Man kan lära sig att leva ett normalt liv, även om smärtan består, menar Jürgen Linder, psykiater, smärtspecialist och föreståndare för Diagnostiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset.

Enligt psykiatern och smärtspecialisten Jürgen Linder skulle hälften av de smärtpatienter han träffat genom åren kunnat återgå till ett fungerande liv – men av dessa har endast 6 procent fått en adekvat rehabilitering.
– Rehabiliteringen fungerar inte i den takt som behövs om regeringen ska halvera antalet långtidssjukskrivna till år 2008. Väntetiderna till de multidisciplinära smärtmottagningarna som började inrättas för tio år sedan är för lång, menar Tomas Timander, smärtläkare på egen mottagning i Stockholm.

Jürgen Linder tror att många kostsamma långtidssjukskrivningar skulle kunna undvikas med ett annat sätt att se på sjukdom och sjukskrivning. På något sätt ”belönas” vissa tillstånd med sjukersättning – utan att det handlar om att individen fuskar, poängterar han och hänvisar till undersökningar som visar att långtidssjukskrivna skattar sin livskvalitet lägre än alla andra patientgrupper.
– Därför är det osannolikt att folk fuskar sig till långa sjukskrivningar. Däremot har en del med svåra smärttillstånd anpassat sig till ett inbyggt systemfel.
När sjukersättningssystemet blir det enda sättet att klara sig är det väldigt illa, menar Jürgen Linder. Många vänjer sig och sitter ohjälpligt fast – vilket är djupt mänskligt. Men situationen är inte olik en beroendeproblematik.

Det är därför många läkare kallar långtidssjukskrivning för en medicin med mycket allvarliga biverkningar. Riskerna handlar om att vägen tillbaka till ett fungerande liv blir mycket längre än nödvändigt.
– I ett rehabiliteringsprogram kan vi föra rent kognitiva resonemang om hur man kan få ett bra liv – trots smärtan. Det kan leda till insikten om att en långtidssjukskrivning inte är det smartaste sättet … Då ändrar vissa sitt eget förhållningssätt till sjukdomen.