Clas och Sara vågade lindra tidspressen med deltid

JOBBA DELTID Hälften av alla barnfamiljer känner sig ständigt jäktade. Effektivast för att minska stressen är att gå ner i arbetstid. Clas Edvardsson Berg valde den lösningen. ”Marginalerna i vardagen blev större.”

  • – Det blir väldigt tidspressat med barn. "Dagishetsen" övergår sedan i "aktivitetsstressen", säger trebarnspappan Clas Edvardsson Berg, som gick ner i arbetsitd under åtta år.

    – Det blir väldigt tidspressat med barn. "Dagishetsen" övergår sedan i "aktivitetsstressen", säger trebarnspappan Clas Edvardsson Berg, som gick ner i arbetsitd under åtta år.

    Foto: ANDREAS H. NILSSON

  • Clas Edvardsson Berg är en ovanlig pappa. Han tillhör de 2 procent som valde att arbeta deltid när barnen var små. Nu är Hannes 10, Douglas 14 och Emily 8 år.

    Clas Edvardsson Berg är en ovanlig pappa. Han tillhör de 2 procent som valde att arbeta deltid när barnen var små. Nu är Hannes 10, Douglas 14 och Emily 8 år.

    Foto: ANDREAS H. NILSSON

För många föräldrar blir vardagen lätt ett enda långt stafettlopp med dagislämningar, matlagning, skjuts till fotbollsträningar, föräldramöten, läxläsning… ”Vardagsmåsten” som avlöser varandra utan någon andningspaus. Dessutom ska man hinna jobba.

Men det finns sätt att ta makten över vardagsstressen. Allra effektivast är att gå ner i arbetstid, hävdar sociologen Jörgen Larsson, som intervjuades på gårdagens Idagsida. Långa arbetsveckor är nämligen den faktor som påverkar föräldrars upplevelse av tidspress allra mest, visar hans studier.

Ändå är det bara 2 procent av småbarnspapporna som arbetar deltid, det vill säga 30–36 timmar i veckan, för att hinna vara mer med sina barn. För kvinnor ligger motsvarande siffra på 28 procent, visar Jörgen Larssons beräkningar.

En av de män som gått emot strömmen är Clas Edvardsson Berg i Stockholm. Han är pappa till tre barn mellan 8 och 14 år och segmentschef på företaget Xylem, som säljer produkter för vattenhantering. Under åtta år arbetade han 90 procent för att minska vardagsstressen något.

 

LÄS MER: Jörgen Larssons blogg med länk till avhandlingen "Tidsmässig välfärd".

 

–Det blir ju väldigt tidspressat med barn. ”Dagishetsen” – att hinna hämta barnen i tid – övergår sedan i ”aktivitetsstressen”. Då ska barnen äta och kanske skjutsas till fritidsaktiviteter som kan börja redan vid fyra eller fem, säger han.

Tanken var från början att både Clas och hans fru skulle arbeta deltid, men eftersom hon fick fast anställning först några år senare, var det svårare för henne att gå ner i tid. Clas var däremot fast anställd och på en arbetsplats där klimatet var väldigt tillåtande när det gällde deltidsarbete. Flera av cheferna hade varit föräldralediga och gått ner i tid.

–Om jag gått ner till 70 eller 80 procent hade det kanske varit annorlunda. Då kunde det nog ha uppfattats som om karriären inte var så viktig för mig. Men 10 procents nedsatt tjänst gör ju ingen större skillnad, säger han.

 

2

procent av småbarnspapporna jobbar deltid. Bland mammorna är andelen 28 procent. Långa arbetsveckor påverkar känslan av tidspress mest, visar socionomen Jörgen Larssons studier.

Vissa av hans kolleger undrade om det verkligen var någon mening med att gå ner bara 10 procent i arbetstid. Skulle han inte hamna i ”deltidsfällan” – jobba fullt ut för bara 90 procent av lönen?

–Visst blev det extra pressat vissa dagar, men jag kunde ändå gå iväg till dagis vid halv fyra utan att få dåligt samvete. Det var en markering både för mig själv och inför kollegorna att jag faktiskt inte skulle jobba lika mycket. Den där timmen som jag kunde gå tidigare gjorde också att marginalerna i vardagen blev något större.

