Vi vet inte om det är ljudnivåerna, ljudets karaktär eller om det är att vi har en attityd till teknikljud som gör oss stressade

Östen Axelsson, ljudforskare.

Vid Mariatorget i Stockholm är det inte bara fontängruppen ”Tors fiske” som porlar utan också högtalare. Intill gungorna i lekparken hörs klockspel. Man kan se det som en konstnärlig installation, men det inspelade fontänljudet är också ett försök att skyla över trafikbruset från de 22 000 fordon som passerar på Hornsgatan varje dygn.

Installationen väckte debatt när den invigdes i september förra året. Den har varit avstängd en längre tid på grund av bygget av en sopanläggning, men är igång igen.

Forskarna hann i första utvärderingen bara intervjua tio personer. Några intervjupersoner kände sig lite lurade. Så kan man känna när man tittar upp mot de grå högtalarna i lyktstolpen och inser att det är därifrån porlandet kommer.

Men en studie från psykologiska institutionen på Stockholms universitet visade att försökspersoner uppfattade inspelat trafikbrus från en motorväg som mer behagligt om ljudet blandades med vågskvalp.

– Människan upplever de flesta naturljud som behagliga, medan teknikljud som trafik uppfattas som obehagliga. Vill man skapa en rogivande miljö får man minska influenserna av teknikljud och öka influenserna av naturljud, säger Östen Axelsson, forskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Han arrangerade i höstas en konferens i Stockholm om ”sound­scaping”, ljudlandskapsdesign, där forskare och praktiker från flera länder diskuterade hur man genom att aktivt arbeta med ljudmiljön kan skapa en mer behaglig stadsmiljö.

– Ljuden påverkar möjligheten att bedriva olika aktiviteter i staden, söker vi lugn och ro vill vi ha så mycket naturljud som möjligt. Ett aktuellt exempel är Slussen där Stockholms stad bestämt sig för att anlägga en park som ska bilda ”en grön oas”. Samtidigt planerar man en trafiksituation med över 30 000 fordon per dygn. Då undrar man hur de har tänkt? säger Östen Axelsson som lämnat ett förslag till akustisk gestaltning av området.

Det handlar inte bara om att få ner bullret, utan också om att skapa en behaglig och händelserik ljudmiljö med människosorl, lövsus, caféklirr och vatten. En av de djärvare idéerna i förslaget är att skapa en ny attraktion vid Slusstorget i stil med havsorgeln i Zadar i Kroatien. Orgelpiporna drivs av havets vågenergi.

På senare år har man kunnat visa att ljudet från trafik har en skadlig inverkan på människor och orsakar hjärtinfarkter.

– Men vi vet inte om det är ljudnivåerna, ljudets karaktär eller om det är att vi har en attityd till teknikljud som gör oss stressade, säger Östen Axelsson.

På psykologiska institutionen har man gjort försök där personer utsatts för stress och sedan fått återhämta sig till ljudet av trafikbrus, människoprat eller naturljud på samma ljudnivå.

– Även under de omständigheterna återhämtar man sig snabbare när man lyssnar på naturljud. Det tyder på att det är något positivt i ljudets karaktär som inte har med ljudnivån att göra, säger Östen Axelsson.

Men alla naturljud duger inte. Monotona ljud som vattenfall eller skräniga ljud som fiskmåsar ogillar många. Vatteninstallationer som fontäner har också en tendens att vara monotona och internationellt börjar man diskutera att fontänljud ska vara varierande. Fontänljud uppskattas mer i Sverige än i Italien. Det beror på att i Sverige stängs fontäner av på kvällen, medan de i Italien står på dygnet runt.

