Anne-Marie Bjelksäter, 54 år, minns de där åren då hennes man Christer, 58 år, var så trött att han i stort sett alltid somnade i soffan efter middagen.

– En människa som snarkar så mycket som Christer gjorde och har så många andningsuppehåll genomgår en personlighetsförändring. Han var inte riktigt närvarande och tappade omdömet. Christer sov jämt så vi hade ju inget liv tillsammans, säger hon.

Medan Christer snarkade i soffan om kvällarna hjälpte Anne-Marie sönerna med läxorna, gick ut med hunden och skötte det mesta av kvällssysslorna. Hon var ofta arg och det blev mer bråk de åren eftersom båda var trötta.

– Han hade andningsuppehåll som varade säkert en minut. Det var otäckt, det var alldeles tyst när han slutade att andas. Ibland var jag så trött och slut att jag tänkte ”är han död så är han död”. Man kan ju inte ligga vaken hela nätterna och putta på en person.

Hennes strategi för att själv få sova var att alltid försöka somna före Christer.

En gång spelade hon in hans snarkningar med mobilen för att han skulle förstå hur han lät.

Men det var läkaren på vårdcentralen som fick Christer att söka hjälp. Christer hade kommit dit för hosta som aldrig ville gå över.

– När jag berättade hur trött jag var sade läkaren ”jag ser på din kropp att du snarkar” och skrev en remiss till en specialistklinik.

Där fick han låna bärbar ­utrustning att sova med hemma en natt. Det visade sig att han hade sömnapné, 60 andnings–uppehåll per timme, och blodets ­syremättnad var nere i 68 procent. Så täta andningsuppehåll innebär bland annat kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt och ökad olycksrisk på grund av trötthet.

– När jag skulle köra hem sade läkaren att jag inte borde köra bil med mina värden. De ordnade en återbudstid och jag fick samma eftermiddag en näsmask utprovad, berättar Christer Bjelksäter.

CPAP, continuous positive airway pressure, är en apparat med mask som blåser in luft, skapar ett svagt övertryck och förhindrar att svalget faller ihop och det blir därför inga andningsuppehåll.

Redan efter ett par veckors användning blev det en dramatisk förändring. Christer var mycket piggare, både på jobbet som IT-konsult och hemma. Han somnade inte längre efter middagen och är numera uppe till klockan 11-12 om kvällarna. Problemen med många och utdragna förkylningar försvann också.

Bilen får oftast stå oanvänd utanför villan medan Christer numera cyklar eller åker kollektivt till jobbet, något han inte skulle ha orkat tidigare.

– På helgerna går jag stavgång, ibland till Kaananbadet och två varv runt i Grimsta naturreservat, det är en promenad på två timmar och en kvart. Jag hoppas på att jag ska slippa masken om jag går ner till 80 kilo, men jag kommer nog att behöva den ändå, säger Christer.

Många har svårt att vänja sig vid CPAP, men för Christer var det inga problem. Hälsovinsterna var så stora, i dag är hans syreupptagning 98 procent och en luftfuktare i apparaten gör att han inte är torr i munnen längre.

Det susar lite svagt om CPAP-apparaten och den blåser ut överskottsluft, som Anne-Marie ibland kan bli störd av. Men den luftströmmen är en västanfläkt jämfört med hur det var att lyssna till snarkningarna. Även Anne-Marie känner sig mycket piggare och har dessutom fått en man att umgås med på kvällarna.

Sönerna har inte varit så störda av snarkandet, men Niklas, 20 år, som lyssnat på intervjun berättar om när mormor kom över på landet och undrade varför korna råmade så förskräckligt.

– Då var det pappa som snarkade, säger Niklas.

Det är nu tre år sedan som Christer fick sin CPAP-apparat. Ibland har Christer och Anne-Marie pratat om varför han inte sökte hjälp tidigare för tröttheten, men det var en långsam och smygande försämring under många år och de kopplade den inte till snarkningen.

För patienter med grav sömnapné, som Christer, rekommenderas CPAP-behandling. För lätt till svår sömnapné kan ofta apnéskena hjälpa. Under 20 år har tandläkare Åke Tegelberg behandlat patienter med apnéskena, en annan metod att förhindra sömnapné. Det är en bettskena som flyttar fram underkäken en bit så att vävnaden i svalget stramas upp. När snarkaren somnar faller inte tungan och mjuka gommen tillbaka och hindrar luftflödet, utan det blir ett luftrum så att personen slipper snarka och få andningsuppehåll.

En patient, som fått behandling för snarkning och sömnapné, skickade en flaska vin med ett kort till Åke Tegelberg. ”Du har betytt mest i min hustrus liv detta år”, skrev han.

– Det tyckte jag var gulligt. Jag hade aldrig träffat hans hustru utan bara behandlat honom. ­Behandling mot snarkning har sina poänger även för den som ligger intill, säger Åke Tegelberg som är övertandläkare vid Centrallasarettet i Västerås och professor vid Centrum för klinisk forskning vid Uppsala universitet.

I en ny studie fick drygt 100 patienter i Västerås, som fått behandling med bettskena mot sömnapné, och deras partner fylla i en enkät.

– Merparten av dem vi behandlade har fått påtagliga förändringar när det gäller allmänt välbefinnande, fysisk och psykisk ork. Men det roligaste var att sängkamraten också fått påtagliga förbättringar, om än inte lika starka som för patienten. Vi behandlar en och får effekter på två, säger Åke Tegelberg.

Majoriteten av patienterna uppgav att de hade fått bättre sömn. Det hade även tre fjärdedelar av sängkamraterna fått. 80 procent av patienterna och 60 procent av deras partner kände sig gladare. Både patienter och partner uppgav också i stor utsträckning att de blivit mer sociala. Varannan sängpartner hade fått bättre koncentrationsförmåga.

Liknande resultat har kommit fram i amerikanska och irländska studier där patienter med snarkning och andningsuppehåll fått behandling med CPAP-apparat. Även med den behandlingen upplevde både patient och partner en förbättring när det gäller livskvalitet, fysisk och psykisk ork.

Jan Ulfberg, docent och överläkare, ledde en studie med 1000 kvinnor i Dalarna i åldern 30-64 år som levde med män som snarkade högt varje natt.

– Kvinnorna var två-tre gånger tröttare och sömnigare än de som bodde med ickesnarkare. De hade också oftare morgonhuvudvärk och betydligt sämre livskvalitet än de som lever med ickesnarkare, säger Jan Ulfberg, som numera är överläkare vid sömnverksamheten, Sykehuset Innlandet i Norge.

Snarkning kan alltså skapa problem i familjerelationen, men det kan också vara ett samhällsproblem i och med att olycksrisken i trafiken och arbetslivet ökar med trötthet.

– Det är ganska få i världen som intresserat sig för ämnet snarkning och relationer. Det beror nog på att det främst är kvinnor som drabbas, man forskar mest på män, det är min personliga ­bedömning, säger Jan Ulfberg.

I dag är det bara de med andningsuppehåll som får sin bettskena betald av tandvårdsförsäkringen, medan de som bara snarkar själva får stå för kostnaden på 5000 - 7000 kronor.

– De som bara snarkar kan många gånger vara lika sömniga och trötta som dem med sömn­apné, men på grund av kostnaden är det många som går obehandlade. Snarksjuka som är trötta och sömniga borde få bettskenan rabatterad, trots att de inte har sömnapné.