1. Hur kan man behandla snarkning på egen hand?

För överviktiga har det alltid positiv effekt att gå ner i vikt. Fett som inlagras runt nacke och inne i svalgregionen kan bidra till snarkning. För den som börjat snarka i samband med viktökning brukar det hjälpa att banta till den vikten man hade innan man började snarka.

Det är vanligt att man snarkar mest när man sover på rygg. För att sluta sova på rygg finns hjälpmedel som särskilda snarkbälten eller en mjuk ryggsäck som fylls med mjukt material. Det är viktigt att sova med den i minst 3–4 månader. Därefter har många vant sig vid en ny sovställning och behöver inte ryggsäcken mer. Att sluta snusa eller röka kan också hjälpa, både snus och tobaksrök förvärrar snarkning och sömnapnésyndrom.

Undvik alkohol, den förvärrar snarkning och sömnapné.


2. Är det farligt att snarka?

I stort sett alla snarkar någon gång ibland och så länge man inte har andningsuppehåll eller är dagtrött är det inte farligt. Men snarkning kan utvecklas till ett svårt medicinskt problem. Nya studier talar för att snarkning med tiden kan leda till apnéer, andningsuppehåll. Snarkljudet uppstår genom att den mjuka vävnaden i svalget sätts i gungning, och på sikt kan detta orsaka en vibrationsskada i svalgmuskulaturen.

Vid apné faller svalget ihop så att mycket lite eller ingen luft kan passera. Om detta sker frekvent under natten kallas tillståndet för obstruktiv sömnapné. Den som ligger bredvid hör hur andningen upphör en kort stund för att sedan följas av en rejäl snarkning.

Obstruktiv sömnapné kan leda till dagsömnighet och ökar därför risken för olycksfall i trafiken och på arbetet. Obehandlad apné leder också till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt.

Under normal sömn går hela kroppen på lågvarv, men vid uppvaknande sker en puls- och blodtrycksstegring. Vid obstruktivt sömnapnésyndrom följs varje andningsuppehåll av ett kortvarigt uppvaknande. Puls och blodtryck ökar då, vilket innebär att den normala vilan, dvs nedgången i puls och blodtryck uteblir. Detta innebär på lång sikt en klar påfrestning för hjärta och blodkärl.


3. Varför går snarkare oftare upp på natten?

Om de även lider av sömnapné, med ständiga små uppvaknanden, ställer njurarna inte om sig till nattproduktion och personen måste gå upp och kissa oftare än en person som sover djupt.


4. Hjälper näsvidgare, plåster, nässprejer och andra produkter man kan köpa mot snarkning?

Näsvidgare och plåster kan ha viss effekt. Om man behöver nässprej för att kunna andas genom näsan nattetid bör läkare kontaktas för förskrivning av nässpray som kan användas under längre tid. Vanliga receptfria nässprejer, som används vid förkylning, bör undvikas eftersom de bara kan användas under kort tid.


5. När ska man söka hjälp?

Om man är besvärad av dagtrötthet och egen behandling inte hjälper. Efter undersökning kan man få en snarkskena utprovad, ett slags tandställning som drar fram underkäken och öppnar upp svalget. Vid snarkning utan sömnapné och vid lätt och medel­svår sömnapné har snarkskena ofta god effekt. Det är viktigt att snarkskenan provas ut individuellt av tandläkare.

Behandling med CPAP (continuouos positive airway pressure) skapar ett kontinuerligt övertryck i de övre luftvägarna som därmed förhindras att falla samman. Luften tillförs via en näsmask eller via en mask som täcker näsa och mun. För personer som står ut med att sova med en CPAP-apparat är det en mycket effektiv behandlingsmetod.

Källor: Eva Lindberg, överläkare vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Eva Svanborg, professor vid neurofysiologiska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping. ”Sömn 2009” red. Jan Ulfberg. ”Sluta snarka börja leva! ” av Tore Strandell.