Av Jörgen Larssons avhandling ”Studier i tidsmässig välfärd”framgår att det är fem gånger vanligare med deltidsarbetande småbarnspappor inom högre tjänstemannayrken, exempelvis civilingenjör och läkare, jämfört med arbetar- och lägre tjänstemannayrken.

Troligtvis handlar det om att det inte svider lika mycket ekonomiskt för en högavlönad pappa att gå ner lite i arbetstid. En annan förklaring kan vara att män med tjänstemannayrken har större inflytande på jobbet och högre status i samhället, vilket troligtvis gör det lite lättare att gå emot heltidsnormen och bryta traditionella könsrollsmönster.

–Det ligger säkert mycket i det, säger Clas Edvardsson Berg. Trots att min nuvarande arbetsplats är mansdominerad, har jag aldrig känt att jag behövt bryta mot någon heltidsnorm. Vårt företag har en väldigt modern syn på de här frågorna. Men tidigare jobbade jag inom ett större verkstadsföretag och där var de kulturella koderna lite annorlunda.

Även läraren och tvåbarnsmamman Sara Hedman har försökt minska vardagsstressen genom att gå ner i arbetstid. Hon bor i Landskrona och är ensamstående med två pojkar på tio och elva år. När de var små arbetade hon 80 procent, men var inte helt nöjd med det eftersom hon upplevde att stressnivån på arbetet snarare blev högre än när hon jobbade heltid.

–Jag var alltid stressad på jobbet och hann varken vara en närvarande förälder eller sköta om hushållet. Allt blev hafsigt, säger hon.

Trots att Sara lagt småbarnsåren bakom sig, har vardagen fortsatt att vara väldigt tidspressad. Under flera år tänkte hon att det skulle bli lugnare om hon bara körde på lite hårdare ett tag. Men hon kom aldrig ikapp.

 

Sara Hedman är lärare och ensamstående mamma till två barn. Hon har ändå valt att bara arbeta 50 procent, för att slippa tidspressen.

Hälsa och tid med barnen är viktigare än pengar.

Sara Hedman, tvåbarnsmamma som gått ner på halvtid.

Förra hösten nådde Sara en punkt där hon kände att ”nu räcker det”. Så här ville hon inte leva sitt liv. Hon bestämde sig för att göra en större förändring i tillvaron –att byta pengar mot tid. Sedan årsskiftet arbetar hon halvtid.

–Min största oro var hur arbetsgivaren skulle reagera, men mina chefer har varit helt fantastiskt stöttande. Jag fick lämna in en halvtidsuppsägning, och sedan utannonserades min heltidstjänst, medan jag omplacerades till ett annat arbetslag där det behövdes extra hjälp.

Ett annat orosmoment var förstås ekonomin. Många ensamstående får hålla hårt i plånboken även om de arbetar heltid. Sara berättar att hon av den anledningen alltid har varit sparsam och levt relativt enkelt. Men visst har hon och pojkarna fått ändra vissa vanor och dra ner på saker.

–Tidigare gav vi regelbundet pengar till Läkare utan gränser och hade fadderbarn i fattiga länder. Det har vi tyvärr inte längre råd med. I sådana fall hade vi varit tvungna att flytta till en mindre lägenhet.

–Eftersom min matkassa har minskat med minst 30 procent kan jag inte heller köpa ekologiska varor eller äta på restaurang. Det är de absolut största förlusterna för mig, säger Sara.

 

LÄS MER: Sara Hedmans blogg om hur det går.

 

Men arbetar man bara halvtid måste man sänka sina anspråk, betonar hon. Man kan inte heller följa modets svängningar. Nästan alla hennes och barnens kläder är begagnade. Att klättra i karriären kan man också glömma.

–Jag måste även tänka igenom vartenda litet inköp jag gör. Jag och pojkarna kan till exempel inte gå på hamburgerrestaurang eller spontanköpa glassar. När vi åker iväg någonstans tar vi alltid med oss egen mat.

–Jag har ju valt den här lösningen själv och upplever vinsterna väldigt tydligt. Men även pojkarna har faktiskt haft stor förståelse för att vår ekonomi ser annorlunda ut. Båda har sagt att de tycker att det är mycket bättre nu när vi slipper stressa hela tiden.

Att jobba deltid har ofta beskrivits som en ”kvinnofälla”. Det är betydligt fler mammor som går ner i arbetstid och förutom lägre lön och sämre karriärutsikter, påverkas också den framtida pensionen negativt.

