Det finns en föreställning om att tjejer inte är så kåta, i alla fall inte "av sig själva". En tjej ska "väckas" av en kille som ska göra henne kåt. De flesta tjejer vet att det inte är så. Man kan bli kåt helt av sig själv, eller kanske av en annan tjej. Men det ingår inte i tjejers könsroll.
Det är Sandra Dahlén som skriver så. Hon är 28 år och informatör på RFSU. Nyligen kom hennes bok Sex med mera (Tiden, 2002).
Tidigare var föreställningen att lust var något som väcktes av mötet, i synnerhet gällde detta för kvinnor. I 70-talets biologiböcker för grundskolan stod att kvinnor blev upphetsade av att bli smekta, män av att titta. I nutida sex- och samlevnadsundervisning betonar man konsten att säga JA men också att säga NEJ.
Och som i Sandra Dahléns bok; att lusten finns där, i den egna kroppen, för sin egen skull eller av ingen anledning alls - även hos kvinnan.
Hennes bok är tidstypisk: den sätter individen i centrum, bejakar kroppen och den bygger på nutida forskning som säger att sex, och hur och när vi känner lust, till stor del är ett socialt konstruerat fenomen. En konstruktion som säger att män ska vara kåta, uppvakta och jaga. Kvinnor vara lagom blyga, tala om relationer och fnittra.
Sandra Dahlén vill visa andra vägar, att man själv ska kunna pröva vad som känns bra och vad som inte känns bra.
- Jag tycker över huvud taget att människor borde få mer att välja på. Vi har så hårda regler och praxis kring sex i vårt samhälle. Det vore fantastiskt om det fanns fler vägar.

Och då handlar det, menar hon, både om att kunna säga nej till sex över huvud taget, men också att kunna ha sex fast man inte är kär.
Men har kvinnor mindre lust än män då?
- För 250 år sedan talade man om hur mycket mer lust kvinnan kunde tänkas ha än mannen. I dag är det inte så. Men om kvinnor fick höra från unga år att de är kåta varelser, om de uppmuntrades att titta på männen som könsobjekt - hur skulle det se ut då? Män får upptäcka sin kåthet, kvinnor får inte det, säger Sandra Dahlén.
Lena Gerholm, professor i etnologi vid Stockholms universitet, har studerat föreställningar om sexualitet bland muslimer. Hon refererar till den marockanska sociologen Fatima Mernissi. Mernissi talar om två samhällstyper beroende på hur den kvinnliga lusten uppfattas: I det samhälle där den uppfattas som stark har man en fysisk avskiljning och mycket regler kring hur kvinnan bör klä sig och uppträda offentligt och i hemmet.
I samhällen där man ser den kvinnliga lusten som svag och passiv, är det mindre styrt. Där tycks kvinnorna övervaka sig själva.
- I muslimska samhällen är sex något man utövar i hemmet, vacker och sexig är man bara för sin man - när man går ut på stan döljer man sig.
Hos oss är det tvärtom. Om kvinnan på stan klär sig i urringade tröjor och korta kjolar, är det mer eller mindre ok. Eftersom hennes lust anses svag, "händer" ändå ingenting.

I båda samhällen är kvinnan objektet, centrum för blickar och lockelse. Maria Bäckman, också hon etnolog, är medförfattare i boken Lust, lidelse och längtan - kulturella perspektiv på sexualitet (Natur och Kultur, 2002), där Lena Gerholm är redaktör.
Ett kapitel handlar om kvinnor i de högre samhällsskikten och hur dessa "erövrat en förmåga att inta männens blick på sig själva". Kvinnorna beskriver hur de upplever en känsla av makt: att veta hur man gör sig vacker och att med hjälp av detta kunna behärska mannen, få honom att känna en viss typ av känslor. Kvinnans fokus på sig själv som objekt ser också Maria Bäckman bland "sina" gymnasieungdomar.
- När jag med hjälp av dem gjorde en föremålsinsamling till Nordiska museet på vad som är sexigt, valde både killarna och tjejerna push up-bh och spetstrosor. Någon tjej valde Björn Borg-kalsonger, men vad som i första hand var sexigt för tjejerna var att själva vara sexobjekt.
Men kanske är en förändring på väg? I reklamen och filmen förekommer halvnakna män med tvättbrädemage och kvinnor som ser på dessa män, kvinnor som är starka och agerande.
Och det talas om att killar drabbas av liknade utseendeneuroser som kvinnor, typ anorexi. Nu får också de veta att de kan operera snoppen större eller fixa "muskler" utan att träna. Andra hävdar att när män görs till sexobjekt, är det främst till för homosexuella.
- Visst, det finns undersökningar som visar att männen bryr sig om sitt utseende allt mer och det finns ett litet frö till förändring i det. Men om man jämför statistiskt är det fortfarande så oändligt mycket mer tid och pengar tjejer lägger ner på exempelvis smink och kläder.
Men är utvecklingen på väg mot en ömsesidig objektifiering mellan könen? Maria Bäckman tror inte det:
- Pratar man med unga ser ju både killar och tjejer tjejen som sexobjekt. Hos killarna finns snarast en rädsla att kallas fjolliga om de bryr sig för mycket om sitt utseende, det finns ingen beredskap hos dem att vara sexobjekt.
Män har pyntat sig till och från under historiens gång, menar Maria Bäckman. Senast på 1980-talet skulle män till exempel sminka sig och ha kajal runt ögonen.
- En genomgripande förändring i synen på män, att män och kvinnor har samma lust och samma rätt att leva ut den, kräver något annat, en djupare förändring. Bara en sådan sak som att pojkar forfarande får lära sig att de får stånd för att de blir kåta, medan tjejer får veta att de blir våta för att män lättare ska kunna föra in sin penis. Motsvarigheten är ju att tjejer blir våta för att de blir upphetsade!

