Kanske beror nära-döden-upplevelser på att patienter som kommer tillbaka minns den här synaps- aktiviteten.

Lakhmir Chawla, professor i njurmedicin.

Förra veckan på Stockholms universitet: 300 konferensdeltagare från 65 länder. 300 föredrag inom nio forskningsområden. Allt med ett enda fokus: medvetandet. Nej, vi fick inte många svar under dagarna med Toward a Science of Consciousness – vilket inte var meningen. Man kan nog kalla det för en vetenskaplig konferens om en gåta för vetenskapen.

Men intresset ökar för denna gåta, berättar Stuart Hameroff från University of Arizona som började med de årliga konferenserna 1994. I år klassar han Lakhmir Chawlas studier på medvetandet hos döende intensivvårdspatienter (se nedan) som den mest intressanta forskningen. Teorin om att tiden kan gå baklänges fick dock inte den plats han hade önskat.

Syftet har alltid varit att försöka få med så många områden som möjligt i konferensen – vilket är både en styrka och en svaghet. ”För mycket stort och smått på en gång”, säger en välrenommerad svensk hjärnforskare som valde att inte delta. ”Bra med en konferens som belyser så många obesvarade frågor”, menar en annan.

Och även för arrangörerna märks den vetenskapliga kluvenheten – medan äldre, etablerade namn som fysikern Roger Penrose kunde ta ut svängarna som huvudtalare med en ny teori om universum, redan sågad, hoppade yngre forskare av programmet sedan de avråtts från att medverka – för att inte skada sin vetenskapliga karriär.

Själv lyssnade jag på nobelpristagaren Luc Montagnier som berättade om försök med örtextrakt i hans fortsatta forskning om DNA-molekyler och HIV-viruset – och hörde honom värja sig mot att förknippas med homeopati. Och på Allan Snyder, Centre for the Mind i Sydney, känd för att vilja utveckla en ”tankemössa” med inbyggd elektromagnetisk stimulering för att öka människans kreativitet.

– Det blockerar de delar av hjärnan som gör att vi ser saker med förutfattade meningar. Effekten är häpnadsväckande. Både varseblivning, minne och beslut påverkas. Man får tillgång till extraordinära förmågor som jag menar att alla besitter.

Hans kritiker har kallat det ”elektronisk drog” eller ”digital LSD”. Och även fader Paulo Roberto, St Daime-rörelsen i Rio de Janeiro, Brasilien, arbetar med att påverka människors sinnen – men med extrakt från vad han kallar ”heliga växter” i Amazonas.

– De används för självkännedom, andliga upplevelser samt att utvidga medvetandet. Effekten förstärker din varseblivning och tankeförmåga. Du erfar Gud, erfar unversum. Du får kontakt med den kunskap som finns mellan dig och dig själv, mellan dig och andra, mellan dig och kosmos.

SvD:s artiklar om personliga berättelser och olika vetenskapliga aspekter på temat medvetandet har också givit flera bloggkommentarer, bland annat från Lennart Högman, universitetslektor på Stockholms universitet och forskare i neuropsykologi. Han påpekar att ”det finns en gigantisk klyfta mellan den vetenskapliga forskning som finns kring medvetandet och människors subjektiva upplevelser” och är ändå öppen för båda. För även om forskarna kan se var hjärnaktiviteten sker vid vissa medvetandetillstånd, menar han att vi inte vet vad det innebär för oss människor.

”Hur ska vi observera vår egen förmåga till självobservation? Det finns ett inbyggt problem i det där. Det är mycket spännande och roligt att konferensen vågar ta sig an dessa frågor.”

Läs vad vårt slumpmässiga urval av föreläsare pratade om.

”Det händer något fastän hjärtat stannat”

Röster om medvetandet. Läs mer om deras tankar längre ned. IVA-läkaren Lakhmir Chawla studerar hjärnaktiviteten i dödsögonblicket och undersöker om nära-döden-upplevelser har att göra med en plötslig aktivitet i hjärnan strax före döden.

Lakhmir Chawla, IVA-läkare, professor i njurmedicin, George Washington University Medical Center, USA. Studerar med­vetandenivån i dödsögonblicket hos patienter kopplade till särskilda EEG-apparater som kontrollerar effekten av narkos:

– Vi har mätt aktiviteten i hjärnbarken hos 100 intensivvårdspatienter, utan neurologiska skador, där massiva, systemiska sjukdomar gjort att vi behövt avbryta behandlingen.

