Glad musik rena uppåttjacket

MÄTBART. Vaggvisor lugnar, snabba låtar aktiverar – det syns också biologiskt. Vid olika musikstycken kan man mäta hur både hjärtat, andningen och till och med tarmrörelserna påverkas.
– Ljudimpulserna sätter i gång skeenden i hela kroppen, säger stressforskaren Töres Theorell, som skrivit en bok om musik och hälsa.

  • ”Ljudimpulserna från musiken sätter i gång skeenden i hjärnan, som i sin tur sätter i gång skeenden i hela kroppen” säger stressforskaren Töres Theorell.

    ”Ljudimpulserna från musiken sätter i gång skeenden i hjärnan, som i sin tur sätter i gång skeenden i hela kroppen” säger stressforskaren Töres Theorell.

    Foto: ANNIKA AF KLERCKER

  • När stressforskaren Töres Theorell spelar Tor Aulins Vaggsång väcks minnen från barndomen.

    När stressforskaren Töres Theorell spelar Tor Aulins Vaggsång väcks minnen från barndomen.

    Foto: ANNIKA AF KLERCKER

 

MUSIKENS MAKT - En serie om stärkande toner och stressande takter.

DEL 3.

”Musiken gick rakt in i hjärtat.” Så säger vi ofta när vi hör riktigt bra musik – och aktuell forskning visar att det faktiskt ligger en hel del i det. Musiken sätter inte bara våra känslor i gungning. Den utlöser också en rad rent biologiska reaktioner i kroppen.

Om vi lyssnar till ett stycke av Mozart eller en låt av Loreen anpassar sig vår hjärtrytm snart till tempot i musiken. På liknande sätt kan musiken påverka puls, andningsfrekvens, fingertoppstemperatur, oxytocin- och adrenalinnivåer… Ja, till och med våra tarmrörelser.

– Det är som om kroppen har sitt eget partitur, där händelserna i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp. Vår förhoppning är att musiken i framtiden ska kunna användas som komplement till medicinering, säger Björn Vickhoff, forskare vid Center for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

Den vanligaste föreställningen om musikens påverkan på våra kroppar är att den lugnar. I såväl hälsokostaffärer som på nätet saluförs rogivande panflöjtstoner – gärna ackompanjerade av del­finer. Efter ett hårt träningspass använder vi avslappningsmusik för att komma ner i puls. Och i alla tider har människor sjungit vaggsånger för barn som ska somna och tröstvisor när de gjort sig illa.

Den här intuitiva känslan för musikens lugnande kraft har under senare år bekräftats av medicinska mätinstrument. I laboratorieförsök har man till exempel sett att utsöndringen av stresshormonet kortisol minskar snabbare efter ett stresspåslag om man spelar avslappningsmusik.

Det är visserligen inte så enkelt som att vissa låtar alltid försätter alla i ett lugn, men forskare har sett att vissa grunddrag i musiken har förutsägbara effekter på de flesta av oss. Lågt tempo, låg volym och låga tonlägen lugnar, medan ett högt tempo, hög volym och höga tonlägen har en aktiverande effekt. Även ackordens sammansättning har viss betydelse – harmoniska ackord ger lugn, disharmoniska ger oro.

– Det är tumreglerna, men även vår personlighet, dagsform och situationen vi befinner oss i spelar in. Är jag själv stressad och irriterad kan jag till exempel bli ännu mer uppvarvad om någon spelar svag och försiktig musik, säger Töres Theorell, professor i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, som bland annat skrivit boken Noter om musik och hälsa.

För att kunna utnyttja musikens lugnande kraft gäller det att hitta stycken som verkar avstressande för just en själv – och det är inte så lätt som man skulle kunna tro.

I en studie fick försökspersonerna välja två favoritstycken: ett stimulerande och ett lugnande. Sedan fick de sitta och lyssna på låtarna, medan deras puls och andning registrerades.

Som förväntat ökades pulsen och andningsfrekvensen av den stimulerande musiken. Men dessa sänktes inte alls i motsvarande grad av den lugnande musiken.

I stället uppvisade de flesta en lätt pulshöjning när de lyssnade på sin lugna favoritmusik.

– Vi lever i ett ”högtemposamhälle” där vi förväntas vara alerta och energiska hela tiden, säger Töres Theorell.

– Eftersom det inte är lika prioriterat att varva ned är människor inte lika skickliga på att identifiera musik som lugnar kroppen. Några i experimentet hade till exempel valt kärlekssånger – och det tycker åtminstone inte jag är avslappnande musik! utbrister han med ett skratt.

Men musikens påverkan går djupare i kroppen än så. Med hjälp av en sond har forskare till exempel gått ner i magen på människor och sett att lugn musik stimulerar långsamma, samordnade rörelser i magtarmkanalen, medan buller kan framkalla kaotiska flimmerrörelser i tarmväggen.

Andra studier visar att musik påverkar vissa biokemiska processer. Genom salivprover har man sett att utsöndringen av antikroppen immunoglobulin A ökade under musiklyssning, vilket kan ha betydelse för motståndskraften mot infektioner.

– Ljudimpulserna från musiken sätter i gång skeenden i hjärnan och dessa sätter i sin tur i gång skeenden i hela kroppen. Exakt hur sambanden ser ut vet vi inte, men klart är att musiken kan stimulera de goda krafterna och förbättra den allmänna folkhälsan, säger Töres Theorell.

