– Vi behöver skapa broar mellan skolmedicin och komplementärmedicin. Med den nya utvecklingen inom energimedicin kan det bli möjligt, säger läkaren och psykiatern Eva Henje Blom.

Vi träffas på ett yogacenter i Stockholm för att prata om energimedicin. Efter en resa till Indien för tjugo år sedan har hon både utövat och undervisat i yoga. Nu föreläser hon om yoga på läkarlinjens tillvalskurser på Karolinska Institutet.

– Av ren nyfikenhet började jag utforska yogans kunskapstradition och fascinerades över att välbefinnandet och livsenergin ökade, både hos mig själv och så småningom hos mina elever.

– Många österländska traditioner har lång och gedigen empiri. Men de har ändå väckt skepsis inom den skolmedicinska världen, eftersom vi saknat ett språk och ett medicinskt tankemönster för att förklara dem vetenskapligt.

Eva Henje Blom berättar att hon under läkarutbildningen många gånger känt att de förklaringsmodeller som presenterades var otillräckliga och fragmentarisk. Som om en nivå av sammanhang och förståelse saknades.

– Den statiska, mekaniska modellen av människokroppen som vi fick beskriven för oss stämde inte med min intuitiva känsla av att människan är ett dynamiskt flöde av livsenergi som är oerhört komplext.

Som färdig läkare och psykiater saknade hon ofta metoder och kunskaper för att kunna närma sig patienterna utifrån ett holistiskt perspektiv.

Den amerikanske cellbiologen James Oschmans (se gårdagens intervju) energiperspektiv på kroppen gör att många bitar faller på plats för henne. Hon nämner till exempel betydelsen av det biomagnetiska fältet, betraktandet av kroppen som ett levande nätverk (living matrix) där varje del står i förbindelse med andra delar. Och att detta ger en ny syn på informationsspridningen i kroppen som betydligt snabbare och mer komplex än man hittills förstått.

– Genom kvantfysiska resonemang får de äldsta medicinska kunskapstraditionerna och holistisk medicin en förklaringsmodell. Kanske står vi inför ett paradigmskifte där vi kan integrera detta i det medicinska sättet att förstå den fysiska kroppen, säger Eva Henje Blom.

Att lägga till en energimedicinsk nivå innebär ingen motsättning till den nuvarande förståelsen av biokemi och fysiologi, menar hon. Snarare blir det ett komplement som ger möjligheten till en vidgad förståelse.

– Den fysiska kroppen behandlar vi genom att operera ett hjärta eller gipsa ett brutet ben. På cellnivå kan vi påverka de biokemiska processerna med läkemedel som antibiotika och aspirin.

Men vi kan gå ännu djupare in i mikrokosmos, till den elektromagnetiska nivån, föreslår hon. Cellerna är ju uppbyggda av molekyler som i sin tur består av atomer och elementarpartiklar.

– Vad säger att vi inte kan ställa till rätta även på denna nivån? Om det är möjligt att rätta till en obalans i kroppen på elektromagnetisk nivå innan den manifesterar sig som en faktisk sjukdom, så öppnar det oanade möjligheter. Det tankesättet har man alltid haft inom både yoga och komplementärmedicin.

Den kvantmedicinska modellen stämmer också väl med komplementärmedicinska terapeuters kliniska erfarenhet och intuitiva förståelse, anser hon.

– Begrepp som spontanläkning, livsenergi, healing blir möjliga att förstå, kanske till och med mätbara och därför avmystifierade. Med en förklaringsmodell och ett vetenskapligt språk ökar trovärdigheten.

I Sverige har man inom skolmedicinen främst intresserat sig för det fysiska och biokemiska och inte så mycket för de elektromagnetiska nivåerna. Begreppet ”energi” möts ofta med skepsis inom läkarkåren, upplever hon. Inom kvantfysiken är de vedertagna, men inom medicinen har det blivit ett glapp.

– Det är den stora utmaningen vi står inför nu, att förstå mer om kroppen utifrån ett kvantfysiskt och elektromagnetiskt perspektiv.

I Sverige finns ännu en återhållsamhet jämfört med andra länder när det gäller utvecklingen inom energimedicin, anser hon. I och för sig bör vi vara försiktiga med att inte sprida falska förhoppningar eller dra förhastade slutsatser. Samtidigt önskar hon att fler kolleger inom läkarkåren uppmärksammade och utvärderade den nya forskningen.

– Här finns en potentiell möjlighet att förstå och utvärdera de komplementärmedicinska behandlingar som en stor del av befolkningen använder sig av och dessutom hitta nya diagnos- och behandlingsmetoder.

Olika former av energibehandlingar används redan inom sjukvården utan att det betraktas som energimedicin: Elektrisk nervstimulering, TENS, mot smärta, laser vid vissa operationer och ljusterapi för deprimerade är några exempel. EKG och EEG, som är rutinmässiga diagnostiska undersökningar, mäter hjärtats respektive hjärnans elektriska aktivitet. James Oschman har beskrivit hur en persons EKG kan ”slå igenom” när EEG mäts på en annan person i närheten. Det kan ge en fingervisning om att våra elektromagnetiska fält påverkar varandra och kanske om hur läkande sker genom akupunktur, shiatsu eller healing, menar Eva Henje Blom.

– Kanske är det så att en terapeut kan träna upp sin känslighet att förnimma obalanser inom det elektromagnetiska fältet hos en patient och även ha förmågan att överföra specifika frekvenser och intensiteter för att återställa balansen.

Levande matrix, som Oschman beskriver som ett heltäckande nätverk som snabbt för ut impulser till kroppens alla celler, anser han också vara motsvarigheten till det vi kallar vårt undermedvetna. En intressant tanke för henne som psykiater.

– Informationsinflödet från sinnesorganen sker på kvantnivå och lagras i vävnaden. Bara en liten del filtreras till medveten nivå.

Men kroppsminnet kan snabbt mobiliseras till alla kroppens celler.

– Genom träning kan vi öka vår kroppsmedvetenhet, bli mer känsliga för subtila signaler från kroppen. Inom exempelvis yogatraditionen är detta en självklar del av träningen.

Energimedicinska mät- och behandlingsinstrument, som datorer för bioresonansterapi, pulserande elektromagnetiska fält och förändringar i cellmembranens spänning är något som Eva Henje Blom har börjat titta närmare på.

– Det är intressanta diagnosinstrument som kan fungera som komplement till medicinsk diagnos och som används sedan flera år i länder som Tyskland, Frankrike, USA och Kina.

För patienten är det en fördel om de som arbetar med dessa instrument har både skolmedicinsk och energimedicinsk erfarenhet, anser hon.

– Att ha skolmedicinska kunskaper innebär ju inte alltid en förståelse för det holistiska, energimässiga perspektivet. Samtidigt är det viktigt med medicinska kunskaper för att kunna koppla ihop resultaten som visas på skärmen med en lämplig behandling.

Vi borde också lära oss mer om hur de energimedicinska metoderna utvärderas och integreras i sjukvården i andra länder, menar hon. Ofta finns det en fördröjning mellan nya rön och implementeringen i vården. Men, påpekar Eva Henje Blom, EU har som kontrollinstans godkänt vissa maskiner för medicinsk diagnos, så det måste innebära att det finns skäl för det.

– Vi kan inte utgå från att alla andra är okunniga och att vi i Sverige har rätt bara för att vi är skeptiska.