Kristendomen har alldeles för liten plats i det svenska samhället och det är min allra innersta önskan att det ska ändras. Kristendomen har inspirerat otaliga människor genom århundradets lopp på de allra mest fantastiska sätt.
Medborgarrättskämpar som har gått i bräschen för samhälleliga rättigheter har ofta varit djupt troende kristna människor. Kristendomen har gett styrka åt otaliga människor som har missbruksproblem av olika slag så att de kunnat ta tag i sina liv. Den har gett tröst åt otaliga människor som känner sig ensamma och övergivna. Den har inspirerat åtskilliga människor att göra goda gärningar.
Kristendomens största bud är att ”älska sin nästa så som sig själv”. Vi kan aldrig få nog av kärlek i vårt samhälle. Därför hoppas (och tror) jag att kristendomen kommer att få en större del i vårt samhälle i framtiden. Vi behöver kristendomens människokärlek och omtanke.
Andreas Fajerson
Min tro är på livet, människorna, kärleken och vetenskapen. Katastrofen den 11/9 2001 var nog den händelse som bidrog till att jag började ta avstånd från religioner. I dag kan jag önska att alla religioner kunde förbjudas och att de endast får utövas i hemmen tills de om 2000-3000 år försvinner helt.
I mina ögon verkar det som att religionerna tagit patent på andligheten. Det går att känna andlighet utan religionens inblandning.
Att jag blivit så radikal har naturligtvis en större orsak. Efter att jag har varit med i kyrkans värld som kyrkorådets ordförande och kyrkvärd lämnade jag Svenska kyrkan för ett år sedan på grund av de erfarenheter den gav mig. Jag har inget behov av att dölja mig bakom någon religion för att utöva min tro på livet, människorna, kärleken och vetenskapen.
Eva Barnekow
Inlägget från ansvarig för Humanisternas ungdomsverksamhet är frapperande. De flesta forskare, såsom undertecknad, har en mycket mer nyanserad syn på vetenskapen, dess möjligheter, begränsningar och allmängiltighet. De ser vetenskap som en samling metoder och fakta för att beskriva samband mellan observerbara storheter i naturen och förklara och förutsäga företeelser i naturen.
Detta är ett intressant och tillfredsställande arbete men det är ingen religion eller livsåskådning och är i sig inget argument mot gudstro. Observera att man inte heller kan komma fram till några etiska eller moraliska ställningstaganden enbart genom vetenskapliga experiment eller beräkningar. En helt ateistiskt värld skulle dessutom vara en fattigare värd. Hur skulle de doriska templen, gotiska katedralerna, Bachs Matteuspassion, Illiaden och Dostojevskijs romaner etc ha tillkommit utan någon gudstro?
Däremot vänder sig alla vetenskapsmän och -kvinnor mot att religiösa aktivister vill förklara väl förstådda vetenskapliga problem, såsom evolutionen, genom ingripande från högre makter som kreationisterna gör, och mot helt orimliga metoder som till exempel homeopati.
Sten Sarman
Jag är själv judinna, och jag läste med stor glädje artikeln om Fredrika Spindler. Att hon talar sanning kan alla vi som bekänner oss till en annan religion än den svensk-protestantiska intyga. Vi judar, muslimer, katoliker och andra som vill föra vidare våra egna traditioner, som inte är svensk-kristna, har det ganska tufft i Sverige i dag.
Ett exempel: Vår judiska skola i Stockholm har blivit stämplad ”konfessionell”. Den förra regeringen hade som förslag i en ny skollag att stoppa skolpengen till alla konfessionella skolor, vilket skulle betytt slutet för den judiska skolan som är väl integrerad i det svenska samhället och har funnits i 50 år. Det är alltså inte någon positiv stämpel att få.
Javisst, vi firar judiska högtider och använder judiska religiösa symboler i skolan. Men den svenska skolan då? Där firas lucia och jul. Där påskpyntas det flitigt, och skolavslutning sker i kyrkan. Är den inte konfessionell då? Nej, säger Skolverket, för dessa är ”svenska traditioner”. Det visar stor brist på svensk självinsikt (och historiekunskap) att inte inse att jul, lucia och påsk är kristna högtider.
Att se den svenska kristendomen som norm och sedan stämpla allt traditionsfirande som inte har svensk-kristet ursprung som ”religiöst” (i de flesta svenskars ögon: bakåtsträvande, världsfrånvänt och fanatiskt) är ett uttryck för främlingsfientlighet.
Självklart har jag all respekt för de svenska traditionerna. De är en viktig del av livet i Sverige, men vi måste se dem för vad de är, stoppa diskrimineringen av dem som vill leva annorlunda. Det är nämligen en del av religionsfriheten – en mänsklig rättighet. Grace
Flera skribenter har gjort det vanliga tilltaget att tillskriva Humanisterna brist på, eller förnekande av andlighet. Tvärtom bejakar Humanisterna andlighet som kan finnas i bland annat kultur och naturupplevelser. De medlemmar jag träffat på förbundets möten skulle jag beskriva som mycket kulturintresserade. Politiskt arbetar Humanisterna för att religionen ska bort ur det offentliga livet.
I mitt arbete som musiker jobbar jag dagligen med att överbrygga gränsen mellan det gripbara (instrumentet, rytmerna och tonerna) och det ogripbara (det musikaliska uttrycket som berör lyssnaren). Inget av detta kräver någon gud, Jesus, gudstjänst eller församling och minst av allt behöver jag en präst.
Ulf Lundberg
Nybliven medlem i Humanisterna
”Vi behöver kristendomen”
Gensvar Idagsidans artikelserie om ateism har utlöst ett sällan skådat intresse för att diskutera livsfrågor. Inlägg och berättelser har strömmat in via mejl och på svd.se. Här är ett urval, fler
gensvar kommer i morgon.
Mahin Alipour flydde det religiösa förtrycket i Iran och fann friheten i
ateismen. Filosofen Fredrika Spindler hävdar att sekulariseringen i Sverige är en myt. Carolyn Midsem har stämt norska staten inför Europadomstolen för rätten attt slippa kristendom i skolan. Felicia
Gilljam, aktiv i Humanisterna, söker svaren på sina livsfrågor i vetenskapen.




Ateistisk jul –en tid att umgås

