Omfånget av det ljud vi människor kan uppfatta med vår hörsel är enormt. Ljudtrycket vid smärtgränsen är ungefär en miljon gånger starkare än det svagaste ljud vi kan uppfatta. Men att utsätta sig för höga ljud under lång tid mår varken vår hörsel eller vi själva i övrigt bra av. Det vet docent Evy Öhrström som arbetar på arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Hur vi påverkas av buller och vilka skador vi får beror på vilken bullerkälla det är, vilken ljudnivå ljudet har och hur länge vi utsätts för det, säger hon.

– Man kan få en hörselskada om man utsätts för höga ljudnivåer. Särskilt höga impulsljud, som ett skottljud, kan ge permanenta skador. Men även högt arbetsmiljöbuller kan orsaka hörselskador som dövhet, nedsatt hörsel eller tinnitus.

I Sverige har ungefär var sjunde person hörselnedsättningar. Det finns gränsvärden för hur höga ljudnivåer man får utsättas för på arbetet just för att förhindra hörselskador. I dag är maxgränsen 85 decibel under åtta timmar.

– Men det är aldrig så att maxgränsen skyddar alla. Tio till femton procent drabbas ändå av hörselskador. Gränsen borde enligt världshälsoorganisationen WHO sänkas till 75 decibel för att alla ska klara sig, säger Evy Öhrström.

Tio decibels skillnad kanske inte låter så mycket. Men decibel är utformad som en logaritmisk skala för ljudtrycket. Varje ökning med tio decibel på skalan betyder att ljudtrycket blir tio gånger starkare (se grafik).

Trafikbuller är det som flest människor störs av i Sverige. ­Ungefär två miljoner människor utsätts för väg-, tåg- och flyg­trafikbuller som är högre än riktvärdet utanför bostaden. Inomhus, i sina hem, är ungefär 840 000 människor drabbade av skadligt trafikbuller.
– Allt fler undersökningar, bland annat i Tyskland och Sverige, tyder på att om man utsätts för buller på mer än 60 decibel i medelvärde per dygn ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck. Ju längre tid man bor vid buller och ju högre ljudnivån är, desto större är risken att drabbas.

Sömnstörningar är ytterligare en allvarlig konsekvens av buller. Man får svårt att somna, väcks under natten, sover oroligare och får en mindre andel djupsömn.

– Nästa dag är man tröttare, mer nedstämd, presterar sämre och har svårare att lära sig saker. Buller är dessutom en stressfaktor. Förhöjda nivåer av stresshormoner har kunnat mätas i till exempel saliv eller urin.

Både barn och vuxna presterar dessutom sämre om de är utsatta för buller under dagen. Enligt ­Socialstyrelsens miljöhälsorapport från 2005 påverkas vår läsförmåga, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga, inlärning och minnesförmåga negativt av ­buller. I förskolor och skolor i Sverige har man uppmätt bullernivåer så höga som 80 decibel och däröver – i medelvärde. Det är ­nivåer som dessutom är så höga att de kan ge hörselskador. Många barn har även drabbats av något som kallas för ”barnheshet” för att de måste anstränga rösten så mycket för att höras.

Bullret stör alla skolbarn, men de 20 procent som har läs- och skrivsvårigheter är extra drabbade. Även barn som håller på att lära sig att prata samt de som ­redan har en hörselskada eller ett annat modersmål än svenska, har ­problem i bullriga miljöer eftersom det blir svårare att uppfatta vad andra säger.

I dag förtätas storstäderna och man bygger närmare stora vägar, hur ser du på det

– Ju mer man bygger nära stora trafikleder, desto svårare blir det att uppnå de nationella miljökvalitetsmål som finns som skydd för människors hälsa och miljö. Enligt dessa ska ingen vara utsatt för bullernivåer över nu beslutade riktvärden år 2020. Men det där är en stor och svår diskussion. Det finns ju ett behov av att bygga bostäder.

För de hus som redan är byggda finns det olika myndigheter som är ansvariga för att bullernivåerna inte överskrids. Vägverket är ansvarigt för bullernivåerna från statliga vägar, kommunerna för lokalvägar, Banverket för tågtrafiken och Luftfartsverket för flyget. Vägverket och Banverket byter exempelvis ut fönster mot ljuddämpande treglas och bygger vallar eller sätter upp bullerplank där det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. I en första fas ska alla bostäder där nivån utanför fasaden överskrider 65 decibel, alltså tio decibel över riktvärdet, vara åtgärdade.

– Man har kommit en bit på väg. Men samtidigt ökar trafiken med fyra procent varje år, vilket gör det svårt att hinna med. Det behövs även andra åtgärder som minskar bullret redan vid källan, som tysta däck, tyst asfalt och hastighetssänkningar, säger hon och fortsätter:

– Hittills har man mätt varje bullerkälla för sig. Det är viktigt att också mäta den sammanlagda ljudnivån av bullret. Man blir ju självklart mer störd om det finns flera bullerkällor.