–Pensionen borde jag säkert oroa mig mer för, men det gör jag faktiskt inte. I samband med att jag funderade på att gå ner till halvtid var jag på en gudstjänst där de läste upp namnen på två bortgångna personer som båda dött när de var 65 år. Jag måste prioritera livet här och nu. I dag har jag ork att umgås med barnen, träffa vänner och njuta av tillvaron.

Men om du skulle bli sjuk och tvingas leva på sjukpenning?

–Visst, det är en viss oro. Jag får helt enkelt inte bli sjuk. På min lilla lön blir det ju knappt någon sjukersättning alls. Å andra sidan oroar jag mig mindre för det i dag än när jag arbetade heltid. Då var risken att jag skulle bli sjuk mycket större eftersom jag ständigt sprang omkring med andan i halsen. Hälsa och tid med barnen är viktigare än pengar.


Fler artiklar om tidspress

  • Kopiera sidans adress

Fällorna
som ökar
din tidspress

Forskaren Jörgen arsson har studerat vilka faktorer som skapar tidspress hos småbarsföräldrar.

  • Lång arbetstid.
  • Högkvalificerade yrken med höga prestationsförväntningar.
  • Flextid (bidrar till otydliga gränser mellan arbete och fritid).
  • Flera och yngre barn.
  • Hjälpa anhöriga.
  • Ensamstående kan känna ökad tidspress, men har man bara barnen varannan vecka så minskar den totala tidspressen.
  • Höga inkomster (bidrar till tidskrävande konsumtion).
  • Husägande och pågående renoveringsprojekt.
  • Ägodelar som båt, fritidshus och motorcykel.
Visa mer fakta
Obegränsad tillgång till SvD digital – Prova gratis i en månad!

Toppnyheter just nu

Stig Bergling med nummerskylt 68 053 och som Eugén Sydholt 2001. Blev 77 år

”Förrådde vänner och arbetskamrater”

Dåvarande Säpo-chefen om avlidne spionen Stig Bergling.

Informerade Sovjet om Säpo

Svenska spioner

Bergling en av de spioner som dömts.

”Riksbanken borde införa negativ ränta”

Myndigheten: Schweiz har visat att det går.

Kritiken växer mot
Jan Björklund

Reaktioner

FP-röster höjs för partiledarbyte.

Höss var hans farfar: En ohygglig upptäckt

Intervju

”Muslimer dagens syndabockar.”

Ledare fick avgå efter Hitlerbild

Pagida

Kritiserad bild på Facebook väckte protester.

”Integrationstester förbjudna”

svd i bryssel

Tung EU-jurist: Tvinga invandrare göra prov olagligt.

Han avslöjade flygens dolda rabattbiljetter

svd i usa

23-årigt snille byggde succésajt.

”Kylan kopplar grepp över hela Sverige”

Omslag

SMHI: Kan handla om 25 cm snö.

Bilder som inte visats
från 1:a världskriget

Englunds nya bok

Har tidigare inte visats.

”Euforin har övergått i trötthet”

Ny bok

Skildring av livet utanför skyttegravarna.

”Att hata är ett
problem i sig”

REPLIK

Alen Musaefendic svarar om islamofobi.

”Att hata islam är inte en fobi”

BRÄNNPUNKT

Rexvid om Bah Kuhnkes satsning.

Åtta svenska sjukhus i stabsläge – bara i år

kartläggning

”Situationen mycket allvarlig”.

Bildresa
<b>1935 </b>
Dagens Slussen invigs. Den klöverbladsformade anläggningen är resultatet av 40 års diskussioner, utredningar och förslag om Slussenområdet. Även för 100 år sedan var Slussenfrågan en svår nöt att knäcka.
Flera av tidens stora arkitekter ritade förslag som ratades. Till slut blev det en klöverbladsformad trafikkarusell, signerad Tage William Olsson. Klöverbladet är del av en funkismiljö, tillsammans med Katarinahissen och KF-huset.

Slussen – hur kunde det gå så snett?

Ödestimmen närmar sig. Hur gick det så fel?

FOTO: TT arkiv

Hon torterades av Gestapo – röjde inget

Hemligt

6 spionaffärer med dödlig utgång.

Ex-spion strålades till döds via te

Litvinenko kan ha mördats av politiker.

Gav sig in i politiken redan som 15-åring

Utbränd

Se Jimmie Åkessons karriär i bilder.