Varje morgon äter livsstilsprofessor Mai-Lis Hellénius en tallrik havregrynsgröt med lättsockrat äppelmos och mjölk, grovt bröd med skinka och grönsaker, juice eller frukt och en kopp te till frukost. Det har hon gjort i ungefär 35 år och inte tröttnat än.

Men bland unga i storstäderna är det allt fler som hoppar över frukosten ena dagen, köper en latte på en coffeeshop nästa dag, coca cola och statoilbaguette i bilen på väg till kundmöte tredje dagen och fjärde dagen blir första måltiden kanske ostfralla, kaffe och muffins på frukostmötet på jobbet.

– Vi är tyvärr på väg bort från att äta planerade måltider med frukost, lunch och middag. Regelbundna måltider brukar bli mer planerade och hälsosamma. Det oregelbundna ätandet blir ofta lite vad som helst, vad som finns till hands, och det är inte bara unga som äter oregelbundet, säger Mai-Lis Hellénius.

Hon är professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

När Mai-Lis Hellénius och en forskningsgrupp vid Karolinska institutet undersökte en grupp om 3600 kvinnor och män i 60-årsåldern var det tydligt att de med oregelbundna matvanor också åt sämre ur hälsosynpunkt.

Men med hjälp av statistik kunde de räkna bort effekten av vad försökspersonerna åt och istället se vilken betydelse oregelbundet födointag hade. Då kunde de se att orgelbundna vanor var starkt kopplat till det metabola syndromet, ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för att bli sjuk i någon hjärt-kärlsjukdom: bukfetma, förhöjd mängd blodfetter, högt blodtryck och nedsatt glukostolerans. Det är alltså inte bara att äta onyttigt som är en riskfaktor utan också att äta oregelbundet.

– Kostråd brukar vara inriktade på vilken sorts mat vi äter, men den här studien visar att även sättet vi äter på kan vara en viktig hälsofaktor. Resultaten är väldigt uppmärksammade i USA, där äter man ännu mer oregelbundet än här, säger Mai-Lis Hellénius.

Den rigida, men smarta, sköldpaddan Skalman och hans mat- och sovklocka i serien Bamse har fått ett uppsving. I hälsotidningars spalter tipsar hälsocoacher om att sätta mobilen på ringning för att komma ihåg att äta regelbundet.

Ämnesomsättningen påverkas bland annat av hormoner som har en dygnsrytm som gör att kroppen mår bäst om man äter frukost, lunch och middag. Många behöver också ett litet mellanmål. Trenden är att vi äter middag allt senare. Att äta mat sent på kvällen eller på natten ökar risken för höga blodfetter, hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det finns rent biologiska förklaringar till att vi inte mår bra av att äta sent på kvällen eller natten, vi är inte konstruerade så. Det ställer till det för dem som måste jobba skift.

Det är stora skillnader mellan individer i hur känsliga vi är för oregelbundna matvanor.

– Det finns de som kan äta oregelbundet utan att deras hälsa påverkas så mycket, medan andra kan vara jättekänsliga. Om man äter oregelbundet, men är normalviktig, mår bra och har normala värden på blodfetter och blodtryck så behöver man inte förändra sina vanor.

Regelbundna vanor är lite småtråkiga och inte precis något folk stoltserar med, det är mer status att berätta att arbetsdagen varit så hektisk att man inte hann kasta i sig lunch förrän klockan 16.

– Personligen tycker jag att regelbundna måltider ger stabilitet i vardagen. Måltider har många andra funktioner än att förse kroppen med näringsämnen. Att äta lunch med arbetskamrater är viktigt för det sociala sammanhanget i stället för att stoppa i sig något i flykten, säger Mai-Lis Hellénius.

Vid en lång rad sjukdomstillstånd är oregelbundna sömn- och matvanor en bidragande orsak.

– Oregelbunden sömn är ett hot mot folkhälsan. På 1980-talet skedde ingen ökning av hur många människor som lider av sömnstörningar, men på 1990-talet tog ökningen fart, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och vid Karolinska institutet.

Sömnens viktigaste uppgift är att återställa hjärnan och hela centrala nervsystemet i det tillstånd det ska vara när man är på topp. Det handlar också om att återställa en rad substanser som har förbrukats under dagen. För den som stiger upp efter en sömnlös natt brukar det kännas tydligt att hjärnans substanser alls icke är återställda. På kort sikt har det inga effekter på hälsan, annat än att olycksrisken ökar, men på lång sikt leder störd sömn till hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, depression och mycket annat.

– Det är bäst för hälsan att gå och lägga sig och stiga upp ungefär samma tid varje dag. Om man sover från klockan till 23 till klockan 7 optimerar man sömnen. Egentligen är idealet att sova 20.00–04.00, det är så vi är konstruerade, men det är lite svårt att få till stånd i dagens samhälle, säger Torbjörn Åkerstedt.

Om man går och lägger sig samma tid varje kväll börjar kroppen förbereda sig för sömn vid den tiden genom att sänka centraltemperaturen med några tiondelar.

Andelen svenskar som har oregelbundna sömnvanor ökar. På 70-talet var 0,5 procent nattarbetare, idag är det 2 procent. Dessutom har andelen med oregelbundna arbetstider ökat och tekniken har gjort det lättare att ta med sig arbete hem och sitta och jobba sena kvällar och tidiga morgnar.

– Samhället kräver tillgänglighet 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Det kommer att öka och det blir allt större krav på ständig tillgång på människors prestation. Man ska absolut försöka stå emot oregelbundenheten, som gör oss tröttare, sjukare och att vi fungerar sämre. Men det är lättare sagt än gjort eftersom många jobb idag kräver den här typen av oregelbundenhet, säger Torbjörn Åkerstedt.