– Jag tror att det handlar om hela livet. Att allt i livet kommer tillbaka då.

En familjejurist försöker förklara och sammanfatta vad alla upprivande arvstvister han bevittnat genom åren handlat om i grunden.

En nära anhörig dör och kommer aldrig åter. Ett liv summeras och kvar blir anhöriga som sörjer, trådarna har klippts av – samtidigt som den avlidnes kvarlåtenskap ska delas upp formellt efter juridiska lagar. Ibland kan detta upplevas som ”penndrag som går som ett skalpellsnitt rakt genom släktbanden”, som en person i branschen uttryckte det.

Det sägs att det är när arvet ska skiftas som en människas sanna innersta visar sig. Varför då?

– Min teori är att det ofta handlar om förlorad kärlek när det blir bråk. Har jag inte fått kärlek ska jag i vart fall ha pengar eller grejer, säger en person som handlagt många bouppteckningar.

När Idag frågar runt får vi nästan alltid svaret ”att det egentligen handlar om något annat”, om något annat än kristallkronan, Selma Lagerlöfs samlade skrifter, pengarna eller fastigheterna. Att det finns en undertext till de flesta arvstvister.

Psykologen Madeleine Gauffin Rahme, som bland annat svarar på läsarfrågor på svd.se/idag, säger att det tillhör ovanligheterna att människor kommer till hennes praktik därför att en arvstvist är det dominerande problemet. Däremot kan det ingå som en ingrediens.

– Arvstvister handlar för det mesta om andra saker. I arvstvister är det ofta teman i livet som kommer upp, och det i en situation då man är bräcklig. Då rusar känslorna iväg, det går inte längre att dölja att pappa inte gav mig kärlek eller uppmärksamhet. Det spricker upp med full kraft, säger hon.

Psykoterapeuten Allan Linnér pratar om arv som ett slags pant, ett kvitto – för någonting annat:

En dotter har uppoffrat sig och tagit hand om sin sjuka mamma under många år, lämnat jobbet ett otal gånger för att besöka henne medan brodern säger att han inte hinner. Så dör mamman.

– Nu är hon förbannad och vill ha kompensation för sina uppoffringar. Och då får det bli i form av arvegods, vad det nu kan vara. Det blir ett slags pant, kärlekspant på att man varit uppoffrande eller mer älskad, säger han.

Han resonerar vidare och ställer frågan varför det är så viktigt. Varför vill man ha mer för att man uppoffrat sig?

– Vad är budskapet i det? Varför vill jag bli belönad för det? Arvstvister är en arena för alla möjliga historier i en familj.

Allan Linnér tror att risken för arvstvister är mindre, för att inte säga obefintlig, i en familj där alla barn fått ungefär lika mycket kärlek eller där ingen blivit direkt förfördelad.

Han berättar om ett fall från sin praktik:

Ett föräldrapar dör. Pappan har varit arbetsnarkoman och mamman har favoriserat vissa av barnen. Föräldrarna har inte föreberett något utan lämnar till barnen att fördela stugor, mark och andra tillgångar.

– Det blev förödande för syskonen eftersom det orsakade stora spänningar och avundsjuka mellan dem. Det visade att familjen inte var samspelt, säger Allan Linnér.

Madeleine Gauffin Rahme pekar på en annan omständighet: När mamma eller pappa är döda kan de inte längre se vad barnen gör.

– Då kan man bete sig lite hur som helst. Pappa och mamma ser mig inte längre.

Särkullbarn leder inte sällan till uppslitande tvister när arvet ska skiftas. Mamman dör och pappan gifter om sig – med en kvinna som har egna barn.

– De ”gamla barnen” tycker att de ”nya” fått mer – mer uppmärksamhet eller mer rent materiellt. Och det ska man ha kompensation för, säger Madeleine Gauffin Rahme.

Ett annat tema är hämnd. En syster vill hämnas på sin mer framgångsrika bror genom att ­slåss med näbbar och klor om boksamlingen eller tavlan. Och i den striden är det mesta tillåtet:

– Man rationaliserar och projicerar. Man säger att det inte är pengarna det handlar om, utan principen. Rätt ska vara rätt. Pappa hade inte velat att du ska ha huset. Tyvärr är det så att när det väl exploderat är det väldigt svårt att backa – att lappa igen vänskapen igen efter den ovänskap som uppstod efter en arvsstrid, säger Madeleine Gauffin Rahme.

Ett annat av hennes exempel: Mannen skiljer sig och skaffar ny fru. När mannen dör går exfrun till generalangrepp och försöker uppvigla barnen till att inleda en rättsprocess för att den nya frun ska hamna på obestånd. Snabbt som ögat vill exfrun att lägenheten där den nya frun bor säljs. Hämnd.

– Då har man hamnat långt bortom gränsen för all anständighet, kommenterar Madeleine Gauffin Rahme.

Allan Linnér tycker det är noterbart att striderna blommar upp samtidigt som en nära anhörig gått bort och man – i de flesta fall – sörjer.

– Det kan vara så att man bråkar för att bemästra och hantera sorgen. Det kan spela in, men är förstås inte den enda förklaringen, säger han.

Ren och primitiv girighet är förstås en stark motor i många arvstvister. Mycket vill ha mer.

– Har man väl fått smak på det vill man ha ännu mer. Girighet är en tråkig egenskap men handlar i grunden om någonting annatl, säger Madeleine Gauffin Rahme.

– Mitt råd är att ta ett steg tillbaka och försöka ta fatt i sin vuxendel igen. Att försöka se vad det är för motiv som driver en – egentligen. Och ställa sig frågan om man behöver mer saker, till exempel.