Sven Svebak började studera humor redan på 60-talet. Han gjorde det av två skäl:

– När jag var liten lärde man mig att jag måste ha sinne för ­humor om jag skulle få ett bra­ liv. När jag sedan läste psykologi väntade jag i sju år på att få veta mer om humor som skulle vara så viktigt. Inte ett ljud på sju år. Det provocerade mig till att undersöka saken själv.

I dag är han psykolog och professor vid Trondheims universitet i psykiatri och medicinsk humor.

Bakom sig har han ett par av världens mest omfattande studier om humorns betydelse för människans välbefinnande.

Under sju år följde han och hans medarbetare 54 000 personer i norska Nord-Tröndelag och studerade vilka faktorer som påverkade livslängden. Forskarlaget tog med alla parametrar som brukar ingå i den typen av studier: ålder, kön, utbildning, rökning, blodtryck, cancer.

Det nya var att de även vägde in personernas sinne för humor.

Hur mäter man humor? Sven Svebak arbetade fram ett frågeformulär som numera är vedertaget bland forskare runt om i världen som studerar humor.

Några exempel på frågor och påståenden:

• Uppfattar du lätt en blinkning, ett ändrat tonfall som ett försök av någon att vara rolig?

• Är du en gladlynt person?

• Det är något ansvarslöst och opålitligt över människor som hela tiden ska vara roliga. Håller du med om påståendet eller inte?

– När vi analyserade och rensade bort sådant som kunde snedvrida resultatet visade det sig att humor hade störst genomslags­kraft, den minskade dödligheten med 35 procent. Ett humoristiskt sinne är som stötdämparen i en bil. Människor med humor har en bättre förmåga att bemästra stress och stötar i livet. De dras inte lika lätt in i kriser och blir inte lika lätt nedslagna om livet utsätter dem för påfrestningar.

Människor med humor är också bättre på att kommunicera med andra, menar han. När man trivs med andra bjuder man på humor – medan andra bara blir irriterade och tycker det är trams att skämta.

– God humor befordrar vänskap och vänlighet. Det finns studier som visar att människor med humor också är mer kreativa. En människa med humor har förmågan att tänka på ett sätt som liknar leken, säger Sven Svebak.

Han har också noterat att människor med humor har lättare att skilja på ”skitt och kanel” som norrmännen säger. Bokstavligt är det en förmåga som är bra att ha vid bullbakning, bildligt en talang som gör att man kan skilja mellan väsentligheter och oväsentligheter, stora och små problem i livet.

Exakt vad humor är, vill inte Sven Svebak svara på. Däremot pekar han på två viktiga dimensioner hos en människa med humor: En kognitiv, intellektuell förmåga att förstå en humoristisk poäng samt insikten att humor är en social företeelse.

Fallenheten för att skratta och le mycket tycker han är mindre intressant i sammanhanget.

Därmed inte sagt att det inte händer dramatiska saker inuti en människa som gapskrattar.

– Man kan faktiskt skratta så man dör. För ett tag sedan läste jag i den danska läkartidningen om en överläkare som gick på bio och såg ”En fisk som heter Wanda”. När man började stoppa upp pommes frites i näsan på en person i filmen började läkaren skratta så våldsamt att han senare avled i ambulansen på väg till sjukhuset. Men sådant kan vi ju inte göra kontrollerande studier i på våra laboratorier.

I den stora studien tittade Sven Svebak också på en undergrupp med drygt 2 000 personer som hade cancer. Under de sju åren avled de med outvecklat sinne för humor snabbare medan de med mycket humor levde längre.

I en betydligt mindre studie av 48 svårt njursjuka patienter fann han samma sak: Det sociala sinnet för humor var starkt kopplat till förmågan att överleva.

Sven Svebak har också funnit att sinnet för humor är betydligt större på landsbygden och mindre byar än i norska storstäder. Tvåtusen gymnasieungdomar undersöktes, hälften i städer och hälften på landet.

– Vi överraskades av att skillnaden var så stor. En förklaring är att humor utvecklas som en kompetens i en socialiseringsprocess. Om du inte kommer på insidan av en lokal kultur kan du inte utveckla din humor. Och mindre byar bjuder på bättre möjligheter till socialisering eftersom nätverken är större där, du förstår de sociala förhållandena bättre och vet när du kan leka och när det är allvar.

Rätt sorts humor är också ett viktigt smörjmedel på en arbetsplats. Finns det inte utrymme för skämt och humor på jobbet – vid sidan av allvaret – är det en dålig arbetsplats, menar Sven Svebak.

– Ledare utan sinne för humor är farliga ledare eftersom de saknar ett viktigt, socialt moment.

Flera av sina studier har Sven Svebak publicerat i ansedda tidskriften Humor: International Journal of Humor Research som ges ut av International Society for Humor Studies där han varit president. Samfundet samlas till forskarkongress varje år.

– Den svenska representationen är alltid väldigt liten.

Vad beror det på tror du?

– Jag vet inte. Men jag har mina teorier.