Att det är rogivande att sitta i en skogsglänta och lyssna på fågelkvitter och lövsus har nog de flesta upplevt. Men hur naturen faktiskt påverkar oss försöker nu forskarna ta reda på.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp gjordes en studie där försökspersoner utsattes för stress genom en fiktiv anställningsintervju inför arroganta chefer och tvingades sedan lösa matematiska problem. Stressen gav påslag i form av höjt blodtryck och höjda halter av stresshormonet kortisol. En grupp fick återhämta sig en neutral miljö, en annan i ett rum där skog projicerades på golv och väggar. Den tredje gruppen var i samma rum med virtuell skog, men fick också höra ljud av vatten och fågelkvitter.

– I den miljön med naturljud fick man en aktivering av det parasympatiska systemet som hjälper oss att återhämta oss från stress, blodtrycket sjönk och kortisolhalterna minskade. I de andra miljöerna blev det ingen aktivering, berättar Matilda Annerstedt, forskare vid SLU i Alnarp.

Matilda Annerstedt arbetade tidigare som distriktsläkare. Många patienter hade stressrelaterade sjukdomar. Traditionella behandlingsmetoder kändes otillräckliga och hon ville ta reda på mer om naturens läkande kraft.

– Tanken är att vi tydligare ska kunna säkerställa vad som händer när vi vistas i naturen för att veta hur vi bäst kan utnyttja skogar och parker för att förebygga mental ohälsa och andra bekymmer. Problemet vi ser är att ohälso­scenariot har ändrat sig från gamla tiders infektionssjukdomar till mental ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. Det är intressant att se hur vi kan arbeta förebyggande, säger Matilda Annerstedt.

Hon tror att en anledning till att vi kopplar av i naturen ligger i generna, vårt biologiska ursprung finns i en savannmiljö.

Nu är vi långt från savannen, men nära tekniken. Det finns appar och cd-skivor med alla upptänkliga naturljud. Kväkande grodor och forsande vattenfall lanseras som sömngivande, frågan är om det fungerar?

– Vad jag vet har det aldrig testats vetenskapligt. Men vi ser positiva effekter av inspelade naturljud även när de spelas upp i laboratorium. Förmodligen har det något med ljudets karaktär i sig självt att göra, i kombination med att vi vet att det är ett naturljud, säger Östen Axelsson.

Östen Axelsson har ett närliggande exempel från när hans föräldrar semestrade i Grekland. Hans pappa blev ursinnig när han kom in på hotellrummet på kvällen och hörde bilarna svischa förbi strax utanför. Han smällde igen fönsterluckorna och drog för gardinerna, men hade trots det svårt att sova på natten. När de på morgonen slog upp fönsterluckorna låg havet tio meter nedanför, det var vågorna de hört. Efter det sov de gott – även med öppet fönster. Havsbrus och trafikbrus kan låta väldigt lika, ljudfrekvenser blandas i ett kaotiskt men rytmiskt mönster.

– Det kan vara så att vetskapen om och attityden till natur är det som är avgörande, säger Östen Axelsson.

I en studie vid University of Sheffield fick försökspersoner lyssna på samma brus, en grupp fick höra bruset och samtidigt titta på bilder av en strand, medan den andra gruppen fick höra exakt samma ljud kombinerat med bilder på en motorväg. De som hade sett bilder på en strand fick positiva effekter på hjärnan. Förbindelsen förstärktes mellan hörselcentrum och främre delen av hjärnans pannlob, som reglerar uppmärksamhet och långsiktig planering. På dem som stirrat på en bild med bilar märktes ingen effekt.

Men så finns det personer som glatt köper hus eller lägenhet invid hårt trafikerade vägar och inte alls tycks störda av trafikbruset. Frågan är om det är mindre skadligt om man inte själv upplever trafikbullret som störande?

– Det här är något som diskuteras nu i samband med ljudmaskering. Om det är för mycket vägtrafik, ska vi då placera en fontän som maskerar ljudet? Då tillförs ännu mer ljudenergi. Ska man kunna maskera 60 dB trafikbrus måste du ha 65 dB fontänljud och vi vet att höga ljudnivåer kan ha en stressande inverkan, säger Östen Axelsson.

Vid Mariatorget är högtalarljudet med fontänporl på låg volym, knappt hörbart mot bakgrunden.