården ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, men eftersom patienter använder sig av komplementär- och alternativmedicin kan man inte säga till dem att ”det där är nonsens”.
Folk använder alternativ av flera anledningar, anser hon. De som har stora smärtor eller blivit opererade för cancer kanske vill ha lätt massage för att bättre kunna hantera obehaget. Det finns också de som anser att de inte får respons från den offentliga vården för att inget syns i provsvaren. Vissa använder också komplementärmedicin för att få mindre biverkningar och för att de uppfattar det som naturligare.
När det gäller hälsa och sjukdom är ofta andra värden än de naturvetenskapliga avgörande för hur man hanterar sitt liv, framhåller hon.
– Om de alternativ- och komplementärmedicinska metoderna hjälper mig som patient är det bra. Vi kanske inte vet hur det fungerar rent vetenskapligt, men vi kan ändå visa en öppenhet för att patienterna väljer att prova. Oavsett vad läkarna säger gör individen ändå sina egna val och då är det bra om man kan backa upp det professionellt.

Inställningen till individens valfrihet håller på att förändras i vården. Från compliance, att patienten ska efterfölja läkarens eller sjuksköterskans råd, pratar man alltmer om concordance, en samsyn. Och för att få en samsyn poängterar Anette Richardson att legitimerad vårdpersonal måste lyssna in patienten och visa öppenhet för annat än det som är skolmedicin.
Inte ens inom skolmedicinen finns alltid vetenskapliga belägg. Det gäller både vissa äldre läkemedel och uppfattningar om vad som är hälsosamt. Som mamma till fem barn där den äldsta är 22 år och den yngsta 4 år har Anette Richardson erfarenhet av ändrade uppfattningar inom barn- och mödravården.
– Förr skulle man som nyförlöst ligga still i sängen och kosten skulle innehålla mycket fisk och inälvsmat. Nu ska man helst upp och röra på sig och äta annan diet.

Förändringarna sker också i förhållande till andra metoder. Idag accepteras det som förut ansågs som humbug, till exempel akupunktur och taktil massage.
En skillnad som skett de senaste åren är också att patienterna idag är mycket mer pålästa, anser hon. De söker på nätet, läser böcker och finner sig i att doktorn inte kan allt. Många prövar komplementärmedicin och kommer med frågor.
För att bemöta patienterna har efterfrågan på utbildning ökat. På Karolinska Institutet erbjuds numera både en tillvalskurs på läkarlinjen och en fristående kurs till annan legitimerad vårdpersonal om komplementär- och alternativmedicin.
– Kurserna startade år 2000 som ett svar på läkarstudenternas efterfrågan, säger Torkel Falkenberg, kursansvarig och forskare vid Institutionen för Omvårdnad vid Karolinska Institutet.
– De har tagits väl emot av deltagarna och för varje termin får vi fler sökande.
Den här typen av utbildning är vanligare utomlands, till exempel i England och USA, där de flesta stora universiteten erbjuder vårdpersonal undervisning om komplementärmedicin.

Ett större intresse för komplementärmedicin märker Torkel Falkenberg inte bara från medicinskt håll utan också hos politiker. Både i riksdagen och Stockholms Läns Landsting har en referensgrupp bildats där politiker, forskare, läkare och terapeuter inom komplementärmedicin deltar och där han själv sitter med. Arbetet görs ännu så länge på frivillig basis.
En undersökning som gjordes av Stockholms Läns Landsting år 2000 visar att tre fjärdedelar av stockholmarna vill se ökat samarbete mellan komplementärmedicinen och skolmedicinen och att staten ska bekosta forskningen.
– Vi måste ta området på allvar och undersöka vad som är möjligt och inte möjligt i ett samarbete – både från ett komplementärmedicinskt och skolmedicinskt håll.