Vid Center for Brain Repair and Rehabilitation studerar en grupp forskare musikens betydelse för hjärnans återhämtning efter sjukdom och skada.

Björn Vickhoff, som ansvarar för forskningsprojektet Kroppens Partitur, tror inte att musiken helt kommer att kunna ersätta medicinering, men förhoppningsvis kan den bli ett viktigt komplement.

– Man vet till exempel att ju tidigare man stimulerar patienter som drabbats av stroke, desto bättre går rehabiliteringen. Även om man är ganska utslagen första tiden är det inte bra att bara ligga helt passiv och stirra ut i rummet. Musik kan då användas både för att lugna patienten och för att stimulera hjärnan till självläkning, säger han.

I en delstudie fick 20 friska personer lyssna på musik med olika karaktär – deppig, entusiastisk, lugn och skräckframkallande – samtidigt som deras fysiologiska reaktioner registrerades. Genom att snabbt växla från en musiktyp till en annan kunde forskarna se de fysiologiska förändringarna i kroppen.

– Vi såg bland annat tydligt att musiken påverkade hjärtat. En snabb rytm ökade pulsen hos försökspersonen, medan en lugnare fick hjärtat att arbeta långsammare.

– Det är intressant eftersom hjärtat påverkar blodcirkulationen. Om vi med musikens hjälp kan styra hjärtats hastighet kan vi till exempel skydda patienter som genomgår stora operationer, eftersom en stor del av komplikationerna orsakas av cirkulationsstörningar, säger Björn Vickhoff.

I ett experiment registrerade forskargruppen också musikens aktiverande effekt. Försökspersoner fick först höra sorgsen musik som sedan byttes mot glad och motiverande musik. Resultatet var ökad puls, snabbare andning, mera handsvett …

– Rent biologiskt kan reaktionen liknas vid ”uppåt-tjack”. Detta skulle kunna användas för att stödja återhämtningen hos stroke-patienter. De är ofta nedstämda – samtidigt som det krävs en oerhörd viljeinsats för att kunna komma igen. Genom att spela motiverande musik, som ger det här fysiska påslaget, skulle motivationen hos strokepatienter kunna ökas så att de orkar rehabilitera sig själva, säger Björn Vickhoff.

Att musiken inte bara berör våra sinnen utan också påverkar våra kroppar står alltså klart. Med rätt musikstycke i hörlurarna kan vi både öka vår stress­tålighet i vardagen och kanske få kraft att genomgå påfrestande rehabiliteringar.

Även politikerna har fått upp ögonen för kulturens hälsoeffekter. På flera håll i landet pågår försöksverksamhet med ”Kultur på recept”, där läkare ordinerar kulturupplevelser – som körsång – till långtidssjukskrivna patienter. ”Musik som medicin” var också en programpunkt i Almedalen i går, tisdag.

– Musiken är ett kraftfullt medel, men effekterna kan vara svåra att förutsäga. Musik kan väcka starka och väldigt olika reaktioner hos människor. Man måste veta vad man gör innan man ordinerar musik för olika tillstånd. Det är lätt att sätta musiken på piedestal och tro att all musik är välgörande, men den kan ju faktiskt även användas som tortyr, påminner Töres Theorell.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vad betyder musiken i din vardag? Berätta för oss på idag@svd.se.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

Musikens påverkan på kropp och själ – Del 1.

Hör och se professorn och stressforskaren Töres Theorell spela olika ackord och känn efter hur du själv uppfattar dem.

 

Musikens påverkan på kropp och själ – Del 2.

Testa vilka känslor som väcks av uppåtgående respektive nedåtgående rörelser i musiken. Med stressforskaren Töres Theorell.

 

Musikens påverkan på kropp och själ – Del 3.

Stressforskaren Töres Theorell blir lugnad av Tor Aulins Vaggsång, som hans föräldrar spelade för honom när han var barn. Har den samma effekt på dig?

Musikens makt – alla artiklar

  • Kopiera sidans adress
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Finansinspektionens kontor i Stockholm. ekobrott

Nya aktiebluffen lurar småsparare på pengar

FI varnar för bedragare: ”Vem som helst kan drabbas”.

”Regler gör ladan
låst för Andersson”

BRÄNNPUNKT

Scocco: Rationellt att fuska med överskottsmålet.

Lista: Här är skatterna som höjs

18 miljarder

Enda skattesänkningen till pensionärerna.

Fångade ubåt på
film på utflykten

Familj trodde de såg en rysk ubåt i helgen.

Havererad SD-grupp återuppstår i EU

Farage:

”Föraktligt beslut att stänga ner oss.”

Utmärkt S-märkt adelskalender

Recension

Partiledaren som klev in i kylan.

Pekas ut som en av de drivande

Suhonens bok: De deltog i spelet bakom Juholts fall.

Ryssland utvidgar
sanktioner mot EU

På tisdag stoppas fler livsmedelsprodukter.

”Abort och trafficking kan inte jämföras”

slutreplik

Tydligen ska män hålla tyst, eller?

”Handlar om rätten till sin kropp”

Humanisterna:

Därför hör trafficking och abort ihop.

Gåvan till anställda: 50 miljoner

generös

Diamanthandlare: De har offrat sina familjeliv för företaget.

”Det här är ett kompetent gäng”

stockholm

Wanngård nöjd med borgarråden.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

”Jag gick tyvärr
ut lite för hårt”

Löpning

Nina om sitt tuffa lopp.