– När blodtrycket föll och hjärtat hade slutat slå, sjönk också hjärnaktiviteten enligt EEG-kurvorna till noll. Men hos 80-85 procent av patienterna följde en plötslig, övergående aktivitetstopp. Och det var inga svaga signaler, utan handlar om frekvensnivåer som när du och jag står och pratar.

Sovande personer har en EEG-nivå på under 50 Hz, hos människor som pratar är den minst 100 Hz. De patienter som fick en aktivitetstopp i dödsögonblicket hade ett frekvensomfång på 60-100 Hz.

– Anledningen till att vi startade studien var att anhöriga upplevde en plötslig medvetandetopp. Kanske beror nära-döden-upplevelser på att patienter som kommer tillbaka minns den här synapsaktiviteten.

”Fler måste få ta del av forskningen”

Natalie Geld, Los Angeles, arbetar med utbildning kring medvetandet: – När vi ser stora genier tror vi att de är så avvikande – men de bara använder sin hjärna annorlunda.

Natalie Geld, kreativ chef på Why Consciousness Organization, Los Angeles, USA. Bygger en community och tar fram utbildningsmaterial om forskning kring medvetandet:

– Vi riktar oss till alla – från mellanstadiet till universitetet. Alltför många har i dag vetenskapsfobi, tror att vetenskap är för några få andra ”där ute”. Också inom högskolorna kan forskare sitta i sin ensamhet och försöka nå ut till en allt mer krympande publik.

– Vi brinner för att öka spridningen av all forskning som över huvud taget finns kring medvetandet – det som gjorts tidigare, studier som görs nu och sådant som är på väg att utvecklas. Med nya medier och Internet-teknologi kan forskningen få en betydligt

effektivare spridning. Vi hoppas kunna skapa en sund debatt om möjligheterna med det mänskliga sinnet.

– Och vad är inte medvetandet? För mig handlar det om att lära sig tänka bortom vad man lärt sig att tänka. När vi ser stora genier tror vi att de är så avvikande – men de bara använder sin hjärna annorlunda. Nyckeln är medvetandet, att öppna upp alla nivåer och inte bara se gamla teser och teorier.

Why Consiousness Organization bildades under förra årets konferens och samarbetar med Neurosciences Institute i La Jolla, Kalifornien. Det grundades av neuro­­-

biologen Bernard Baar, mest känd för”global workspace theory”, en teori om tänkandets uppbyggnad av medvetandet.

– För mig handlar en ökad kunskap om medvetandet om att bli mer människa.

”Datorer kan inte bli medvetna”

Victor Argonov, Ryssland, hävdar att datorer aldrig kan bli medvetna.

Victor Argonov vid Ryska vetenskapsakademien, Vladivostok, Ryssland. Arbetar med artificiell intelligens i datorer:

– Vi har utvecklat en vetenskaplig metod för att kontrollera om datorer kan ha ett medvetande. En hel del människor tror det.

– Datorn kan visserligen repetera innehållet i en bok, och skulle enligt viss filosofi vara medveten eftersom den har förmåga att förstå. Men sådan kunskap kan inte bedöma subjektiva erfarenheter (qualia, enligt filosofin). Alltså är en dator inte medveten.

Vilken nytta har man av detta?

– Det visar att det subjektiva är det verkligt svåra problemet kring medvetandet. Framtida datorer kommer aldrig att bli medvetna.

”DNA-molekyler har medvetande”

Allmänläkaren John Grandy, USA, säger att vi har ett indirekt medvetande i våra dna-molekyler.

John Grandy, allmänläkare, Watertown, New York, USA. Studerar ursprunget till mänskligt medvetande:

– Våra resultat visar att DNA-molekylen indirekt har sitt eget medvetande, som vi menar ger förutsättning för alla andra grader av medvetande. I ett ständigt samspel med omgivningen ökar komplexiteten från den här molekylära nivån upp till primaternas nivå. DNA-medvetandet är alltså en möjlig källa till uppkomsten av ett neurologiskt medvetande.

– Jag ser medvetandet som en del av evolutionen, och att det existerar samtidigt på alla nivåer – från våra minsta byggstenar kvarkarna till oss människor. Bortom den nivån kan vi bara spekulera.

