I Björkhagens ekoby utanför Stockholm har husen solpaneler på taket, det finns ett eget vattenreningssystem i byn och de boende handlar lokala ekologiska produkter. Mycket av ekobyns ekologiska filosofi stämmer överens med den amerikanska rörelsen Voluntary Simplicitys idéer om miljömedvetenhet.
Pengarna eller livet? Inom Simplicityrörelsen, som startades
i USA, har många frivilligt gått ner i arbetstid för att ”hinna skaffa sig ett liv före döden”.
Att arbeta mindre ses dessutom som ett sätt att värna miljön. Genom att jobba mindre, tjänar man mindre och får därmed mindre pengar över att bränna på miljöskadlig konsumtion.
I Sverige finns ingen organiserad rörelse med etiketten Voluntary Simplicity eller Frivillig enkelhet. Men en ny avhandling – Capturing the elusive simplifier (att fånga bilden av den flyktiga förenklaren) – visar att många av de här tankarna frodas inom den svenska miljörörelsen.
Konsumtionsforskaren Pernilla Jonsson har djupintervjuat
25 personer som valt att leva ”enklare” i konsumtionssamhället. Ungefär hälften kom från en bilpool i Göteborg och hälften från en ekoby utanför Stockholm.
– När jag letade efter svenska fenomen som stämde överens med Voluntary Simplicity hamnade jag inom miljörörelsen. Båda dessa grupper är starkt kritiska till konsumtionssamhället och försöker på olika sätt att minska de negativa miljöeffekterna av sin konsumtion.
– Dessutom värnar både Simplicityrörelsen och de svenska ”frivilliga förenklarna” om tiden. Traditionellt tänker man på lyx som ett överflöd av materiella ting som diamanter, guld och juveler, men för dem var lyx lika med tid, säger Pernilla Jonsson, som numera arbetar på framtids- och omvärldsanalysföretaget Kairos Future.
Såväl asketism – att avstå från materiella värden för att uppnå större inre rikedom – som konsumtionskritik har funnits inom de flesta kulturer och religioner. Munkar har alltid levt enkelt och redan på 300-talet före Kristus tog filosofen Epikuros kraftigt avstånd från den ökande konsumtionen i det gamla Grekland.
Begreppet Voluntary Simplicity dök dock först upp i slutet av 1970-talet i USA. Två amerikanska forskare – Duane Elgin & Arnold Mitchell – menade att den amerikanska drömmen om materiell rikedom som tecken på lycka hade blivit en mardröm. I‑stället förespråkade de en alternativ livsstil som gick ut på att leva miljövänligt genom att byta yttre rikedom mot inre.
– Vid den tiden trodde man att Voluntary Simplicity skulle bli jättestort, men under 1980-talets yuppieera hamnade diskussionen helt i bakvattnet. Men så i slutet av 1990-talet dök det upp en rad nya amerikanska böcker om Voluntary Simplicity. I‑dag är det lite av en väckelserörelse i USA, säger Pernilla Jonsson.
Även om den amerikanska rörelsen är ganska spretig, kan de flesta anhängare skriva under på de fem grundvärden som Voluntary Simplicity anses vila på: ekologisk medvetenhet, materiell enkelhet, självbestämmande, småskalighet och personlig utveckling.
De flesta av dessa värderingar hittade Pernilla Jonsson även hos de svenskar som hon intervjuade. Allra tydligast var förstås den ekologiska medvetenheten. Medlemmarna i bilpoolen hade främst gått med av miljöhänsyn och ekobyns invånare hade flyttat dit för att kunna leva mer miljövänligt med exempelvis eget vattenreningssystem och solpaneler för uppvärmning.
Att Voluntary Simplicity skulle vara någon ny ”gröna vågen”, protesterar Pernilla Jonsson dock bestämt emot. Snarare är det ett stodstadsfenomen. Hon tycker också att det är hög tid att slänga bilden av den miljövänlige konsumenten som en dagdrömmande hippie på sophögen. I mötet med sina intervjupersoner slogs hon snarare av hur driftiga och fulla av entreprenörsanda de var.
– En ekoby bygger man inte på en kafferast! Invånarna har haft ett otroligt tålamod i olika förhandlingar och de har skapat nya tekniska lösningar som hela världen är intresserad av. Varje år tar ekobyn emot omkring 1500 svenska och internationella besökare.
Inom Simplicityrörelsen förespråkar man även materiell enkelhet. Det handlar dock inte om att gå tillbaka till 1800-talet och börja leva som självförsörjande bönder med jordgolv och egna mjölkkor. De flesta vill stanna kvar i konsumtionssamhället, men försöker sänka sin levnadsstandard och konsumera annorlunda.
