Joel Hansson är 21 år och en ung man som helt saknar oro inför framtiden. Han tycker att man ska bita ihop och vara glad för det man har, en ”luthersk syn på människan”, som han säger. Han irriterar sig över den brist på realism som plågar andra i hans omgivning och är själv helt tillfreds och säker på sin identitet som lärarstuderande. Till skillnad från många i hans generation, som med alla medel försöker realisera sig själva i ett korståg mot konformiteten ser han fram emot ett tryggt liv med fru och barn.

– Jag är klar med utbildningen när jag är 24, sen jobbar jag ett år eller två, så vid 26 blir nog bra. Mina barn kommer att tycka att jag är galen som blev pappa så ­ tidigt, men sånt går i vågor.

Joel valde läraryrket när han kände att det var dags att bestämma sig, en linje utan speciellt många valmöjligheter. Det är inget som han är rädd för, han kan byta jobb eller flytta hem till mamma, och ta allt som det kommer. Tryggheten och vardagen som lågstadielärare lockar mer än rikedom och berömmelse. Att hitta lyckan i det lilla mer än i det stora, det är vad han strävar efter. Han tycker sig se att jantelagen håller på att luckras upp, att allas undertryckta ambitioner kommer upp till ytan. Att alla ska vara nöjda, glada och framgångsrika kallar han för ”den nya cancern”.

–Det är sällan man svarar ”det är för jävligt” när någon frågor hur det är. Även om jag för tillfället skulle må dåligt och någon frågade mig om jag var lycklig så skulle jag säga att jag var det.

Att resa – söka efter upplevelser och försöka hitta sig själv – det är roligt, men egentligen alltid en besvikelse, tror han. Det är så sällan förväntningarna uppfylls, oavsett om det handlar om en Indienresa eller ett jobb, med tiden blir allt vardag. Det är svårt att värja sig för all upplevelsetävlan som genomsyrar umgängeskretsen, men ”man behöver inte ge den så mycket uppmärksamhet”, säger han.

–Vissa kanske jämför sig mer än andra, det blir en snoppmätning om vem som har haft bäst upplevelser. Det är tramsigt men det är så vi kommunicerar med varandra.