På Reproduktionscentrum i Uppsala får livet hjälp på traven genom inseminationer och IVF-behandlingar. Läkaren Johannes Gudmundsson återför här ett upptinat embryo, det vill säga ett befruktat ägg som har varit fryst.
Foto: YVONNE ÅSELL
– Här är det magiska rummet.
Embryologen Fatma Gulen Yaldir går in i frysrummet på Reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Spermier och embryon, befruktade ägg, förvaras i stora plåtbehållare. De är nedfrysta till en temperatur på minus 196 grader. I varje behållare finns tio rör fyllda med spermier och embryon, som tillsammans tillhör mellan 100 och 200 olika patienter. Allt registreras förstås noga, med hjälp av färgkoder och nummer.
Ungefär en gång i veckan kommer cancersjuka patienter, nästan alltid män, som ska gå igenom cellgifts- och strålbehandling till Reproduktionscentrum.
– För att inte riskera att de inte ska kunna bli pappor i framtiden erbjuds de att frysa ner spermier, eftersom spermieproduktionen kan skadas av behandlingen, säger Kjell Wånggren, överläkare på Reproduktionscentrum.
Patienterna är oftast i 30-årsåldern, men det finns också de som är mitt i tonåren.
– De flesta ser bara nedfrysningen som en nödåtgärd för att säkra möjligheten att kunna bli pappa i framtiden. Det är något man bara gör i den kris i livet man just då befinner sig i, utan att tänka på det alltför mycket.
Först skickas en remiss från onkologen, där patienten behandlas för sin cancer, till Reproduktionscentrum.
– Här får man träffa labbpersonal och lämna spermaprov. Ofta är det brådskande och en krisartad situation. En del har redan påbörjat behandlingen, säger Kjell Wånggren.
Cancersjuka är inte de enda patienterna som får hjälp här. Störst del av arbetet på Reproduktionscentrum handlar om utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet. Omkring 10-15 procent av alla par har svårigheter att få barn någon gång i livet. Den typiska patienten är en kvinna eller man kring 34 år. Barnlösheten behandlas med hormontabletter eller injektioner som stimulerar ägglossningen, insemination eller IVF-behandling, provrörsbefruktning.
Det är mer påfrestande för kvinnan att gå igenom en IVF-behandling än insemination. Men eftersom det hos par som har nedfrysta spermier ofta bara finns en begränsad mängd spermier vill man inte ”slösa”. Därför väljer man provrörsbefruktning, som är en säkrare metod.
Mittemot frysrummet på Reproduktionscentrum finns ett operationsrum med en labbdel. Här görs inseminationer och provrörsbefruktningar.
– Det är vårt kök kan man säga, säger Fatma Gulen Yaldir.
Vid en provrörsbefruktning plockar läkaren ut äggen som placeras i små skålar tillsammans med spermierna. När äggen är befruktade odlas de i ett 37-gradigt värmeskåp i två-tre dagar. Sedan förs ett embryo tillbaka in i kvinnans livmoder, de övriga fryser man ner.
Ibland har inte spermierna så bra kvalitet. De kan till exempel ha hunnit påverkas av sjukdomen. Då gör man en mikroinjektion genom att injicera spermien in i ägget.
– Vi tinar bara upp en begränsad mängd spermier, eftersom vi inte vill slösa med dem som finns. Ibland har patienten bara hunnit lämna ett spermaprov före behandlingen, säger Fatma Gulen Yaldir.
Tidigare kom även cancersjuka kvinnor som ville frysa ner obefruktade ägg till Reproduktionscentrum. Efter en hormonbehandling plockades äggen ut. Men intresset har av olika anledningar varit svagt. Dels klarade inte obefruktade ägg upptiningsprocessen lika bra som befruktade. Dels måste den cancersjuka kvinnan gå igenom en hormonbehandling innan äggen plockas ut, vilket inte alltid är lämpligt när man samtidigt har en sjukdom att bekämpa.
Det är svårt att lyckas med en IVF-behandling med obefruktade ägg som varit nedfrysta. Men om kvinnan är i en relation kan hon frysa ner befruktade ägg, embryon, före cancerbehandlingen. Nu har metoderna för att frysa ner obefruktade ägg utvecklats och Kjell Wånggren tror att det kommer att bli vanligare med fertilitetsbevarande åtgärder för cancersjuka kvinnor på Reproduktionscentrum i framtiden.
På fertilitetsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge började man för fyra år sedan att frysa ner obefruktade ägg med den nya metoden vitrifiering. Tidigare frös man ner äggcellerna långsamt men nu sker det i stället mycket snabbt, vilket gör att de överlever bättre.
– Tekniken för att frysa ner obefruktade ägg har förbättrats enormt, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, överläkare och ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– Remisserna hit från cancerspecialisterna ökar. Fler börjar värdera fertilitet som väldigt viktigt. Dessutom är det fler cancerpatienter som överlever i dag och är redo för ett liv med barn efter sjukdomen.
Många kvinnor väljer i dag att skaffa barn senare i livet. Därför hinner också fler drabbas av cancer innan de har hunnit få barn och vill då bevara sin fertilitet.
– En tredjedel av patienterna som fryser ner ägg är kvinnor som har drabbats av bröstcancer i ung ålder och vill öka chanserna att kunna bli föräldrar i framtiden, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
