Bakom de grönmålade dörrarna, ut till en av de omkring två miljoner balkonger som finns i Sverige, öppnar sig en egen liten värld. Här vinkar en japansk plastkatt välkomnande omgiven av grönska – örter, smultron och blommor. Till höger finns en liten soffa med kuddar i och till vänster två stolar och ett bord. På golvet sitter en groda av järn i ett vattenbad bredvid en lysande solros.

Så här har det bara sett ut i några veckor – trots att Karin Wallin och hennes sambo Peter bott här i ett och ett halvt år.

– Balkongen har stått tom, sånär som på soffan. Jag var knappt här ute förra sommaren. Men nu blev jag lite sugen igen på att ha en oas, säger Karin Wallin som lämnat ett hus i Täby med en 1 300 kvadratmeter stor tomt bakom sig för tvåan med balkong på Östermalm i Stockholm.

– Det var en stark dröm att ha eget hus och tomt, men efter tio år kändes trädgårdsarbetet allt mer oöverstigligt. På slutet var jag så otroligt trött på det, jag tyckte inte ens om att vara ute längre, säger Karin.

Hon fick aldrig ro att bara sitta i trädgården och läsa en bok. Alltid var det något som skulle skötas – klippa gräset, rensa ogräs, luckra i trädgårdslandet, jaga sniglar och hålla rådjuren borta. På tomten stod ett bigarråträd och flera äppelträd, vars frukt skulle tas omhand. Karin och Peter hade även byggt ett växthus med växter att sköta om.

– I början planterade jag även blommor, häckar, träd och buskar, men mot slutet blev det mer viktigt för mig att odla örter och nyttoväxter som man kan använda i maten.

Åren innan Karin och Peter flyttade till huset hade de ett torp som sommarställe. Torpet var litet, men tomten var gigantisk.

– Jag slet som en ardenner för att bli av med kirskål och jag planterade in växter som torparna hade förr.

Trädgårdsintresset var en passion. Karin läste trädgårdsböcker och magasin, planerade rabatter, gjorde ritningar och lärde sig de latinska namnen på växterna.

– Mina vänner sa att ”Karin har så gröna fingrar”, men det är en myt. Jag har försökt odla morötter, men det vart alltid hål i dem efter någon mask och det blev svarta prickar på äpplena, säger Karin Wallin.

Torpet är sålt sedan länge. Och när de, där ute i huset i förorten, insåg att det ju aldrig blev av att gå på bio eller äta middag på restaurang fattade de beslutet att flytta tillbaka till stan. Karin tycker om det nya livet i stan och på sommarstället i skärgården där det bara finns klippor, ljung och blåbärsris – inget att sköta om. Nu har hon, som jobbar hemifrån med kommunikation för webb och sociala medier, även börjat använda sin balkong.

– Det är skönt att gå ut och sätta sig med en kopp kaffe. Det blir en avkoppling.

Det är inte helt lätt att ha en odling på balkongen, tycker hon. När solen ligger på, och balkongen är helt i lä, går det snabbt för små krukor att torka ut.

– Det är ingen idé att ha för mycket här ute att oroa sig för. Men jag tycker om att ha lite gräslök, persilja, basilika, citronmeliss och dill. Att bara gå ut och nypa av lite till maten.

Nästa år skulle hon vilja testa att odla morötter, hon har hört att de ska vara lätta att lyckas med på en balkong, och ätbara växter som även är dekorativa.

– Som ringblommor, de är både nyttiga och goda att göra te av. Det finns även många spännande sätt att odla på – i påse, i hink eller på höjden.

Hon vill att balkongen ska kännas naturlig och mysig, inte för prålig.

– Det är precis lagom så här. Det får inte bli för mycket så att det bara blir en massa jobb. Jag är lite trädgårdsutmattad, säger Karin och skrattar.