”Vi behöver något mer än vetenskap”

Kemisten Lothar Schäfer, USA, anser att det krävs mer än traditionell vetenskap för att forska om medvetandet.

Lothar Schäfer, fysikalisk kemist vid University of Arkansas, Fayetteville. Lanserar ett ”trans-empiriskt” synsätt för det som går bortom vår erfarenhet, bortom det som går att bevisa:

– I den empiriska världen är enbart det som går att bevisa verkligt. Men enligt kvantkemin består verkligheten av former, inte av materia eller energi, och är också verkliga. Utan att de syns finns de i varenda molekyl, som en vågfaktor eller tillståndsfaktor. Dessa virtuella företeelser är mönster av information – med en inneboende möjlighet att visa sig i den empiriska världen.

– Alltså uppstår den fysiska verkligheten inom två områden - som bevisliga ting och som former för en potentialitet. För att bevisa att de virtuella formerna finns kan man inte använda den vetenskap som bygger på så kallad beprövad erfarenhet. Den har ju inte tillgång till det trans-empiriska, det som ligger bortom vår erfarenhet. Att mäta och bevisa fysiska ting räcker inte eftersom det empiriska inte kan visa oss hela verkligheten, så som den är.

– Vi behöver något mer än vetenskap. När medvetandet samverkar till att vi får till exempel idéer, går processen inte att förklara empiriskt. Människans medvetande har utvecklats med evolutionen – från forntida nivå, sedan till mytisk, därefter till mystisk och nu senast till logisk nivå. Nästa nivå vi behöver är integrativ. Kanske vi står inför steget att öppna våra sinnen till alla nivåer av verkligheten, inklusive den icke-empiriska.

”Varför tänker hjärnor olika?”

Tv-producenten Mary Lee Woolf, Storbritannien, gör film som återskapar blinda människors inre bilder.

Mary Lee-Woolf, Storbritannien, tv-producent på produktions­bolaget Outsider. Försöker i film återskapa vad blinda människor föreställer sig:

– Många som skadat synen hallicunerar på grund av brist på naturliga synintryck. De ser djur, blixtrande ljus eller andra människor inom sig, och på sjukhusen förstår man inte vad de här patienterna menar.

Hur gör ni filmerna?

– Simulerar i dramatiseringar. Vi kommunicerar med patienterna om vad de ser och försöker återskapa det i film som kan levandegöra de syner de ser. Syftet är att lära oss mer om visuella tolkningar, varför olika hjärnor ser olika saker. Jag ser medvetandet som något vi ständigt kan expandera.

”Hjärtat hinner före hjärnan”

Barnläkaren Amma Alfaki, Sudan, försöker bevisa vetenskapligt att hjärtat är ett sinnesorgan som reagerar snabbare än hjärnan.

Amma Alfaki, barnläkare, professor vid Omdurman Islamiska universitet, Sudan. Studerar varför hjärnbarken reagerar först när den fått signaler från hjärtat:

– Jag har undersökt medvetandet i 30 år och i min kultur är hjärtat ett sinnesorgan. Vi vet inte varför det tar hjärnan 0,5 millisekund att reagera medvetet på impulser. Jag menar att det beror på en samverkan mellan hjärtat och hjärnan, och att de neurala signaler som kontrollerar fri vilja, medveten handling och intention är beroende av denna samverkan.

– När man medvetet stimulerar hjärnan, är det många som kunnat påvisa att hjärtat ligger före. Också i min kultur är detta nytt, men väst har särskilt svårt för det här hjärt-emotionella synsättet.

”Vi är ett med det universella”

Ekonomen och yogin Dada Shambhushivananda vill bygga om världens ekonomiska och sociala system för att skapa en annan sorts medvetande.

Dada Shambhushivananda, ek dr, yogi. Ledare för den sociopolitiska rörelsen Ananda Marga, Ydrefors, Sverige:

– Vi famlar fortfarande intellektuellt om vad medvetandet är.

– För mig ligger det nära mina egna erfarenheter där jag bortom tid och rum upplevt en känsla av lycksalighet och samhörighet med allt, att vi alla är detsamma. Där finns ingen skillnad i tankar och politik, bara en universell kärlek och medkänsla för alla varelser. Ska vi komma dit, måste vi bygga om våra ekonomiska och sociala system från grunden.