Ray Charles blev blind som barn, efter att ha sett sin bror drunkna i en badbalja. Är det långsökt att tro att det har något samband? Hur mycket påverkar psyket vår fysiska hälsa egentligen?
Mer än vi tror, säger många. Vissa menar att allt hänger på vårt inre, ja att till och med cancer kan botas med ”rätt attityd”. Andra blir så medicinskt specialiserade att den psykologiska sidan av saken helt glöms bort.
Men i dag kan väl ingen förneka att våra tankar och känslor påverkar vårt mående. Det är gammal kunskap. Men hur hanterar vi den vetskapen i praktiken, när vissa hävdar att upp till hälften av alla som söker vårdcentral huvudsakligen har psykiska orsaker till sina symtom? Hur skulle våra vårdinrättningar se ut om vi tog lika stor hänsyn till det psykiska som till det fysiska? En psykolog bredvid varje läkare, som samtidigt tog anamnes och tillsammans ställde diagnos? Och vad skulle hända med läkemedelskonsumtionen om alla med psykosomatiska symtom fick psykologisk hjälp?
Psykosomatisk sjukdom,
enligt Prismas Uppslagsbok: ”Sjukdom med kroppsliga symtom som har psykisk orsak, till exempel magkatarr.” Ångest kan ge magkatarr, läser jag i Familjeläkarboken. Ja, det känns väl inte helt främmande. Varför går vi då inte till psykologen när magen inte fungerar?
Jag har tidigare arbetat med friskvård i olika former. Som massör stod det snabbt klart för mig att känslor faktiskt sätter sig i kroppen. Liksom minnen. En del jag behandlade fick upp samma minnesbilder varje gång jag jobbade över ett visst område.
Många av mina patienter kom ”officiellt” för kroppsliga besvär. Men jag märkte snart att en ond nacke även kunde bero på förträngd ilska, ländryggsproblem på dödsångest och låsningar i bröstryggen på bitterhet. Under behandlingen kom inte sällan levnadsberättelser och svåra känslor fram och det blev tydligt att jag inte bara behandlade deras yttre.
I Idagsidans nya serie om psykosomatik, möter du under två veckor framöver bland andra Eva, 49 år och sjukpensionär, som varnar för att ignorera
tidiga symtom och fastna i läkemedelsberoende, liksom läkare, patienter och terapeuter som ger sin syn på själens betydelse för kroppens hälsa.