Sandra Dahlén berättar i sin bok ingående om hur flickors kön ser ut och hur det förändras under upphetsning. Hon ger tips på allt från hur man kan onanera, till olika samlagsställningar och konsten att säga nej till oönskad uppvaktning.
Och hon försvarar kvinnans rätt att, om hon så önskar, vara ett aktivt subjekt, vara den som tar initiativ:
Det finns många tjejer som tycker att det är spännande och härligt att vara med olika killar. Varför ska det snackas skit om dem? Har inte människor rätt att känna olika inför sex, prova sig fram, upptäcka njutning tillsammans med andra som vill det?
- Det är bara våra könsroller, strukturerna i samhället, som låst oss kvinnor vid att vara passiva objekt som bara svarar ja eller nej på vad någon annan gör. Jag vill så tanken att tjejen i stället kan vara den som agerar, säger Sandra Dahlén.
Samtidigt är det viktigt att säga, poängterar Sandra Dahlén, att det också finns tjejer som har sex med många på ett sätt de själva inte mår bra av och egentligen inte vill. Men "får" unga tjejer verkligen ta för sig?
- Nej. När jag ställer frågan vad som är ok att göra för en tjej i sexuellt hänseende utan att hon ska få rykten är det enbart att ha sex med en kille i ett långvarigt förhållande, en kille hon är kär i. Blir hon ihop med någon ny för snart efter ett förhållande, kan det räcka för att hon ska få rykte som hora.

Gerd Brantenbergs Egalias Döttrar, som kom 1978, var ett försök på sin tid att vända rollerna. I boken hade männen ph - penishållare - och blev förförda av kvinnorna.
- Jag vet att det finns undersökningar som visar att det lossnar i de övre tonåren och tjejer får en större frihet. Samtidigt vet vi ju att unga får sina värderingar från oss, från vuxna, föräldrar och lärare. De lever ju inte i ett vacuum. Aktivt sex och att vara subjekt, det är detsamma som manlig sexualitet, säger Sandra Dahlén.
Möjligen har den vuxna kvinnan en större frihet, hon rör sig åtminstone i flera miljöer och kretsar, tror etnologerna. Medan unga lever i gäng i sin hemmiljö som är en liten, socialt hårt kontrollerad miljö.
Sedan gammalt har ändå svenska kvinnor en större frihet än kvinnor i många andra kulturer. Lena Gerholm talar om nattfrieriseden i Norrland, som gick ut på att flickorna fick ta emot besök i sängen om natten, för att pröva.
- Men i vårt komplexa samhälle blir den sexuella socialiseringen en mångfasetterad fråga. Vi ser att bland flickor som växer upp i invandrartäta områden, har även de svenska flickorna fått som ideal att bevara sin oskuld.
Redan nu och kanske än mer i framtiden kommer det sannolikt att finnas många olika synsätt samtidigt.
- Man vill inte vara olik dem man interagerar med och möter dagligen.
Det har sagts förut: Könsroller tar tid att förändra. I boken undrar Sandra Dahlén: Varför får man aldrig höra någon säga att den tjejen, hon har verkligen fitta i sig - på samma sätt som man kan säga att någon har stake i sig? Och hon skriver: "Tänk om kvinnors kön var symbol för något stort och starkt, något kraftfullt som behöver utrymme!"
Angelica Risberg Stameus