Ett par skivor grovt bröd, en stor klick fett utan smak och ett glas vatten. Se där: en frukost för försökspersoner, i sjukhuskorridorens glåmiga morgonljus. Vad gör man inte för vetenskapen?
- Jag tyckte det kunde vara bra att få ett gratis kolesteroltest, säger Leif Eklund, 67 år, som är här för tredje och sista gången.
Smeten på mackan han håller i handen är ett nytt margarin, med en ingrediens som tros kunna sänka kolesterolhalten. Eller så är det inte det, utan bara vanligt margarin. Eller så är det ett margarin som både sänker kolesterolhalten och mjukar upp blodkärlen. I det här skedet är det ingen som vet vem av personerna i testet som äter vad.
God hälsa är bra reklam. Att kunna påstå att ens margarin eller yoghurt har en dokumenterad hälsoeffekt är ännu bättre.
- Företagens intresse av att få sina produkter testade har ökat logaritmiskt sedan vi startade för ett par år sedan. Bara den senaste månaden har vi fått offertförfrågningar från fem företag, säger Johan Olsson, verksamhetsledare på KPL, Centrum för klinisk prövning av livsmedel.

Bakom KPL står bland annat Uppsala universitet, landstinget och länsstyrelsen. Bakgrunden är det växande intresset för mat som medicin, så kallad functional food. För att få göra ett specifikt hälsopåstående i marknadsföringen av en produkt, krävs att egenskaperna är väl dokumenterade i kontrollerade studier på människor.
Bland KPLs kunder finns små och medelstora företag, men också stora livsmedelsjättar. Testerna kostar allt från ett par hundratusen till tre-fyra miljoner kronor.
Till den här studien sökte KPL 135 personer som hade, eller misstänkte att de kunde ha, måttligt förhöjda kolesterolvärden. Leif Eklund har åkt in till stan från Björklinge ett par mil norr om Uppsala.
Och, jodå, den första kontrollen tolv veckor tidigare, visade att han hade för höga kolesterolvärden. Även om det var en nyhet för honom, kom beskedet inte som någon överraskning. Han försöker visserligen ligga lågt med animaliska fetter, men är ingen
perfektionist när det gäller maten. Kroppshyddan skvallrar om att han unnat sig en och annan godbit.
- När det ska vara riktig gott, då blir det gärna smör och grädde.

Vanlig medicin intas i exakt fastställd doser. Men också functional foods måste tas i en viss minsta mängd, för att den verksamma beståndsdelen ska ha effekt. Försökspersonerna i margarinstudien måste därför klämma i sig 20 gram margarin om dagen, vilket är den genomsnittliga konsumtionen i Europa.
Men Leif Eklund och de andra tycker att det blir i mesta laget. För att det inte ska gå att skilja de olika margarintyperna åt är det dessutom så smaklöst som möjligt.
- Det är bara en konsistens, lite som att stryka tvål på mackorna.
Modern kosthållning - i kombination med stillasittande - är på väg att bli ett gigantiskt folkhälsoproblem. Fetma, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och andra icke smittsamma sjukdomar är idag världens vanligaste dödsorsak, enligt världshälsoorganisationen WHO. Mat har blivit ett njutningsmedel som gör oss sjuka.I
stället för att lägga om livsstil, kan functional food bli ett sätt att kompensera för felaktiga kostvanor.
- Du kan lätt äta dig sjuk, men du kan också äta så att du undviker att bli sjuk. Det är ju själva nyttan med det vi gör här, säger Johan Olsson.

Problemet idag, menar han, är vår stora brådska. Mobiltelefonerna har gjort att vi alltid är tillgängliga, aldrig riktigt lediga och alltid på språng. Samtidigt har butikerna vidgat sina öppettider och sitt utbud så att vi inte längre behöver planera vårt ätande.
- Det finns många halvfabrikat som är rätt okej. Problemet är att det lätt blir en ensidig kost. Att äta hamburgare till lunch och pizza till kvällsmat, det är inte en balanserad kost. Och det bidrar ju till att skapa en marknad för functional food.

När det blev tillåtet att göra produktspecifika hälsopåståenden för ett par år sedan, inrättade branschen en särskild nämnd dit man kan vända sig med klagomål på reklam som inte håller sig inom gränserna. Hittills har nämnden fällt en handfull
annonser för att de gjort osakliga påståenden.
Av dem har alla utom en anmälts av Konsumentföreningen Stockholm, närmare bestämt av Louise Ungerth som är chef för konsumentfrågor. Även om livsmedelsbranschen själv har bestämt reglerna är det uppenbarligen frestande att överträda dem, säger hon.
- Det finns sedan länge en stark hälsotrend och ett intresse för functional foods. Det är så lätt att företagen tar i så de spricker i sin marknadsföring, säger Louise Ungerth.
Föreningens senaste anmälan rör finska mejerijätten Valios nya yoghurt för barn, som säljs med glada mumintroll på förpackningen.
- I reklamen hävdar Valio att yoghurten blivit nyttigare för att man bytt ut sockret mot fruktsocker och att man tillsatt en särskild sorts bakterier. Men det är fortfarande lika många kalorier och det är lika sött. Och vad jag vet finns det ingen vetenskaplig dokumentation av den här yoghurtens effekt på barns magar.

Med functional foods har gränsen mellan livsmedel och läkemedel blivit svårare att
upprätthålla. Allt som förebygger, lindrar eller botar sjukdomar är per definition läkemedel. Men hur ska man då bedöma livsmedel som har samma egenskaper? Diskussionen rasar både i Sverige och andra länder. Danska konsumentorganisationer, till exempel, är fundamentalister, säger Louise Ungerth. De tillåter inte ett enda hälsopåstående i marknadsföringen av speciella livsmedel. Det viktigaste är i alla fall, menar de, att äta en bra och balanserad kost. Själv tycker hon att man bör vara något mer liberal.
- Vi menar att det faktiskt kan komma fram nya produkter som tillför något. Konsumenter är kloka. Finns det vetenskapligt underbyggda produkter är det helt okej, då ska konsumenten ha möjlighet att välja dem.
- Med riktig information och bra regelverk omkring det hela kommer det konsumenten till gagn. Mycket har blivit bättre, många företag sköter sig och satsar seriöst på nyttig mat, säger hon.
Lite paradoxalt är det ändå att functional foods dyker upp i en tid när det förmodligen är lättare än
någonsin att äta bra mat. Butikernas utbud av färskvaror har ökat enormt i omfattning, året runt kan vi äta vitaminer, mineraler och fibrer smakligt förpackade i frukt och grönsaker. Och även om livsmedelsverkets kostråd börjar få några år på nacken, kommer det varje år nya vetenskapliga studier som bekräftar dem.

Sen beror förstås inte allt på kosten. En av deltagarna i KPLs margarinstudie är 68-årige Torbjörn Johansson. Han visste sedan tidigare att han har för mycket av det dåliga kolesterolet, vilket han också medicinerat mot tidigare.
- Läkaren skickade mig till en dietist, men när vi hade gått igenom min kost sa hon bara ”tyvärr, det är inte mycket vi kan ändra på här”. Och då undrar man ju vad man ska tro. Det är inget jag lider av direkt, men dessutom har jag högt blodtryck och det är ingen bra kombination. ”Du?”, säger folk, ”som är så mager”. Men det där hänger inte alltid ihop.