Inte heller de svenska intervjupersonerna tog helt anstånd från konsumtionssamhället. Deras pengar tog också slut varje månad, men de köpte delvis andra saker. Exempelvis var de stora konsumenter av ekologisk mat.
De gjorde också nogranna produktundersökningar innan de slog till och köpte en vara. Pernilla Jonsson beskriver dem som ”konsumtionssamhällets finsmakare”. Eftersom de ofta kom från en välutbildad medelklass var de som konsumenter duktiga på att plocka russinen ur kakan. En kille hade exempelvis köpt ett gammalt bord för många år sedan. Då kostade det ingenting, men nu var det värt väldigt mycket pengar.
– Däremot var intervjupersonerna inte beredda att betala för den status som nya märkesprylar antas ge. I deras ögon var man lite lurad om man gick på reklamen och köpte sådant. De tyckte dock inte illa om materialister, utan kände snarare att det var lite synd om dem. De trodde att de köpte statusprylar eftersom de saknade något annat i livet, säger Pernilla Jonsson – som själv har en bakgrund som marknadsförare.
Men kan det inte framstå som lite provocerande när personer från en välutbildad och resursstark medelklass uppmanar människor att frivilligt sänka sin levnadsstandard för att få ett rikare inre liv? En stor del av världens befolkning sliter ju för att få ihop till mat för dagen.
– Visst, och det är en kritik som Simplicityrörelsen ofta får. Det är ju bara ett kort ögonblick i mänsklighetens historia som en majoritet av befolkningen i västerlandet har kunnat äta sig mätta varje dag och ha tak över huvudet. Med tanke på det är det inte så konstigt att den här rörelsen uppstått just i västerlandet och just nu, säger Pernilla Jonsson.
En annan central tanke inom Voluntary Simplicity handlar om självbestämmande och om att stå fri i förhållande till konsumtionssamhället. Risken är annars att människor tappar kontrollen över sina liv och blint följer reklamens budskap: Shop 'til you drop!
Ett stressigt arbetsliv bidrar dessutom i sig till dyra konsumtionsvanor, menar Simplicity-anhängarna. För att skicka ut rätt signaler till kollegor och kunder tvingas många anställda sätta på sig exklusiva märkeskläder. Efter en lång arbetsdag är de sedan för trötta eller stressade för att laga sin egen mat och slänger i‑stället
i sig dyr snabbmat. För att ha råd med detta, tvingas de arbeta ännu mer.
– Både ekobyn och bilpoolen är tydliga exempel på hur människor medvetet har klivit några steg bort från konsumtionssamhällets mitt och tagit kontrollen över hur de vill leva och konsumera, säger Pernilla Jonsson.
I‑stället för att betala flera hundra tusen för en märkesbil som kanske står parkerad 90 procent av tiden, ville exempelvis medlemmarna i bilpoolen kunna vara flexibla. De lade hellre 600 kronor per år på bilpoolen och betalade sedan för de mil som de faktiskt använde bilen.
Småskalighet – både när det gäller boende och arbetsförhållanden – hyllas också inom Simplicity-ideologin. Människor uppmanas exempelvis engagera sig i grannskapet genom frivilligt arbete, umgänge med grannarna eller stödköp hos lokala handlare. Genom småskaliga lösningar blir tillvaron mer överskådlig, vilket
i sin tur ökar människors ansvarstagande och engagemang i samhällsfrågor, menar Simplicity-förespråkarna.
– Småskaligheten var även viktig för dem som jag intervjuade. En man höll på att lämna bilpoolen eftersom han tyckte att den blivit för stor och anonym. Och
i ekobyn såg man ett värde i att handla av lokala producenter. En bonde kom regelbundet dit och sålde sina ekologiska grönsaker. De hade en egen inköpsförening genom vilken man bland annat kunde köpa ekologiskt kött, säger Pernilla Jonsson.
Den sista av de fem pelarna som Simplicityrörelsen vilar på är personlig utveckling. Exakt hur denna ska gå till är förespråkarna inte helt tydliga med. För många handlar det om att försöka ”vara” i‑stället för att ”ha”. Arbetar man mindre och har färre materiella ägodelar att vårda, får man mer tid och energi över till att utforska sitt inre, resonerar de.
– Mina intervjupersoner verkade faktiskt vara väldigt lyckliga och harmoniska. Men det är ju inte säkert att det beror på att de lever ett enklare liv och lägger mindre vikt vid materiella värden. Snarare kan jag tänka mig att det handlar om att de lever sina liv i linje med sina värderingar – vilket är väldigt viktigt för alla människors välmående, säger Pernilla Jonsson.
