Emma Degerström.

Jag kan inte förstå hur andras hjärnor funkar som inte ser i färger

Emma Degerström.

Emma Degerström var 22 år när hon första gången förstod att andra inte såg färger i samband med dagar och månader. Eller med namn och musik. Hennes första reaktion var förvåning: ”Va? Hur gör ni då när ni tänker på någon veckodag – är det bara tomt?”

– Tisdag har alltid varit gul, så länge jag kan minnas. Jag trodde alla såg färger på det här sättet, bara inte samma som jag.

Fenomenet är neurologiskt och handlar om att områden från två eller flera sinnen kopplas samman. Det kallas synestesi och anses ärftligt. Emma, nu 31, minns hur hon och systern brukade jämföra sina färgsystem. ”Herregud, hur kan du säga att onsdag är lila, den är ju grön!”

– Jag kan inte förstå hur andras hjärnor funkar som inte ser i färger, säger Emma. För mig är det mer logiskt, eftersom allt jag tänker på visualiseras.

– Ljud och musik har också färger. Inte ton för ton, men låtar har ett utseende som handlar om hur de är uppbyggda. Jag brukade nöta in melodier jag tog ut på gehör på pianot, men häromdagen när jag skulle spela en av dem kom jag inte på hur den gick. Däremot hur den såg ut.

Bara Emma la fingrarna på tangenterna började hon minnas: Där blev låten litet blå … Och där fick den ”taggar” … Bilderna trädde fram allt eftersom och till slut kom hon ihåg hela stycket.

– Melodierna får liksom ett utseende. Jag både ser och hör dem. Det verkar litet konstigt, men det är väldigt praktiskt. Färgerna hjälper mig att komma ihåg saker.

För Emma verkar synestesi, intuition och musikalitet höra till samma område som förmågan att ha klardrömmar, lucid dreams. Det betyder att hon kan vara helt medveten om att hon drömmer under själva drömmen, till och med styra den och bestämma vad hon ska göra.

– Ibland när jag klardrömmar är både jag själv och allt runtomkring jättekonstigt, säger hon och berättar att hon brukar räkna sina fingrar eller försöka slå ett telefonnummer för att vara säker på att hon inte är vaken. Om handen ser konstig ut eller hon inte lyckas knappa in sig på mobilen – då vet hon att hon drömmer.

– Och då börjar det roliga. Jag kan göra vad som helst – som att kasta mig ut för ett stup. För det är ju bara en dröm! Jag flyger, det kittlar i magen och jag har ingen aning om hur det blir när jag landar. Det är jättespännande.

Professor i parapsykologi

Etzel Cardeña.

Att se färger i samband med ord. Att vara medveten om att man drömmer. Att vara berusad. Allt kan betraktas som förändrade medvetandetillstånd, enligt Etzel Cardeña, psykologiprofessor med inriktning på parapsykologi och hypnos vid Lunds universitet.

Etzel Cardeña har dessutom varit redaktör för ett helt nytt tvärvetenskapligt standardverk – ”Altering Con­sciousness” – om allt från hur det gick till i senantikens Rom till att vara andebesatt.

– Människan har haft olika metoder för att förändra sitt medvetande, med eller utan droger, i alla tider – från schamanism till technomusik.

Bidragen har skrivits av forskare från tolv länder, där första bandet handlar om synen inom humaniora och det andra om naturvetenskapen, som psykologi, biologi och neurokemi.

– Det finns så många områden av medvetandet, och vi vet nästan ingenting. Hur kan vi gå från elektrokemisk aktivitet mellan neuroner och många olika sinnesintryck, till att ha en integrerad upplevelse av ett jag? En del talar om cellens innersta uppbyggnad, men jag är intresserad av något mycket större än så.

Vad är ett normalt medvetandetillstånd? Att intervjua dig nu?

– Det beror på vad som är normalt för dig – att du hör mina ord men inte ser några färger samtidigt? Sådana fenomen är ju normalt för dem som gör det.

