1. Varför kan man bli både pigg och trött av alkohol?
Alkohol räknas till ”dirty drugs” eftersom den inte påverkar bara ett utan flera system i hjärnan. Etanol, C2H5OH, det vi dagligt tal kallar alkohol, är en liten behändig molekyl som kilar in sig i olika receptorer och strukturer i hjärnans celler och har en väldigt ospecifik effekt.

Vissa system aktiveras av alkohol redan vid låga doser, medan andra inte påverkas förrän vid högre doser. Låga doser alkohol aktiverar de signalsubstanser som är stimulerande och vakenhetshöjande; serotonin, noradrenalin och dopamin. De ger både en uppiggande och en euforisk effekt.

Alkohol dämpar glutamat, en signalsubstans som är aktiverande men också skapar oro och spänning. Men vid höga doser påverkas GABA, ett annat system i hjärnan. Då får man en sövande effekt av alkohol, det är samma verkan som när man tar lugnande medel. Vid väldigt höga doser blir man medvetslös.


2. Varför slutar alkoholister inte bara att dricka när de inte har något nöje av alkoholen längre, har förstört familjelivet och förlorat jobbet?
Belöningssystemet i hjärnan motiverar oss att äta, dricka och fortplanta oss. När vi ägnar oss åt detta frisätts dopamin i belöningssystemet, det gör dessa aktiviteter lustfyllda och får oss att vilja upprepa dem. Det farliga är att alkohol ofta aktiverar hjärnans belöningssystem mer kraftfullt än de naturligt belönande beteendena. Detta kan vid stor alkoholkonsumtion leda till att hjärnan omprogrammeras till att föredra belöning av alkohol. Fullt utvecklat beroende innebär förlust av kontroll, den beroende kan inte motstå impulsen att ta drogen. Många delar av hjärnan har då hunnit bli påverkade, som områden som är viktiga för belöningsupplevelsen, emotionell bearbetning, riskvärdering, impulskontroll, minne och inlärning.


3. Varför utvecklar en del alkoholism redan i tonåren medan andra kan dricka måttligt i många år för att sedan bli alkoholister först efter pensionen?
Ärftlighet står för omkring hälften av risken för att bli beroende av alkohol. Risken ökar då att redan i ungdomen utveckla ett beroende. En ökad genetisk risk för beroendeutveckling är ofta generell. Den som har missbruk i släkten löper ofta ökad risk att drabbas.

Tillgång på billig sprit och dryckesvanor i omgivningen påverkar också. Det är ett samspel mellan arv och miljö som avgör vem som drabbas. En flytt till ett land med billig alkohol, många tillfällen att dricka och inget yrkesliv som disciplinerar kan vara en utlösande faktor, svårigheter i livet en annan.


4. Finns det några effektiva behandlingsmetoder mot alkoholism?
Alkoholism är en kronisk sjukdom, men det finns flera metoder att lära sig leva med den och bli nykter.

Det finns ett antal psykosociala metoder som hjälper mot alkoholberoende, bland annat kognitiv beteendeterapi, 12-stegsbehandling och motivationshöjande samtal.

Det finns också läkemedel som akamprosat och naltrexon som minskar suget efter alkohol och har dokumenterad effekt mot alkoholberoende. Sedan 1940-talet används också antabus som gör att man får hjärtklappning och en känsla av andnöd så fort man dricker alkohol.


5. Vad är dödsorsaken vid akut alkoholförgiftning?
Vid hög promillehalt i blodet slås hjärnans andningscentrum ut, personen får andningsstillestånd och avlider. Det är bland annat därför det är så viktigt med övervakning vid alkoholförgiftning för att kunna sätta in assisterad andning vid behov.

Källor: Johan Franck, professor vid Institutionen för klinisk neuro­vetenskap, sektionen för beroendeforskning vid Karolinska institutet. Kidnappad hjärna – en bok om missbruk och beroende av Miki Agerberg (Studentlitteratur), Hjärnan av Lars Olson m fl (Karolinska institutet)