- Det är första gången någon ser hela mig. Det får vi ofta höra från våra patienter, säger Tatjana Sivik, chef för rehabiliteringskliniken Hultafors.
Som legitimerad psykolog, psykoterapeut och läkare vill hon sammanföra kropp och själ och få med så många aspekter som möjligt. Helst skulle hon vilja ha ett sammanslaget ord, typ ”kräl”, eftersom hon tycker det är så tydligt att de hör ihop.
Vi har satt oss för att samtala på ett café i Stockholm efter en konferens, innan hon skall flyga hem till Göteborgstrakten igen.
- Att kroppen och själen inte är separerade märker man till exempel genom att se hur kroppen påverkas av känslor. Se till exempel när vi slappnar av: andningen blir lugnare, hjärtfrekvensen förändras och hudens genomblödning ökar.
- När det gäller psykiska sjukdomar är det många läkare som inte vill låtsas om kroppens betydelse . Men det räcker med att titta på kroppshållningen hos folk som mår dåligt för att förstå att det inte stämmer.

Tatjana Sivik anser att vår tids ohälsa ser
annorlunda ut idag än under tidigare generationer, vilket ställer nya krav på vårdens utformning.
- Många som är sjuka idag har inga organiska fel. Det är organismen som helhet som är i obalans. Det kommer man inte tillrätta med genom kniv och apparater.
- Ohälsa i det moderna västerländska samhället uppstår i relationen människa-människa. Den ökade sociala rörligheten gör att vi inte längre har samma trygghet.

I bondesamhället handlade det mer om problem i mötet mellan människa och natur. Då var det ormbett, kylslaget klimat och skador som uppstod på åkern som var vanliga orsaker till ohälsa. Med industrialiseringen blev det snarare förhållandet människa-kultur som hamnade i fokus, med belastningsskador och hälsobesvär av ergonomisk natur.
Nu vill hon lyfta fram betydelsen av relationer och den inommänskliga problematiken.
- Idag är det många som går runt i ett ständigt spänningstillstånd, ett slags krigsberedskap, och använder dessutom mer energi än de har. Saker går för fort och vi hinner inte med att vila. Det leder till trötthet, utmattning och andra fysiska problem, menar hon.
- Vad vi behöver är att reflektera och samla oss så att vi kan återupprätta en balans.
Inom kroppen pågår en ständig kommunikation: inom organen och mellan organen.
- Ju mer vi är i harmoni, desto bättre och mer effektivt fungerar våra inre kommunikationssystem, exempelvis nervsystemet, hormonsystemet och immunförsvaret.
- Vi får rätt mängd av hormoner och andra ämnen på effektivt sätt. Vi får också in mer syre och blir lättare av med slaggprodukter.

Tatjana Sivik har lång erfarenhet av att arbeta med människor som hamnat ur balans. År 1993 startade hon Institutet för psykosomatisk medicin i Göteborg och för två år sedan flyttade verksamheten till kurhotellet i Hultafors.
Hit kommer människor med diagnoser som fibromyalgi och kronisk värk, personer som blivit utbrända och långtidssjukskrivna och behöver få hjälp hitta tillbaka till ett friskt liv.
Personalen består av ett team där exempelvis läkare, psykologer, massörer, zonterapeuter naprapater och näringsfysiologer ingår.
- Genom att arbeta i team får vi med helheten och patienten blir själv delaktig i valet av metoder. De har också möjlighet att arbeta med uttryckande konst och basal kroppskännedom.
Att använda komplementärmedicinska behandlingar har flera fördelar, anser hon.
- Då får patienter beröring, vilket i sig är en helande kraft och ger signaler om att ”jag är värd någonting”.
- Beröringsterapierna har en gynnsam effekt på frisättningen av oxytocin, det hormon som har det största ansvaret för vårt välbefinnande.

När patienterna kommer till kliniken träffar de först Tatjana Sivik för en inledande konsultation för att se över vilka behov som finns. Därefter bildas ett team kring patiente, bestående av både skolmedicinsk och komplementärmedicinsk personal.
Tatjana handleder gruppen men träffar också vissa patienter enskilt. Teamet sammanträder regelbundet för att stämma av patientens behandlingar och behov och patienterna träffar samma terapeuter
under hela vistelsen.
Behandlingstiden varar olika länge, beroende på situation. Det kan vara allt från några veckor till ett år. Många kommer på remiss från försäkringskassan eller får stöd av kommunen eller företaget.
Resultaten är mycket positiva, framhåller Tatjana Sivik
- Folk mår bättre, sover bättre och är inte längre deprimerade. Vi mäter blodvärden före och efter och ser tydliga skillnader bland annat när det gäller hormonerna kortisol och prolaktin som är viktiga för välbefinnandet, säger hon.
Vid uppföljningar efter två år brukar cirka hälften av patienterna vara tillbaka i arbetslivet.

Många personer som kommer till kliniken har skickats fram och tillbaka mellan olika läkare. Vissa har varit med om över hundra läkarbesök. Ofta handlar det om ett för snävt seende i vården, menar Tatjana Sivik.
- Många läkare ser bara en kota i taget och hittar de inget specifikt fel går remissen tillbaka till primärvården.
Istället föreslår hon att man har en psykosomatisk utgångspunkt, att man ser både den fysiska och psykiska aspekten samtidigt. Först då kan människan ses i ett meningsfullt sammanhang.
Att vården idag blivit så specialiserad handlar inte bara om ekonomi och medicinska behov utan om att förenkla den komplexa verkligheten och få kontroll, anser hon.
- Vi försöker hantera människans dödsångest genom att kontrollera kroppen. Om vi fokuserar på det kroppsliga är det något vi kan behandla och då får vi större kontroll.
- Vi förnekar andra aspekter och hittar orsaken i en avgränsad kroppsdel.
Den ökade specialiseringen ställer ibland till problem för patienterna. Det är svårt att veta vilken specialist man skall vända sig till.
- Tarmen och huden till exempel är egentligen samma organ. Det är tydligt vid överkänslighet för födoämnen då vi får problem både i huden och tarmen. Tarmen kliar i armvecket. Till vilken specialist skall jag då?

Många patienter upplever att de reduceras till objekt inom den traditionella vården, att de inte blir tagna på allvar. Det är en förklaring till att
komplementärmedicinen blivit så populär idag, menar Tatjana Sivik.
Hon efterlyser ett ökat samarbete mellan de olika medicinska inriktningarna. Men det förutsätter att man hittar gemensamma begrepp och uttryck. Kommunikationen mellan skolmedicin och komplementär medicin måste bli bättre.
- Man måste se samarbetsmöjligheter med andra yrkeskategorier i stället för att omyndigförklara dem. Vi kan inte röntga oss in i själen.
- Komplementärmedicinska terapeuter ska ha någon form av kvalitetssäkring, samtidigt som skolmedicinen gott kunde inta en mer ödmjuk hållning, säger hon.

Om man ser patienten i ett vidare perspektiv är det lättare att hjälpa människor.
- När vi får rätt typ av hjälp kan vi hitta tillbaka till balansen där vi använder vår energi på ett optimalt sätt, säger Tatjana Sivik.
Det är också i de termerna hon vill definiera hälsa: att använda minsta möjliga energi till ett maximalt utfall.