Etzel Cardeñas definition av det förändrade medvetandetillståndet är ”en kvalitet av icke-detsamma” när man beskriver det i efterhand. Som när man vaknar upp ur drömmen och vet att det bara var en dröm. Eller när man återser sin älskade …

– Min fru och jag måste ofta träffas på flygplatser. Då kan vi glömma allt omkring oss och skulle kunna missa planen. Vi är i ett annorlunda tillstånd jämfört med det vanliga.

Etzel Cardeñas professur i Lund har inriktningar som möts av stor skepsis – parapsykologi och hypnos. Ytterst få universitet i världen har medel att ägna sig åt forskning om sanndrömmar, tankeöverföring och varsel. Men Lund fick en stor donation på 1960-talet och kunde instifta sin professur år 2003 (se nedan).

En av Etzel Cardeñas studier visar att telepatiska fenomen är kopplade till förändringar i medvetandet och till att ha haft tidigare oförklarliga, psykologiska erfarenheter. Parapsykologiska fenomen kan också visa sig om man tar bort så många stimuli som möjligt för försökspersonen. Så på Cardeñas laboratorium finns en skön fåtölj, mörkläggning för ögonen och cd-skivor med bara en mjuk schhh–susning i öronen.

– Fenomen som telepati är jättesvaga. Om det finns mycket konkurrens från hörsel och andra sinnen drunknar de. Men

i dag har vi blivit mycket duktigare på att mäta både parapsykologiska fenomen och förändrade med­vetandetillstånd.

Två projekt pågår just nu: Att mäta fysiologiska reaktioner vid så kallat pre-sentiment, alltså vad som händer inom en människa innan han eller hon är påverkad av ett stimuli. Det andra är minnes­test som ska visa vad en händelse gör med medvetandet också efter att den inträffat.

– Vi tror att det kanske påverkar oss ännu mer.

Som när någon tror sig känna exakt när en förälder gått bort?

– Det är svårt att forska på, men det är vanligt och jag ser det inte bara som slumpen.

Ett annat exempel är en studie gjord i Köpenhamn med tvillingar som sitter i var sin byggnad utan inbördes kontakt. När tvilling A utsätts för oväntade ljud reagerar tvilling B, enligt fysiologiska mätningar.

– Och det trots att han inte får några sinnesintryck. I parapsykogolisk forskning märker vi att förbindelsen mellan människor som står varandra nära hjälper.

Även om parapsykologiska fenomen och förändrade medvetandetillstånd är olika saker har de samtidigt en koppling.

– De som upplever förändrade medvetandetillstånd lyckas bättre än andra under parapsykologiska test. Det gäller också konstnärer och de som mediterat i många, många år.

Och hypnos?

– Människor som är väldigt lätta att hypnotisera har spontant upplevt flera starka förändrade medvetandetillstånd, som att vara i en annan verklighet.

Har du självupplevt något oförklarligt?

– Ja, ut ur kroppen-upplevelser och klardrömmar. Då kunde jag minnas att jag var Etzel och vad jag gjort dagen innan. Men jag flöt ut ur kroppen. För att kolla om jag drömde tittade jag på en målning jag hade i rummet, tittade sedan bort och på målningen igen. Den hade förändrats – så då var det en dröm. Om jag varit vaken hade den sett likadan ut.

– – –

Den danske margarinfabrikören Poul Thorsen (1884-1962) ville testamentera sin förmögenhet till en universitetssatsning på forskning inom det övernaturliga. Vid sin död hade han fått nej från Köpenhamn och Stockholm. Lunds universitet sa ja under förutsättning att vetenskapligheten kunde garanteras.

Thorsens arv var vid instiftandet av professuren år 2003 värt cirka 30 miljoner kronor. Summan fick röras först när hans närmaste, som skulle få leva på avkastningen, gått ur tiden.

Utlysningen av tjänsten till Thorsens professur drog ansökningar från flera universitet i världen. Tillsättningen av Etzel Cardeña år 2005 blev omdiskuterad. Några ansåg att hans kunskaper i parapsykologi var otillräckliga.

Fler artiklar i serien