– I sorg är vi inte alltid rationella. Det är massor av känslor som kommer fram och vi kan reagera aggressivt.
Det vet Carola Erixon. Hon arbetar på Familjens jurist som sköter alla juridiska ärenden åt Fonus begravningsbyråer. I jobbet möter hon dagligen anhöriga när hon upprättar bouppteckningar och skiftar arv.
– Vi sväljer mycket från våra familjemedlemmar. De har något slags ”wild card” på att vara elaka. Men vid ett dödsfall kommer mycket upp till ytan. Ett av barnen blev kanske extra gynnat när föräldrarna levde. Eller så blev arvet inte lika stort som väntat. Det kan de anhöriga ta hårt, säger Carola Erixon.
Emellanåt kan det bli riktigt hotfullt inne på Carola Erixons arbetsrum. Röster höjs och det är en obehaglig stämning.
– Ibland slåss de med paraplyer. Men jag har bara varit riktigt rädd en gång. Då var jag övertygad om att en av männen hade ett vapen innanför rocken. Jag såg framför mig att det skulle bli ett blodbad, men det gick riktigt bra.

Hur hanterar du osämjan?
– Jag brukar vara ganska sträng och säga ”nu är ni tysta för nu måste vi göra det här”. När jag har gått igenom skuldsidan och tillgångarna ber jag syskonen att skriva ner sina åsikter om vad de anser är fel. Jag är ju opartisk och representerar hela dödsboet. Många tvister beror på att den avlidne mamman eller pappan har talat om hur sakerna ska delas upp utan att ha skrivit ett testamente.

Dödsboet är en juridisk person som består av alla de anhöriga som har arvsrätt genom lag eller testamente. När man upprättar en bouppteckning begärs ett dödsfallsintyg med släktutredning in från skattemyndigheten.
– Det händer att det dyker upp barn som de vuxna barnen
i familjen inte visste fanns. Det är så klart en chock. Men det finns grader i helvetet. Det är en sak om de andra barnen föddes långt före barnen i den nuvarande familjen, en annan om de föddes nästan samtidigt eller efter.

Har din syn på människor förändrats?
– Jag har blivit mindre naiv i relation till andra människor. Och jag planerar mer för hur det skulle kunna bli. Jag har skrivit testamente och uppmanar alla i min närhet att göra det samma. På jobbet ser jag ju den goda mänsklighetens baksida. Ett arvskifte tar inte fram det bästa hos folk och jag konfronteras med det här dagligen, säger hon.
– Men det är en del av yrket jag har valt. Jag vill jobba nära människor. Här får jag direkt ett kvitto på hur jag sköter mitt arbete genom de reaktioner jag får från de människor jag har framför mig. Och det vanligaste är ändå att det går lugnt till.

När en bouppteckning är upprättad och signerad av den person som bäst känner till dödsboets ekonomi registreras den hos skattemyndigheten innan man kan börja dela upp tillgångarna mellan arvingarna. De som har arvsrätt bestämmer gemensamt vad varje sak har för värde och delar sedan upp det rättvist mellan sig.
Kan man inte komma överens kan man be en auktionsförrättare att värdera tillhörigheterna. Man kan också anlita ett juridiskt ombud, gå till domstol och begära en boutredningsman eller klandra ett testamente.
– Ibland kan exempelvis tre syskon ha var sitt juridiskt ombud och en boutredningsman för dödsboet. Vi brukar kalla det för ”att bråka upp sitt arv”. Förutom att det kostar att anlita jurister så står dödsboet och kostar pengar under tiden man bråkar. En villa kan man till exempel inte sälja förrän allt är klart och den kostar ju i form av skatt, drift och hemförsäkring. Men ibland kanske arvet är så stort att det är värt att bråka om det. Enkelt uttryckt kan man säga att är man sams blir det billigt och är man osams blir det dyrt.
Trots att det kostar att anlita en jurist tycker Carola Erixon att det är väl använda pengar. En timmes konsultation direkt efter ett dödsfall kan spara mycket bråk och pengar.
– Med mina kunskaper kan jag ofta lugna ner folk. Många gånger finns det starka känslomässiga och moraliska grunder till osämjan, men det håller inte juridiskt och då är det ingen idé att driva en tvist. Och – även om det håller juridiskt – är det viktigt att tänka efter vad utfallet blir. Är det enda man vinner att man blir värre ovänner så är det inte värt det, tycker jag.

När arvskiftet är gjort skriver alla under en skifteshandling där man intygar att man är till alla delar nöjda och inte har några vidare anspråk. Det är viktigt att allt är skriftligt, menar Carola Erixon.
– Jag hade ett ärende där barnen skulle hämta ut sitt arv som fanns hos deras avlidne förälders sambo. De körde dit och packade bilen med de lådor som sambon ställt fram. När de kom hem märkte de att viss egendom inte var med men sambon säger att den visst var det. De skulle självklart ha gjort en checklista och tillsammans med sambon prickat av allt som de lastade in. Nu går det inte att bevisa någonting.