Sedan dess arrangeras världskonferenser som Towards a Science of Consciousness, och Mind & Life Institute bjuder varje år in buddhistiska munkar och Dalai Lama.

Filosofen David Chalmers står bakom de årliga Tucson-konferenserna och har myntat begreppen ”The Easy Problem of Consciousness” respektive ”The Hard Problem of Consciousness”.

Forskarnas lätta problem handlar om det objektifierbara, som att mäta sinnesintryckens aktivitet i hjärnans nervsystem.

Det svåra problemet handlar om våra subjektiva upplevelser av medvetandet, som hur en lukt känns eller vilka minnen den väcker.

I boken Consciousness, Creeping up on the Hard Problem (Oxford University Press 2004) formulerar den framlidne brittiske psykologiprofessorn Jeffrey Gray sju frågor som måste lösas för att komma närmare gåtan om medvetandets subjektiva upplevelser, så kallade qualia: Vad är de? Hur kan hjärnan producera dem? Varför? Vad gör de? Hur utvecklades de? Har de något överlevnadsvärde? Är det bara hjärnan som kan skapa dem?

För snart 20 år sedan var det flera forskargrupper som upptäckte att synbarken hos en katt fick svängningar på 40 Hz när den uppmärksammade ett föremål. Man tror fortfarande att elektriska svängningar i hjärnan har med medvetandet att göra. Även meditativa tillstånd förändrar EEG-mönstren. På så sätt kan man dra slutsatsen att det finns en tydlig koppling mellan hjärnaktivitet och medvetandenivå.