Det finns ett skällsord bland många feminister. Det kallas biologism. Av kritiska feminister ses det som en ideologi som låter genetiska skillnader mellan kvinnor och män bli svaret till varför kvinnor hellre ska ta hand om barnen än män och varför män lämpar sig bättre som chefer än kvinnor.
Genusforskningen vid Sveriges universitet och högskolor skiljer sig åt, men har ofta en gemensam uppfattning: Kön är något socialt, skillnaderna mellan kvinnligt och manligt är inte egenskaper vi föds med.
Grundarna för det nya centrumet i Uppsala tycker i stället att åsiktsbrytningen mellan biologiskt och socialt kön är spännande. Men för de skeptiska handlar det bara om en sak: Förklädd biologism.
- Har de som gjort utredningen läst något av genusforskningen? Vilken kunskap har de? Man blir ju förbannad! säger Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria vid Stockholms universitet.

På ena sidan finns de som ser kön som en social konstruktion. De menar att "kvinnliga" och "manliga" egenskaper bara är skapade av
samhället. På andra sidan de som ser kön som ett biologiskt fenomen. De betonar att kvinnor och män biologiskt skiljer sig åt och ser det som en av anledningarna att till att kvinnor och män som grupp har olika uppgifter i arbetslivet och i hemmet.
Från årsskiftet ska de alltså samsas på Uppsala universitet. Här ska samhällsvetare, humanister och naturvetare arbeta tillsammans. Samtidigt går 20 år gamla Centrum för kvinnoforskning i graven.
- Det nya ska vara en konfrontation mellan de båda perspektiven om kön som biologiskt fenomen eller som social konstruktion. Att man bara har behandlat det ena perspektivet, socialt kön, har varit ett svaghetstecken i den tidigare kvinnoforskningen. Alla sammanhang där man bara odlar en åsikt blir enögda, säger Leif Lewin, vicerektor och professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Det är viktigt att stanna upp och komma ihåg att skillnaderna mellan de två uppfattningarna ofta är tillspetsade i debatten. Vilket resultatet blir av mötet mellan de två
åskådningarna i Uppsala är omöjligt att säga, men invändningarna mot nyordningen har inte väntat på sig.

Framför allt är många feminister irriterade över hur utredningen, som ligger till grund för det nya centrumet, har definierat begreppet genus. Genus betyder vanligtvis den sociala konstruktionen av kön och handlar inte om biologiska aspekter.
- Jag kan inte säga mer än att vi har definierat det som både socialt kön och biologiskt fenomen, säger Hans Svensson utredningsansvarig och chef för kansliet för humaniora och samhällsvetenskap.
Men det här vänder sig Linda Österberg, jämlikhetsombud vid Uppsalas studentkår emot.
- Ren biologiforskning utan anknytning till genusperspektivet faller ju inte inom ramen. Biologi ingår ju inte i genusbegreppet, säger hon.
Även Mona Eliasson, föreståndare på nuvarande Centrum för Kvinnoforskning är kritisk. Hon har länge förstått att något var på gång, säger hon. Men de anställda på Centrum för Kvinnoforskning fick inte vara med när man pratade om förändringen. De
fick en inbjudan när allt var klart.
- Det här är slutet på en era, nu vill de börja på nytt. De verkar inte förstå vad de håller på med, säger Mona Eliasson med en icke återhållen vrede.
Biologisatsningen har hon inte mycket till övers för.
- De som gjort utredningen bortser från att det inte är någon slump att den modell vi har, finns över hela världen.
Hon fruktar att inslaget av biologi kommer att leda till någon form av biologism.
- Vi är kritiska till uppfattningen att skälet till att kvinnor och män har olika positioner i samhället är att vi skiljer oss åt biologiskt. Ingen av oss här ifrågasätter att det finns biologiska skillnader, men vi kan inte gå därifrån till att hävda att biologin är en kunskap som ger oss hela sanningen om könen och nöja oss med det.
Hon har redan mött forskare som tvekar att lägga sina projekt vid nya Centrum för genusvetenskap.
- Betoningen på det biologiska gör att jag har svårt att tro att humanister och samhällsvetare lockas dit med sina projekt.

Yvonne Hirdman är professor i kvinnohistoria vid Stockholms universitet.
- Det verkar inte klokt. Att kalla det nya i Uppsala för genusvetenskap är att stjäla begreppet från oss. Det upprörande är att det handlar om politisk styrning ovanifrån att de omdefinierar begreppet genus. Och inte bara det, att de ger det en betydelse som dessutom är motsatsen till det vi menar med det, det är ovetenskapligt, säger hon när hon får höra om inriktningen på den nya genusvetenskapen i Uppsala.
Hon är en av dem som i slutet av 1980-talet lanserade begreppet genus i Sverige.
Genus är ett bättre ord än könsroller, tycker hon. Könsroller antyder att kvinnor och män frivilligt väljer vissa roller och att de kan kasta av sig rollerna när det passar. Så enkelt är det inte, anser hon, eftersom varje människa föds och växer upp i ett genussystem som redan bestämt vad som är kvinnligt och manligt. Genusbegreppet skapades just för att man behövde ett uttryck som skilde sig från den biologiska betydelsen av kön.
- Vi har ju sett att underordningen av kvinnor bland annat handlar om tron på de biologiska skillnaderna. Vad ska vi nu kalla det som skapar skillnader, frågar hon medan hon vandrar runt i sitt arbetsrum.
Statsvetaren Leif Lewins uppfattning att tidigare kvinnoforskning har varit enögd tycker hon bara tyder på en sak:
- Det betyder att de tycker att vi inte alls ska syssla med maktrelationer mellan kön, för det är ju det som genusbegreppet kan hjälpa oss att tydligare se. Men det ska vi alltså inte göra.

Oavsett vad man tycker om den nya modellen och vilken inriktning genusforskningen kommer få i den gamla universitetsstaden är frågan om fler universitet och högskolor kommer att ta efter.
Tiina Rosenberg, docent vid Centrum för kvinnoforskning i Stockholm, säger att hon har väntat på det här.
- Jag visste det! Biologismen är på väg in. Jag har känt det på mig. Perspektiven om att kön är något som samhället skapar är på väg att utarmas, säger hon.
Kanske har hon rätt. Kanske är en kursändring att vänta i
genusforskningen.
Gunnel Karlsson är föreståndare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, vars uppgift är att överblicka genusforskningen i Sverige. Hon har nyligen pratat med ännu ett lärosäte, vilket vill hon inte säga, där man också funderar att göra att använda sig mer av biologer. Hon tycker att det nya i Uppsala verkar bra. Satsningen på biologin gör att det blir lättare att få med medicinare, tror hon.
- Men det här är bara en bland många modeller för genusvetenskapen i Sverige, säger hon.
Lina Kalmteg
Idag